Pappersbruket Fiskeby Board som är placerat i Norrköping tillverkar kartong av 100% returfibrer. Bruket har tillverkat papper i flera århundranden och är en av Europas äldsta tillverkare av papper och kartong. På pappersbruket finns ett underhålls- och reservdelslager som bistår med artiklar till hela företaget. Målet med studien är att ta fram förslag till hur förrådshanteringsprocessen kan förbättras för att göra den mer effektiv. Studien resulterade i 25 stycken förbättringsförslag, dessa förslag delades upp i två delar, de förbättringsförslag som kunde implementeras direkt och de som behövde vidare undersökningar. Vissa förslag täcker flera möjligheter och problem och andra förslag täcker bara ett. Lika så kan ett problem ha flera möjliga förbättringsförslag för att lösa dem. Även förbättringar i from av nya instruktioner där hela aktiviteter är inkluderade har föreslagits.

En stopptidsanalys utförd vid Deromegruppens sågverk i Anneberg med avsikt att samla in data rörande möjliga förbättringsmöjligheter i syfte att öka tillgängligheten från 73 till 78 %. Flera områden identifierades varav fack, krokbana samt enstycksmataren utgör de primära.

Det aktuella examensarbetet utgår ifrån en genomförd förstudie som kartlagt brister i konsekvensutredning rörande företags kostnadseffekter vid regelgivning. Syftet med arbetet är att ta fram en modell för förbättrad kartläggning av population, den identifierade förbättringsmöjlighet som i enlighet med förstudien ses ha störst genomslagskraft på konsekvensutredningars övergripande kvalitet. Arbetet omfattar även utvecklandet av en plan för implementering. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig på Demings förbättringskunskap och ideologin runt offensiv kvalitetsutveckling samt tillhörande hörnstensmodell. Den metod som användes för att lösa problemställningen grundar sig på en modifierad modell av en Plan-Do-Study-Act cykel som benämns som Check-Plan-Do. Undersökningen som genomförts och tillhörande resultat har genererat en applicerbar modell för förbättrad kartläggning av population. Resultatet svarar således mot det syfte som kännetecknar rapporten och skapar förbättrade förutsättningar för kartläggning av population genom utvecklandet av en standardiserad process. / The current bachelor thesis is based on an earlier pilot study that identified shortcomings in impact assessment regarding the company's cost effects in regulation. The purpose of the work is to develop a model for improved population mapping, the identified improvement potential which, according to the preliminary study, is seen to have the greatest impact on the overall quality of impact assessments. The work also includes the development of a plan for implementation. The theoretical framework for the study is based on Deming's profound knowledge and the ideology concerning total quality management and the associated cornerstone-model. To solve the problem a modified model of the Plan-Do-Study- Act cycle called Check-Plan-Do is used as methodology. The survey conducted and related results have generated an applicable model for improved population mapping. The result has corresponded to the purpose of the report and creates improved conditions for mapping the population through the development of a standardized process.

In organisations today, it has become more important to work with quality development, to be able to handle and meet the rapid changes in the society. For this report, a case study has been done on a unit that works with development and administration for a Social administration, to see how they work with quality development today, and how it can be improved. Theories on quality development and continues improvements, together with research made on how to lead change has been applied in this study. The result shows that a key factor that needs to be improved, to be able to work with quality development, is to make clearer definitions of the projects from start, so that they can be analysed and developed when finished. The presented recommendation for this is to use a more structured work methodology when starting a new project. This could help the employers to get a better definition of the expectations of the project, along with a plan for follow-up, that needs to be done to keep evolving in the unit. This methodology can hopefully lead to that the culture, that today is focused on doing, can shift towards prioritizing more time for planning and development. This is central if the organisation wants to work with continues improvements. / Att arbeta med kvalitetsutveckling iorganisationerhar blivit allt mer centralt, för att försöka att möta den snabba förändring som sker, och samhälletsförväntningar. I denna rapport har en enhet som arbetar med utvecklingsuppdrag och administrativa uppgifter i en socialförvaltning undersöktsgenom en fallstudie, för att se hur de arbetar med kvalitetsutveckling,och hur detarbetetskulle kunna utvecklas. Teorier kringHörnstensmodellen och att bli en lärande organisation, samtforskning kring att leda förändring, har legat till grund för arbetet. Resultatet visar att det är framförallt svårigheter kring att få till en klar definition av uppdragen som gör att det blir svårt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, då det blir svårt att följa upp och utveckla, när inga klara förväntningar är preciserade från början.Det förbättringsförslag som är presenterat handlar om ett mer strukturerat arbetssätt i uppstarten av uppdragen, som kan leda till att dedefinieras tydligare. Den mall som rekommenderas att fyllas i vid start, ska dessutominnefattauppföljningsplaner och ger möjlighet till enkel uppföljning av det egna arbetet. Mallenkan förhoppningsvis leda till att kulturen som idag fokuserar på att göra, kan börja gå mot att mer planering och uppföljning också innefattas i arbetet. Det är väsentligt att enheten försöker att bli bättre på att följa upp och utveckla, om de ska kunna arbeta med offensiv kvalitetsutveckling på ett mer givande sätt i framtiden.

Inom multiprojektorganisationer är styrning och planering av resurser alltid en utmanande uppgift. En fallstudie har genomförts på OKG AB med syftet att effektivisera och förenkla resursplaneringsprocessen. OKG AB arbetar med att producera el med hjälp av kärnkraft och leverera till sina konsumenter. För organisationen är kvalitet och säkerhet viktiga faktorer, vilket gör arbetet med ständiga förbättringar nödvändigt. Genom intervjuer och dokumentgranskning beskrevs ett nuläge och förbättringsmöjligheter togs fram, samtidigt som benchmarking genomfördes på andra organisationer för att kunna jämföra OKG:s process. Baserat på en jämförelse mellan OKG:s process med benchmarking och teorier togs förbättringsförslag fram för att modifiera processen. Två förbättringsförslag togs fram där det första syftar till avstämningar för att kunna ta fram bättre planeringar och det andra handlar om att förändra kommunikationsflödet för att undvika fel vid ändringar i projekt under utförande. / Within multi-project organizations, controlling and planning of resources have always been a challenge. A case study has been performed at OKG Ltd with the purpose to simplify the resource allocation process and increase efficiency. OKG Ltd works with producing energy through nuclear power and then delivers it to their customers. Quality and safety are two key factors for OKG´s organization to function. Continuous improvements of these factors are therefore of highest priority. Interviews and document audits were used to identify the process current performance and possible improvements. Benchmarking was used on other organizations to compare their processes to OKG´s process. Improvement proposals have been developed to modify the process, based on a comparison between OKG´s process and the benchmarking and theories. Two improvement proposals were developed, where the first proposal enables better planning, the second one changes the communication flow to avoid problems in active projects.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

Affärssystem skapar fördelar samt påverkar företags finansiella prestationer. Affärssystem är därför ett viktigt medel för företag vid deras ekonomistyrning. Trots detta visar tidigare studier att det finns problem med att realisera fördelarna. Tidigare studier har främst fokuserat på andra faser än post-implementationsfasen, den fas där fördelarna realiseras. Därtill varierar det i existerande utvärderingsmodeller av affärssystem vad som bör utvärderas samt en brist i förklaringen av varför företag bör utvärdera affärssystem i post-implementationsfasen. Dessa brister kan vara en anledning till att företag inte utvärderar sina affärssystem, då det är oklart vilka värden som utvärdering ger företag. Syftet med denna fallstudie är därför att empiriskt utforska vilka värden som utvärdering av affärssystem i post-implementationsfasen ger företag. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra företag och med fyra affärssystemskonsulter. Studien visar att företag vid utvärdering bör se verksamhet och affärssystem som en entitet. Passformen mellan verksamhet och affärssystem måste vara stark för att företag ska erhålla önskade fördelar från affärssystemet. Vidare visar studien att det uppstår olika former av gap i verksamheter. Gap är de unika behov som företag behöver åtgärda för att nå önskad passform mellan affärssystem och verksamhet. Vår viktigaste slutsats är att företag får två värden av att utvärdera affärssystem i post-implementationsfasen, vilka är styrningsvärdet och förbättringsvärdet. / Enterprise Resource Planning (ERP) systems creates benefits and affect corporate financial performance. ERP is therefore an important means for the financial management in companies. Despite this, previous studies show that there are problems realizing the benefits from ERP. Previous studies have mainly focused on phases other than the post-implementation phase, which is the phase where ERP benefits are realized. In addition to this, existing evaluation models of ERP varies in what should be evaluated and also lack in explanation of why companies should evaluate ERP in the post-implementation phase. These shortages may be a reason that companies do not evaluate their ERP since it is unclear which values companies obtain from evaluation. The purpose of this case study is to empirically explore what values companies obtain from evaluating ERP in the post-implementation phase. We conducted semi-structured interviews with representatives from four companies and with four ERP consultants. The study shows that when doing evaluations companies should view business and ERP as one entity. The fit between the business and the ERP must be strong for companies to obtain desired benefits from the ERP system. The study also shows that different forms of gaps emerge in businesses. Gaps are the unique needs that companies must address in order to achieve the desired fit between business and ERP. Our main conclusion is that companies obtain two values from evaluating ERP in the post-implementation phase, which are the governance value and the improvement value.

The aim of the study was to examine adolescents’ experiences of having brachial plexus birth palsy, which is impaired arm function due to a birth injury. Psychosocial focal points were how the adolescent’s experience their lives concerning studies, spare time activities and relationships, experiences of limitations in comparison to their peers, and how they experience health care. Eight adolescents who had surgery of the injury were interviewed. Through qualitative phenomenological analysis the following meaning units were identified: ‘Me and others’; ‘Professional medical contacts and experiences’; and ‘Adjustment and strategies to solutions and obstacles’ with essences ‘Disabled or have a disability’; ‘Then and now’ and ‘Lack of references’. The result showed that the adolescents did not identify themselves as disabled, and did not focus on their arm, but wished for improved physical function. They had good support from health care, although wanted more follow-ups and more aimed information. They had adjusted well to their injury, but did not have any comparisons as they had their injury since birth. Understanding the experiences adolescents with BPBP have is essential for advancing the care of these individuals. Further research is necessary regarding the experience people with this injury have. / Syftet med studien var att studera ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, det vill säga nedsatt armfunktion på grund av en förlossningsskada, ur ett psykosocialt perspektiv med fokus på hur ungdomarna upplever sina liv beträffande studier, fritid och relationer, upplevelser av begränsningar i jämförelse med generationskamrater på grund av skadan, samt erfarenheter av sjukvården. Åtta ungdomar som opererats för skadan intervjuades. Genom kvalitativ fenomenologisk analys kunde följande meningsbärande enheter urskiljas: ’Jag och andra’; ’Professionella kontakter och erfarenheter’ och ’Anpassningar och strategier till lösningar och hinder’ där ’Funktionshindrad eller ha funktionshinder’; ’Då och nu’ samt ’Brist på referenser’ var gemensamma samtalsämnen. Resultatet visade att ungdomarna inte betraktade sig som handikappade, de fokuserade inte på sin arm i sin vardag, och önskade klara av mer fysiska aktiviteter. De upplevde gott stöd från sjukvården, men önskade uppföljningar och mer riktad information. De hade anpassat sig till skadan, men upplevde att de inte kunde jämföra med andra eftersom de haft skadan sedan födseln. Att kunna förstå ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, är nödvändigt för att förbättra vården och bemötandet för dessa individer.

Maturity models can help organizations understand their processes and thereby improve them.  The Capability Maturity Model (CMM) is a framework with five index-based levels that describes key elements in an effective software process. By identifying a level of process maturity, the model's guidelines can be followed for improvement in process performance. The aim of the study has been to study the performance of a customer service process and identify its process maturity, in order to find proposals for process improvements. By measuring the current performance with the help of combination of methods the process has been compared with CMM's two first levels. The study is based on the questions (1) How does the process perform today? (2) Which level of maturity in relation to CMM does the process have? and (3) How can the processes maturity be improved? Data has been collected through questionnaires from which the mean values have been compared with the company’s specified goals. Causes of process variation have been studied with the help of regression analyses, employee surveys, interviews with leaders and participatory observations. The performance and maturity of the process has been analysed using CMM's guidelines and the quality tool capability analysis. The study shows (1) that the process varies considerably and that there are assignable causes of variation in the process. The process is not consistent with the target values. The target values ​​have not been updated in recent years and therefore do not match the actual process capability. There are no well-defined routines to manage the process. (2) The Capability Index is estimated to 0.7 which places the process on the first level of CMM. This would indicate that the process is as unstable and uncontrolled. (3) In order to develop from the first level of CMM, process management principles and target values should be implemented. Control parameters should be implemented in the process both from an organizational perspective and as a customer perspective in order to create the conditions for a more stable process. The organization itself should also implement process work, new goals and routines for improvement work in the daily work.

Syftet med examensarbetet är att studera hur en självutvärderingsmall kan utveckla kommunikationen inom enheten produktion-drift. Målet är att ta reda på vilken utvärderingsmall som anses bäst att tillämpa på enheten samt se hur vald mall kan anpassas för att utveckla kommunikationen. Teorierna utgår från en offensiv kvalitetsutveckling med fokus på självutvärderingsmallar. Metoden bestod av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer, dokumentstudier och observation. Datainsamlingen analyserades för att ta reda på vilket arbetssätt enheten använder sig av, hur de kommunicerar och hur de utvärderar. I resultatet framgår att enheten använder sig av en egenutvärdering och att arbetssättet är uppbyggt på instruktioner och verktyg där kommunikationen spelar en stor roll.  Slutsatserna är att Språngbrädan anses bäst för att utveckla enhetens kommunikation och Språngbrädan kan utvecklas så att den tar tillvara på tidigare erfarenheter, utvärderar den externa kommunikationen och så att fler lösningsförslag framkommer. / The purpose of the thesis is to study how a self-evaluation template can develop communication within the unit production operation. The goal is to find out which evaluation template that seems best to apply to the unit and see how the chosen template can be adapted to develop the communication. Theories are based on Total Quality Management with a focus on self-evaluation templates. The method consisted of qualitative data collection in form of interviews, document studies and observation. The data collection was analyzed to find out which working method the unit uses, how they communicate and how they evaluate. The result shows that the unit uses a self-evaluation and that the working method is based on instructions and tools where communication plays a major role. The conclusions are that Språngbrädan is considered best for developing the unit's communication and Språngbrädan can be developed so that it uses previous experiences, evaluates the external communication and that more solution proposals emerge.