Syftet med studien är att bidra med kunskap om hinder och utmaningar i samband med bildundervisning av samtidskonst på högstadiet, samt undersöka samtidskonstens möjligheter och potential till lärande.Syftet är också att synliggöra hur bildlärare förhåller sig till att integrera samtidskonst i bildundervisning på högstadiet. Frågeställningarna är följande: •  Hur integrerar bildlärare samtidskonst i bildundervisningen? •  Vilka hinder och utmaningar synliggörs i samband med undervisning i samtidskonst? •  Vilka möjligheter och potential har samtidskonst till lärande? För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare verksamma på olika högstadieskolor i flera olika kommuner. Studiens resultat visar att bildlärarna integrerar samtidskonst i bildundervisningen till viss del, vanligtvis i samband  med  traditionell  konsthistoriaundervisning. Resultatet synliggör utmaningar i form av didaktisk karaktär, tid, ekonomi, brist på fortbildning och metodmaterial. Vidare visar studien att samtidskonst har potential att bidra till lärande på flera sätt bland annat genom att elever samtalar, kritiskt granskar och reflekterar kring aktuella frågor som berör dem själva och sin omvärld.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande. / The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.

Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Med bakgrund i vetskapen om att olika forskningsgrupper använder olika samverkande discipliner i sina projekt och för att framtiden eventuellt kommer att behöva se annorlunda ut än den gör nu, vill jag försöka pröva att använda träd i bildundervisningen för att få elever att närma sig tankar om förhållandet mellan människa och natur. Med utgångspunkt i posthumanism och speciellt Karen Barads teorier, i möte med Lotta Johanssons teorier om lärande i blivande, Gert Biestas teorier om pedagogik och andra teorier om hur vetenskap och konst skiljer sig åt eller inte, ställer jag frågorna: Hur förmår träd i bildundervisning ställa frågor om relationen mellan människa och natur? Vilka möjligheter ges till förståelse för trädets eget liv och sätt att vara i en sådan undervisning? Med en postkvalitativ metodologi med inslag av a/r/tography gör jag först en expedition där jag läser och möter olika teorier och texter, reflekterar och gör gestaltningar kring det jag läser. Sedan skapar jag ett förlag till bildundervisning utifrån det. Det förslaget låter jag sedan en grupp elever ta del av i något som jag kallar den pedagogiska situationen. Trädens egen existens och kanske också ett medvetande om trädens agens påvisas genom att lyfta upp trädens sätt att vara, genom att berätta om dem, men också genom att använda pedagogiska flyktlinjer som minorhizoming och låta eleverna vara träd, liksom att arbeta med estetiska praktiker och även ta del av konst. De förgivettagna rollerna kan ifrågasättas lite grann. Studien visa att eleverna uttrycker tankar om att träden har ett eget liv och att de är viktiga för människans överlevnad. Idéen om hur människans position varit och är i förhållande till naturen har tillfälle att ta form i den pedagogiska situationen. Eleverna uttrycker att de får veta en del saker om träd som de inte visste tidigare. Sammanfattningsvis visar undersökningen att undervisningen med den föreslagna pedagogiska situationen ifrågasatte de förgivettagna rollerna mellan människa och natur lite grann. Undersökningen är också ett prov på att användandet av posthumanistiska pedagogiska flyktlinjer och användandet av estetiska lärprocesser och konst, ibland liknar varandra och kan vara ett hjälpmedel för att förstå svåra saker.

Synen på matematik har förändrats genom tiderna, från att man såg det som en produkt till att nu mer ser på matematik som en process. Denna process kan gynnas av att man i sin undervisning använder sig av ett arbetssätt där man integrerar de estetiska ämnena i matematiken, man antar ett transdisciplinärt synsätt på lärande. Vilket kan beskrivas som att man lär sig genom olika ämnen samtidigt. Forskning har visat att elever som lär sig med hjälp av exempelvis musik även presterar bättre när det gäller matematik. De estetiska lärprocesserna hjälper eleverna att utveckla sin spatiala förmåga dessutom har det visat sig ha goda effekter på lärandet för de elever som har inlärningssvårigheter. Det man lär sig med kroppen fastnar helt enkelt i knoppen. Syftet med denna studie var att få kunskap om lärare i årskurs F-3 använder sig av estetiska lärprocesser i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en enkätundersökning där 35 lärare deltog. Resultatet visar att bild och musik är de vanligaste estetiska ämnena som lärarna använder sig av i sin matematikundervisning. De matematiska områden där lärarna ofta använde sig av estetiska lärprocesser var problemlösning och geometri. Exempelvis att eleverna som ett steg i sin problemlösningsprocess fick rita ett förslag på en lösning. Resultatet visar också att lärarna ansåg att estetiska lärprocesser bidrar till ett fördjupat lärande samt ger eleverna möjligheter att använda alla sina sinnen. Dessutom svarade lärarna i enkäten att det gör undervisningen mer varierad och det blir också roligare för eleverna. Det lärarna uppgav att de saknade mest var tid för att planera för ett arbete där estetiska lärprocesser och matematik integreras, några uppgav även att de saknar kunskap om detta arbetssätt. Därför skulle det vara bra om man redan på lärarutbildningen fick möjlighet att fördjupa sig i de estetiska ämnena eftersom det även enligt läroplanen ska vara en del av skolans verksamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva vad elever i årskurs 1 lär sig om vattnets kretslopp genom att utgå från ett variationsteoretiskt perspektiv och estetiska lärprocesser i no-undervisningen. För att undersöka detta genomfördes förtester, undervisning om vattnets kretslopp, en lärandeaktivitet bestående av arbete på ett tillsammanspapper samt eftertester. Studien beskriver också hur elevers lärande i naturorientering är något som sker genom skapande, kommunikation och socialt samspel. Studien är kvalitativ och har en variationsteoretisk och sociokulturell utgångspunkt. Teorierna presenterar vad undervisningen bör belysa för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande. Variationsteorin används för att belysa de kritiska aspekterna av vattnets kretslopp samt vilka variationsmönster som eleverna erbjudits genom undervisningen. Det sociokulturella perspektivet har i denna studie bland annat mediering och artefakter som teoretiska begrepp för att beskriva hur eleverna använder redskap för att tänka och lära. Resultatet i studien visade att eleverna urskilde de kritiska aspekterna avdunstning, kondensation och nederbörd. Eleverna utvecklade också förståelse för vattnets kretslopp genom att i samband med tillsammanspapperet härma, samtala, rita samt erfara likheter och skillnader. Resultatet i studien visade att det genom en varaitionsteoretisk utgångspunkt och med estetiska lärprocesser som redskap går att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnena och därmed skapa en variation som medför till att eleverna utvecklar förståelse för vattnets kretslopp.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.

Den tysta kunskapen förstås på olika sätt, det kan vara en kunnighet som inte verbaliseras och det kan vara en inövad och underförstådd kunnighet när det kommer till ett hantverk. Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur slöjdlärare reflekterar kring och kännetecknar tyst kunskap som del av sin undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med fem slöjdlärare samlas data in och analyseras med hjälp av en tolkning av Lindströms teoretiska modell gällande estetiska lärprocesser. Studiens resultat visar att slöjdlärare definierar den tysta kunskapen som en del av en redan erövrad kunnighet. Lärarnas egen hantverkskunnighet överförs till eleverna genom interaktion kring det hantverk som praktiseras, detta sker både verbalt och icke-verbalt. Användandet av metaforer och inkludering av slöjdspecifika begrepp nyttjas för att öka elevernas förståelse. Några av slöjdlärarna i studien verbaliserar gärna sitt handlande samtidigt som de visar och de andra slöjdlärarna visar hellre utan att verbalisera. Slöjdlärarna väljer att tala om tyst kunskap i relation till sin undervisning som det outtalade, det icke verbaliserade, den del av undervisningen då läraren fungerar som ett stöd för elevens egen utveckling av kunnighet.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare resonerar och arbetar med bild och form inom förskolan för att främja barns visuella kommunikationsförmåga. Studien är baserad på kvalitativa telefonintervjuer som spelades in med fyra förskollärare i Norrbotten och Jämtland. Studien utgår från sociokulturell teori där den epistemologiska grunden är Socialkonstruktionistiskt perspektiv. I resultatet framgår hur förskollärare anser att tillgängligt material och tillåtande miljö är väsentliga delar för att möjliggöra barnens utforskande i bild och form. Förskollärarna beskriver också deras betydande roll i barnens utforskande genom att vara närvarande och medforskare under processen av bild och form där förskollärarna kan stödja och uppmuntra barnen i sitt skapande. Slutligen framkommer i resultatet hur förskollärarna hur de på olika sätt hanterar utmaningar som finns inom barnens utforskande i bild och form genom samspel, utformning av miljö, introduktion av material samt att utgå ifrån barnens intresse och erfarenheter.