• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 207
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 210
  • 210
  • 49
  • 48
  • 47
  • 43
  • 42
  • 38
  • 35
  • 33
  • 33
  • 32
  • 32
  • 31
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

"Bin har ibland flintskallar" : En studie om förskolebarns intra-aktioner med estetisk materialitet och ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll / "Sometimes, honeybees are bald"

Hedenström, Emma January 2015 (has links)
Detta är en studie av tvärvetenskaplig och transdisciplinär karaktär som är riktad mot barns naturvetenskapliga och estetiska lärprocesser. Genom att undersöka den intra-aktivitet som pågår mellan barnen, estetiskt materialitet och ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll, syftar studien till att undersöka hur estetiska element kan rymma potentialiteter till naturvetenskapligt lärande. Detta har genomförts genom att analysera empiriskt material som samlats in på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Studien har en kvalitativ, etnografisk ansats med deltagande observationer, samtal och fotografering som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av ett agentiskt realistiskt perspektiv. I denna studie uppmärksammas materialitet och diskursers ömsesidiga påverkan i skapandet av olika fenomen, i detta fall hur naturvetenskap blir till. Jag har observerat hur estetiskt materialitet och naturvetenskapligt lärande sammanflätas med barnen och hur dessa leder till effekter av kunskapsskapande. Mina resultat tyder också på att estetiska material synliggör barnens naturvetenskapliga erfarenheter. Dessutom triggar de igång nya kunskapsskapande processer. Med utgångspunkt i materialitets handlingskraft är min slutsats att pedagogiska miljöer måste iscensättas på ett medvetet sätt, där etik och estetiska dimensioner får stort utrymme och där lärmiljöer performativt arrangeras som en aktiv och agentisk del i skapandet av kunskap.
92

Kalejdoskop : En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–9

Boberg, Karin January 2013 (has links)
Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte. / ”Kaleidoscope – a research of music teachers interdisciplinary studies in year 6 – 9” is an independent study at the Master´s level (15 credits) at the Royal College of Music in Stockholm. This study explores music teachers’ involvement in, or usage of, interdisciplinary studies in year 6–9 in Swedish compulsory schools. The research was done during the school year 2012/2013. The purpose of the research was to understand what it is that affect a music teacher to arrange interdisciplinary studies for their students or not. The method used was qualitative semi structured interviews. In the research, eight music teachers have been interviewed. The information from them was put together in Engeströms activity system. A comparison of an analysis, between a system that explains an activity where their does not exist any, or rarely exist any, interdisciplinary studies for the students, and a system where there does exist interdisciplinary studies, was done. Also a comparison of the analysis between two of the music teachers when they move from a system that is arranging interdisciplinary work to one that does not, was done. Thru this comparison reveals that it is mainly the written and non-written rules of the school that affect the presence of interdisciplinary studies or not. The research shows that it is not the individual music teacher’s engagement in the interdisciplinary work, which is the main factor if interdisciplinary studies are done, or not.
93

"Man förstår bättre när man får uppleva det själv..." : En kvalitativ intervjustudie baserad på elevers upplevelser av estetiska lärprocesser inom ämnet svenska / "You understand better when you get to experience it yourself..." : A qualitative interview study based on pupils' experiences of aesthetic learning processes within the Swedish subject

Spegel, Ellinor January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad förståelse och kunskap om elevers upplevelser av estetiska lärprocesser i ämnet svenska i årskurs F-3. Studien bygger på tre frågeställningar varav den första synliggör vad det finns för skillnader gällande hur elever upplever arbetet med estetiska uttrycksformer på skolor med estetisk profil gentemot icke estetisk profil. Den andra frågeställningen behandlar hur och i vilken utsträckning elever upplever arbetet med estetiska uttrycksformer. Studiens tredje frågeställning synliggör hur elever upplever att arbetet med estetiska uttrycksformer hjälper dem i deras språkutveckling. För att uppnå studiens syfte och besvara de tre frågeställningarna samlades det empiriska materialet in genom åtta kvalitativa gruppintervjuer med totalt 30 elever. Eleverna som deltog i studien kom från tre skolor varav två av skolorna hade en tydlig estetisk profil medan den tredje skolan inte profilerat sig med estetik. Resultatet visar att eleverna på skolorna med estetisk profil upplever att de arbetar med större ämnesöverskridande projekt där arbetet sker mycket tillsammans. På skolan med icke-estetisk profil sker arbetet i mindre projekt och eleverna upplever att de arbetar mer enskilt. Bild och musik är det som samtliga elever upplever att de har mest erfarenhet av medan drama och dans är mer sällsynt i undervisningen. Eleverna är överlag positivt inställda till de estetiska uttrycksformerna och de flesta av eleverna vill arbeta ännu mer med dem. Resultatet uppvisar även att eleverna upplever att arbetet med estetiska uttrycksformer hjälper dem i deras språkutveckling och att de ser estetiken som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Studien visar att viktiga aspekter i arbetet med estetiska uttrycksformer är samarbete, samspel och interaktion, ett tydligt syfte, varierade uppgifter och att det finns en tydlig mottagare för arbetet.
94

Musik i fritidshemmet : En studie om förekomsten av musikaktiviteter i fritidshemmet

Lundin Patrna, Emil, Remgård, Frida January 2019 (has links)
Inledning Studien behandlar musik och dess tillämpning inom fritidshemmet. Musik på fritidshemmet är ett område med näst intill obefintlig forskning. Forskning inom musik visar däremot att musikinslag i barns vardag, framför allt inom leken, stimulerar kreativitet och fantasi samtidigt som barnen utvecklas emotionellt såväl som motoriskt. Musikutövande är ofta någonting som kan ske i grupp där man antingen musicerar eller upplever musiken tillsammans. Att fungera i grupp är även centralt på fritidshemmet, där sociala samspel har en stor del i verksamheten. På så vis är musiken ett ämne som har stor möjlighet att tillämpas på fritidshemmet. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet, samt hur intresset för musik ser ut hos personal och elever. Ytterligare studeras hur personalens intressen påverkar innehållet i verksamheten, men också vilka möjligheter det finns för eleverna till lärande i musik. Metod I denna studie används kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer samt kvalitativa observationer i form av inventering med fokus på miljön. Urvalet bestod av två olika fritidshem där totalt fyra personer ur fritidshemspersonalen och sexton elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att även om intresset för musik på olika sätt finns hos fritidspersonalen upplever de svårigheter i att utöva musik tillsammans med eleverna. Personalens känsla av oförmåga är bland annat en faktor till att musikaktiviteter inte har en så stor plats i verksamheterna. Vad som däremot förekommer är mycket dans och bakgrundsmusik, men aktiviteter där eleverna själva får musicera hör till ovanligheterna. Till skillnad från personalens intresse för musik, som varierande mycket mellan individer, visade majoriteten av eleverna ett större intresse för musik. Detta intresse sträcker sig dock inte längre än till att lyssna och dansa, vilket enligt en av de intervjuade troligtvis beror på att de inte blivit introducerade för musicerande aktiviteter.
95

Estetik i matematikundervisningen : Bilder och teckningars plats i matematikundervisningen

Lindby, Theresia Mikaela January 2019 (has links)
Studien som följer nedan kommer att belysa matematik med bilder och teckningar som hjälpmedel. En enkätundersökning har gjorts med lärare kring huruvida de använder sig av bilder och teckningar som hjälpmedel i matematikundervisning. Denna undersökning har sedan analyserats utifrån lärarnas olika egenskaper, såsom yrkesverksamma år samt huruvida lärarna har gått någon form av kompetensutbildning eller inte. Analysen visade på en skillnad i lärarnas arbetssätt samt åsikter när det kommer till en användning av bilder och teckningar som berodde dels på huruvida länge lärarna varit yrkesverksamma samt om de hade någon kompetensutbildning inom matematik eller inte.
96

Musikens betydelse i fritidshemmet : en kvalitativ studie om hur musik kan bidra till elevers meningsfulla fritid / The importance of music in the leisure-time center : a qualitative study of how music can contribute to a meningful free time for pupils

Ledin, Maximilian January 2019 (has links)
The purpose of this graduate thesis is to examine how pedagogues in leisure time centres carry out music education, in order to promote a meaningful free time for children. By this study I also want to develop my own educational skills to plan and lead meaningful musical activities in this school organisation. Research in this field is scarce, for that reason I have chosen to immerse in other music pedagogy fields that can be seen as relevant for this area of study. The leisure time centre has other preconditions and policies, but there are probably some aspects that can be transferred from research that inquire music education in compulsory school. The study is based on sociocultural theory, which includes the study of how individuals learn and develop resources to think and accomplish practical objectives that create meaningful aspects of our culture and environment. All of the important concepts that appear in the study are marked with cursive text. I have chosen a qualitative research method in form of interviews.   This study has developed my understanding about how music can have different meanings for pupils in the leisure-time centre. The result shows that there are different opportunities, preconditions and obstacles that regulates in what manner music is used. Among them how the pedagogues own musical knowledge, interests and experiences, but also their ability to listen to the pupils interests, needs and preconditions are seen as important factors to carry out a meaningful music education in the leisure-time centre. Access to good materials for example music instruments, an inspiring environment and how pedagogues plan the music education in this school form is also seen as significant aspects. The result has been possible to clearly compare with previous studies.
97

“Man föds med ett behov av att uttrycka sig estetiskt” : En studie om estetiska lärprocesser i förskolan / "You are born with a need to express yourself aesthetically"

Västerö, Anna, Aho, Ann-Sofie January 2019 (has links)
Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.
98

Sjunga och dansa matematik : En kartläggning över lärares användning av sång, rytm och dans i deras matematikundervisning i årskurserna F-3.

Ericsson, Maria January 2019 (has links)
Det här är en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som undersöker om lärare i årskurserna F-3 använder sig av estetiska lärprocesser integrerat i sin matematikundervisning och i så fall hur de har arbetat med det. Detta undersöks med bakgrund av att läroboken är dominerande i matematikundervisningen och elever ska få en undervisning som är varierande, motiverande och som väcker en nyfikenhet. Matematikundervisningen ska också ha inslag av estetiska uttrycksformer. Tidigare forskning har visat att ett arbete med matematik integrerat med musik eller dans kan gynna eleverna i deras matematikinlärning. Matematiken återfinns i både musik och dans. Undersökningen grundar sig också i ett transdisciplinärt perspektiv där ett lärande utvecklas när elever får arbeta med kroppen och tänkandet samtidigt och där den matematiska diskursen blandas med andra diskurser, som musikens och idrottens diskurser. Det är 56 lärare som har deltagit och resultatet visar att det görs en viss integration av sång/rytm i undervisningen av taluppfattningen och talmönster av en större del av de deltagande, däremot inte alltid en medveten integration. Några gjorde det som ett roligt inslag för att eleverna tyckte det var roligt, medan några gjorde det för en varierad undervisning med ett matematiskt innehåll som syfte. Däremot är det färre som gör en integration av dans i matematikundervisningen. Det visade sig även att de flesta som inte har gjort en medveten integration är obehöriga i ämnena musik och idrott där sång och dans ingår.
99

”Språket är ju liksom hela vi på något sätt” : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar av multimodalt lärande och estetiska lärprocesser i läsförståelseundervisningen / ”Language is like the entirety of us, in a way” : A qualitative study on teachers’ perceptions of multimodal learning and aesthetic learning processes in teaching reading comprehension

Blomén, Amanda January 2019 (has links)
Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att bearbeta text genom varierade estetiska uttrycksformer. Likaså påvisar tidigare forskning betydelsen av att erbjuda elever olika uttrycksformer att visa förståelse på. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att belysa hur sju verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 förhåller sig till multimodalt och estetiskt textarbete som verktyg i läsförståelseundervisningen. Data i form av sju lärarintervjuer analyserades med sociokulturell teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att begreppen multimodalt lärande och estetiska lärprocesser uppfattas som ett utnyttjande av olika uttryckssätt som ses antingen som ett komplement till eller en vidareutveckling av ett innehåll. Lärarna uppfattar multimodalt lärande och estetiska lärprocesser som verktyg i läsförståelse-undervisningen på olika vis, bland annat som ett verktyg för kroppsligt uttryck samt utveckling av föreställningsförmåga. Estetiskt och multimodalt textarbete ges olika stort utrymme i lärarnas läsförståelseundervisning, från kontinuerligt inslag till sporadiskt förekommande. Alltjämt innehar det verbala skriftspråket en överordnad roll. Lärarna identifierar olika utmaningar vid integration av estetiskt och multimodalt textarbete, såsom stress och tidsbrist. / According to the current curriculum, the students should be given the opportunity to process text through varied aesthetic expressions. Likewise, previous research demonstrates the significance of offering students different forms of expression to show comprehension. The aim of this qualitative interview study is therefore to clarify how active teachers in preschool class and grade 1-3 relate to multimodal and aesthetic text work as a tool in teaching reading comprehension. Data in the form of seven teacher interviews were analyzed with sociocultural theory as the starting point. The result of the study shows that the concept of multimodal learning and aesthetic learning processes are perceived as utilizing different modes of expressions that is seen either as a complement to or a further development of a content. The teachers perceive multimodal learning and aesthetic learning processes as a tool in teaching reading comprehension in various ways, including as a tool for bodily expression and development of imaginative ability. Aesthetic and multimodal text work is not given the same amount of space in in the teachers' teaching of reading comprehension, ranging from a continuous feature to sporadic occurrences. Still, the verbal and written language holds a superior role. The teachers identify different challenges when integrating aesthetic and multimodal text work, such as stress and lack of time.
100

Ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande : Inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi i svensk förskolekontext / Ateljeristas approach to childrens art : Inspiration from Reggio Emilia educational philosophy in Swedish preschool context

Altergård, Cecilia, Wickman, Johanna January 2013 (has links)
BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll.ResultatInformanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen. / Program: Lärarutbildningen

Page generated in 0.0673 seconds