Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den multietniska identifieringen och upplevelsen i Sverige. Studiens bidrag ur ett svenskt kontext ses särskilt värdefullt då tidigare forskning om etnisk identitet är begränsat sett till studier som fokuserar sig till just multietniska individer och ger dem en egen identitet. Tidigare forskning visar även att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig från monoetniska. Därmed ämnar studien att undersöka den multietniska upplevelsen, såväl som vilka faktorer som ses betydelsefulla för identitetsskapandet. Studien har genomförts genom att utföra åtta intervjuer med individer som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder, mellan åldrarna 18-30. Empirin från intervjuerna har analyserats genom en tolkande fenomenologisk analys. I sin helhet har även studiet antagit en fenomenologisk ansats i syfte att ta fasta på informanternas levda erfarenhet och upplevelser. Vidare har resultatet analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Richard Jenkins (2014) sociala identitetsteori, med ett komplement från Peter Burkes (1991) teori om identitetshantering, samt Joane Nagels (1994) teori om etnisk konstruktion. Studiens resultat och analys synliggör att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig mellan multietniska individer i Sverige och att yttre attribut, omgivning och umgänge, relation till kultur samt språk är särskilt betydelsefulla faktorer i den multietniska identitetsprocessen. Samtliga faktorer finns närvarande i informanternas liv, men påverkar i varierande grad deras identitetsskapande på grund av interpersonella skillnader relaterade till självförtroende och självkänsla. Samtidigt framkommer det att det svenska samhällets strukturer och normer tydligt inramar den multietniska identitetsprocessen genom att olika föreställningar om svenskhet internaliseras och att olika maktstrukturer aktualiseras i informanternas liv, vilket villkorar informanternas identitetsskapande.

The purpose of this study was to investigate how teachers relate to swimming and lifesaving teaching in school based on the opportunity for all students to participate, with a focus on girls with a Muslim background. The study used a qualitative semi-structured interview with predetermined questions. Six primary school teachers from Göta- and Svealand, five women and one man, participated in the study. The data was analyzed with a thematic content analysis, which resulted in seven different themes: Motivation, Participation, Didactic choices, Ethnic background, Communication, Issues and Pandemic's aftermath. The result showed that the teachers did not perceive it as problematic with Muslim girls' participation in the swimming and lifesaving education, as there are already several solutions, such as different types of clothing to swim in, which these students used. However, something that was noticed and became a growing problem was that all students feel more insecure about their own body and showing it off in front of others, regardless of gender or ethnic background.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna bestod av fem barn i varje grupp, en grupp i varje skola. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:Vad har barn för tankar om sina framtida yrkesval? Är etnicitet en viktig faktor i barns tankar kring framtida yrkesval?Anser barn att de har bättre eller sämre livschanser beroende på den etniska bakgrunden?Resultatet av intervjuerna visar att barnen i de två olika skolorna inte påverkades av deras etniska bakgrund angående sina tankar kring deras framtida yrkesval. Resultatet visar att ett starkt samband mellan den sociala miljön och barnens fritidsintressen påverkade barnens tankar kring framtiden.

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live?To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrån begreppen kultur och etnisk mångfald. En undersökning har gjorts på fyra fritidsenheter, på olika platser i Skåne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mångfalden. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om och hur fritidsverksamheterna använder sig av kultur och etnicitet ute på enheterna. I detta arbete utgår vi ifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori, där han talar om hur viktigt samspelet är för att ta till sig kunskap. Vi presenterar även historik och allmän fakta om fritidsverksamheten utifrån ett kulturellt och etniskt perspektiv. Våra val av undersökningsmetoder, kvantitativt och kvalitativt, handlade om att få en bredd i undersökningen. Vår slutsats visar att en stor mängd barn inte vet vad ordet kultur betyder och innebär. En del pedagoger anser sig använda begreppet kultur och etnicitet i sin verksamhet, dock visar resultatet att detta är mycket sällsynt, de flesta barn har inte uppfattat att begreppet har lyfts. Men enligt Parling (2005) ska kulturbegreppet synliggöras i verksamheten.

Tillit är centralt i ett välfungerande och stabilt samhälle. Människor behöver känna tillit både till samhällets institutioner och till andra människor i samhället för att kunna samarbeta och upprätthålla social sammanhållning. Denna studie ämnar att undersöka faktorer som hotar social tillit, med särskilt fokus på mångfaldens inverkan på tilliten. Enligt en etablerad tes inom samhällsvetenskapen utgör mångfald ett hot mot social tillit, men Sverige, som har upplevt hög invandring sedan 1930-talet, visar en konstant hög nivå av tillit trots ökad mångfald. Detta väcker frågor kring andra faktorer som kan påverka tillit på lokal nivå, såsom kommunala variationer i homogenitet och ekonomisk jämlikhet. Datamaterialet hämtas från den Västsvenska SOM-undersökningen 2019, samt kompletterande statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Television (SVT) för att undersöka sambandet mellan etnisk sammansättning, ekonomisk jämlikhet och social tillit. Resultaten visar att etnisk mångfald minskar social tillit, även om sambandet är relativt svagt.

Föreliggande masteruppsats i didaktik är en studie av representation i fem läroböcker i ämnet svenska och svenska som andraspråk för lågstadieelever. Syftet är att undersöka representation och framställning av etnisk mångfald och kultur i läroböcker. Studien utgår från kritisk diskursanalys och representationsteori och består av textanalys och bildanalys. Den teoretiska analysen visar att läroböckerna representerar etnisk mångfald i liten utsträckning. Majoriteten av texter och bilder representerar främst västerländska normer och värden. Texter och bilder som representerar vardagen, skola och fritidsaktiviteter behandlar och beskriver en västerländsk kultur och dess normer. Diskussionen behandlar det som representeras som norm i läroböckerna, detta med stöd i representationsteori och läroplansteori. Slutsatserna är att representation av olika etniska grupper och kulturer kan ske på olika sätt i läroböcker, men utan en medveten och tydlig representation kan läroböcker verka exkluderande i en mångkulturell undervisningsmiljö.

Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.

Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.