Primary schools in Sweden today display a significant lack of aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in all school subjects. It is well established, through previous studies, that the use of music, art, dance and drama activities benefits student’s language development in second language learning. This study aims to investigate how English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in the classroom. Therefore, only the school subject English will be focused on in this study, as it is the first compulsory foreign language that is taught to students in Swedish primary schools. The question formulation of the study is: how often do English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes (non-traditional teaching methods) in their teaching? How does the use of aesthetic learning processes affect students' learning, motivation and participation in the school subject English according to the teachers? This study was conducted using a qualitative research method, with semi-structured interviews, as well as classroom observations, with five teacher participants from different primary schools. The theoretical viewpoints of the study are Howard Gardner’s theory of multiple intelligencesand Thomas Guskey's model for professional teacher development. The analysis of the results showed that only a small group of teachers have competence and knowledge in aesthetic learning processes. The teachers in this study, who lack educational experience on the use of aesthetic learning processes, tend to have more negative attitudes towards aesthetic activities in the classroom. Teachers who, on the contrary, have had courses on aesthetic learning processes in educational programs, often use these types of activities during their English lessons. The lack of non-traditional methods in some teacher’s lessons seems to have a connection to the teachers own educational experience, as well as their attitudes towards the use of it in the classroom. The fear of failing and losing authority in their lessons is one of the crucial factors to why some teachers avoid going beyond the methods they use themselves in the classroom. The increase of student motivation, as well as the desire to learn English, in non-traditonal activities is something all the teachers agree on. The teachers also emphasize that this type of activities becomes a way for the students to concretize their knowledge. The students seem to learn new words better by singing them and dare to speak English orally with activities where they can express themselves in many different ways. Thus, the students develop their english language through creative subjects and activities. In conclusion there is still a significant lack of non-traditional methods in primary schools in Sweden, which can be linked to the teachers educational experience and competence, as well as their attitudes and own beliefs.

Syftet med undersökningen är att få grepp om vad några bildlärare anser varaportfoliomodellens möjligheter och begränsningar som arbetsmetod inom bildämnet. Studienvill ge en djupare förståelse för hur lärare i skolan kan använda sig av och reflekterar överportfolion som en formativ bedömningsmetod och som undervisningsverktyg för attsynliggöra elevernas lärprocesser. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativaintervjuer där fyra bildlärare deltog i videointervjuer och mailintervjuer. Resultatet visar attbildlärarna ser möjligheter i portfoliomodellen vad det gäller synliggörande av elevernasestetiska lärprocesser och i bedömningsprocessen. Hinder för portfoliomodellen somundervisningsverktyg är att den är tidskrävande som modell och pedagogerna behöver göramycket individuell elevplanering och individuell återkoppling och stöttning. Ur ettsociokulturellt perspektiv med fokus på lärande visar studien att portfolion ha stor potentialför synlighet och delaktighet i både undervisnings- och bedömningsprocessen.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelse kring hur konstnärlig verksamhet kan hjälpa elever till en integrerad förståelse för hållbarhet. Pedagoger inom de estetiskt praktiska ämnena talar om estetiska lärprocesser och att man kan lära genom konst. Med utgångspunkt ifrån John Deweys icke-dualistiska världsbild och embodied cognition, hävdar Mark Johnson att den mening vi tillskriver något, inte bara består av språkliga koncept, utan snarare är sammankopplade neuronkluster som bygger på kroppsliga intryck. Konstnärlig verksamhet kan, enligt Elliot Eisner, utveckla vår förmåga att skapa föreställningar och ge formmässiga uttryck åt en förståelse. Det finns alltså teoretisk grund för att konstnärlig verksamhet skulle kunna vara ett hjälpmedel till att skapa och uttrycka förståelse.   För att undersöka detta utgick jag från en skoluppgift med två klasser på gymnasiet estetiska program. Eleverna skulle i grupp skapa konstverk kring klimatproblematiken som trots allt gav hopp. Som metod valde jag att analysera konstverk av fyra elevgrupper och gruppintervjuer med dessa elever.   Resultatet visar att dessa grupper utvecklade en egen konceptualisering genom det konstnärliga arbetet. Gruppmedlemmarna tenderade också att ta till sig förståelsen och göra den till sin egen. Här bidrog den konstnärliga processen men också gruppdynamiken kan ha medverkat.

Den nuvarande läroplanen beskriver att undervisningen ska organiseras så att olika former av kunskap beaktas samt att varierade uttrycksformer tillämpas i elevernas lärande. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om på vilka olika sätt estetiska lärprocesser med bild, drama, musik och dans, kommer till uttryck i undervisningen i förskoleklass och årskurs 1–3. Utifrån detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats: Hur uppfattar lärare begreppet estetiska lärprocesser? På vilka olika sätt arbetar lärare med estetiska lärprocesser i undervisningen? Hur motiverar lärare sina val av estetiska uttrycksformer i undervisningen?Studien är baserad på en kvalitativ metod med lärarintervjuer som datainsamlingsmetod som har analyserats utifrån ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar lärarnas beskrivning av hur estetiska lärprocesser tillämpas i form av en ämnesintegrerad undervisning där varierade uttrycksformer ses som ett sätt att skapa förståelse, befästa kunskaper och skapa motivation. Det ses även som ett sätt att utforma undervisningen så att alla elevers olika sätt att lära beaktas samt skapa ett lustfyllt lärande. Resultatet visar även på utmaningar i form av tid, material och osäkerhet. / The current curriculum describes that the teaching should be organized so that different forms of knowledge are considered and that varied forms of expression are used in the student's learning. The purpose of this study is to increase the knowledge of the way aesthetic learning processes with art, drama, music and dance are used in pre-school teaching and grades 1-3. For this purpose, three research questions have been formulated: How do teachers perceive the concept of aesthetic learning processes? In what ways do teachers work with aesthetic learning processes in teaching? How do teachers motivate their choice of aesthetic expressions in teaching?The study is based on a qualitative method with teacher interviews as data collection method that has been analyzed from a sociocultural and pragmatic perspective. The result shows the teacher's description of how aesthetic learning processes are applied in the form of a subject-integrated teaching in which varied forms of expression are a way of creating understanding, consolidating knowledge and creating motivation. It is also seen to design the teaching so that all student's different ways of learning are considered as well as creating a joyful learning. The result also shows challenges in the way of time, materials and uncertainty.

I denna studie analyseras den estetiska lärprocessen rollspel som metod i undervisning om etik. Syftet med studien är att undersöka hur rollspel kan användas för att eleverna ska utveckla sitt etiska förhållningssätt samtidigt som de tränar olika förmågor. Närmare bestämt undersöker vi hur ett agerande i ett rollspel kan skapa förutsättningar för att förstå vardagliga moraliska dilemman. Det handlar även om en moralisk guidning där eleverna ska inhämta olika normer och värden och där vår förhoppning är att elevernas dramatisering i olika roller kan bidra till att synliggöra flera olika perspektiv för dem. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett handlingsinriktat perspektiv som har anknytning till lärande och estetik som lärande. Utifrån detta ramverk är  rollteori studiens teoretiska perspektiv. Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin på detta sätt har vi analyserat en viss handling både på en kognitiv nivå, samtidigt som kunskap bearbetats utifrån upplevelsen av en handling på en känslomässig nivå.   Det empiriska material som används i studien har samlats in med hjälp av videoobservationer som datainsamlingsmetod och är hämtat från olika lektioner under ett arbetsområde inom etik med elever i en årskurs 4. Deltagande observation har gjorts under elevernas uppbyggnadsfas av totalt tre rollspel och ett samtal med en mindre elevgrupp utgör vår studies analysmaterial. Ett resultat är att det är en framgångsrik kombination att använda rollspelet i undervisning om etik för att resonera om vardagliga moraliska dilemman. Rollspel som undervisningsmetod visar även kunna leda till att eleverna gör ställningstagande utifrån olika perspektiv. På detta sätt kan de ges möjlighet att reflektera över etiska frågor när de sätter sig in i en viss roll. Rollspel i undervisningen blir även användbart för att bearbeta sociala koder och värden såväl som för att hantera konflikter. Det åstadkoms genom att eleverna gestaltar olika handlingar av hur man ska bete sig mot varandra i en viss situation, vilket visar sig öppna upp för ett moraliskt beteende.

Syfte med studien är att få kunskap om vad estetiska lärprocesser bidrar till i förskolan. Metoden i studien antar en kvalitativ ansats i vilken förskollärare från fyra olika förskolor bidrar med sina uppfattningar i digitalt genomförda personliga intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån teorin Design för lärande. De estetiska lärprocesserna beskrivs i studiens resultat som kommunikativa verktyg som inkluderar både verbalt språk och multimodala uttryckssätt. All verksamhet i förskolan, även en estetisk lärprocess, gynnas enligt förskollärarna av att sättas i sitt sammanhang samt att kopplas till en social kontext. Lärande inom en trygg och lustfylld miljö kan få barnen att känna sig bekräftade, få självförtroende och skapa sin egen identitet. Resultatet indikerar att estetiska inslag i förskolans verksamhet kan ge barn möjlighet att få vara den de är och uttrycka sig på sitt eget individuella sätt utifrån likvärdiga förutsättningar. Ett inkluderande synsätt i undervisningen möjliggörs genom möten och kommunikation med olika människor vilket estetiska lärprocesser främjar. Estetiska lärprocesser kan på sikt skapa trygga ramar och en röd tråd för barnen. Det är ingen färdig metod men de estetiska lärprocsserna kan förmodas fungera som en källa till inspiration inom förebyggande interkulturellt arbete i förskolans verksamhet. Undervisning inom estetiska lärprocesser förutsätter nämligen engagerade förskollärare som i samspel med barnen gör dem delaktiga både i styrda och spontana sammanhang under hela dagen då lustfylld, inkluderande och pedagogisk verksamhet pågår. Didaktiska implikationer visar att barn i förskolan behöver genuint engagerade och närvarande förskollärare som aktivt interagerar med barnen. / The purpose of the study is to get knowledge of what aesthetical processes in learning can contribute to within pre-school platform. The method in the study has a quality approach in which pre-school teachers from four different pre-schools contribute with their opinions in digitally implemented personal interviews. The result has been analyzed by the theory of Design for learning. The aesthetical processes in learning are in the result of the study described as communicative tools including both verbal as well as  multimodal expressions. All activities in pre-school, also an aesthetical process in learning, benefits according to the pre-school teachers by being put in a context as well as in social connections. Learning within a secure and pleasurable environment can enable the children being seen, to give them confidence and allow them to find their own identity. The result indicates that aesthetical elements in pre-school surroundings can give children a chance to be who they are as well as express themselves in their own individual way fromout equal conditions. An including approach in the way of teaching is being enabled through meetings and communication beetween different people, and by using aesthetical processes those meetings come naturally. Lomgterm, aesthetical processes in learning, can create secure frameworks and a red thread for the children. It is not a complete method but the aesthetical processes in learning supposedly can function as a source of inspiration when it comes to a preventive intercultural work in pre-schools. Teaching, using aesthetical processes in learning, actually requires dedicated pre-school teachers who are interacting with the children, making them involved in controlled as well as in more spontanous situations throughout the whole day while joyful. including and pedagogical activities take place. Didactical implications show that children in pre-school need genuinelly dedicated and attendant pre-school teachers who actively interact with the children.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares förhållningssätt och perspektiv till estetiska lärprocesser i förskolan. Empirin i studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i två kommuner i norra Sverige. Där fyra av dessa utfördespå deras arbetsplats och en digitalt. Studien är fenomenografisk och tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet tyder på att estetiska lärprocesser ses som ett språk och ett verktyg i undervisningen. Förskollärarna anser att förhållningssätt och intresse har en avgörande betydelse för det utrymme estetiska uttrycksformer får. Slutligen visar studien att förskollärarna vill undvika att skapande ska förknippas med prestation, fokus ska istället ligga på processen och att den blir meningsfull.

Drama är en del av de estetiska lärprocesserna och enligt Skolverket (2019) ska det finnas med i grundskolans utbildning. I denna studie kommer drama att undersökas i form av rollspel i årskurs 2 och 3. Rollspel har i tidigare forskning visat sig vara gynnsamt för elevernas lärande men också för deras attityd till naturvetenskap. Däremot har det framför allt studerats i ämnena kemi och fysik som kan upplevas abstrakta. Därför kommer denna studie att fokusera på biologi inom kost och motion som kan tänkas vara mer konkret. Lektionen kommer baseras på kost och motion. Studien kommer även att undersöka en annan form av rollspel än vad majoriteten av tidigare forskning använt. Tidigare forskning har även påvisa tsvårigheter med användningen av rollspel, såsom utmaningar kring de sociala aspekterna. Denna studie fokuserar därför på elevers kunskapsutveckling innan respektive efter en genomförd lektion om kost och motion med rollspel samt hur elevers attityd till rollspel upplevs. De teoretiska ramverken som använts för att analysera empirin är Roberts kunskapsemfaser och John Deweys utbildningsteorier inom pragmatismen. Detta är en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom för- och efterintervjuer. Intervjuerna har kompletterats med observationer som skett under den genomförda lektionen. Det har i stora drag visat sig att elevers kunskaper kring kost och motion har ökat efter den genomförda lektionen samt att eleverna har påvisat en positiv attityd trots att de beskrev framförandet av rollspel som pirrigt samt pinsamt. Däremot har elevernas olika lärstilar och erfarenheter försvårat möjligheten att dra en slutsats kring när deras lärande har skett. Även om deras attityd till rollspel har baserats på tidigare erfarenheter.

The aim of this study was to examine how five preschool teachers integrate aesthetic learning processes in their teaching, as well as exploring the teachers’ perceived pros and cons of these processes. The study was conducted by observing and interviewing five preschool teachers from five different schools. The results show that the participating teachers implement aesthetic learning processes in their teaching in several different ways by using activities such as drawing, singing, creating, and designing. These activities were mainly used to develop the students’ knowledge in other subjects as well as expanding their overall imagination. However, the teachers could identify some challenges in working with aesthetic learning processes. These included challenges in being able to involve every student in each activity as well as making them work in groups.

Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.