Syftet med examensarbetet är att studera hur en självutvärderingsmall kan utveckla kommunikationen inom enheten produktion-drift. Målet är att ta reda på vilken utvärderingsmall som anses bäst att tillämpa på enheten samt se hur vald mall kan anpassas för att utveckla kommunikationen. Teorierna utgår från en offensiv kvalitetsutveckling med fokus på självutvärderingsmallar. Metoden bestod av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer, dokumentstudier och observation. Datainsamlingen analyserades för att ta reda på vilket arbetssätt enheten använder sig av, hur de kommunicerar och hur de utvärderar. I resultatet framgår att enheten använder sig av en egenutvärdering och att arbetssättet är uppbyggt på instruktioner och verktyg där kommunikationen spelar en stor roll.  Slutsatserna är att Språngbrädan anses bäst för att utveckla enhetens kommunikation och Språngbrädan kan utvecklas så att den tar tillvara på tidigare erfarenheter, utvärderar den externa kommunikationen och så att fler lösningsförslag framkommer. / The purpose of the thesis is to study how a self-evaluation template can develop communication within the unit production operation. The goal is to find out which evaluation template that seems best to apply to the unit and see how the chosen template can be adapted to develop the communication. Theories are based on Total Quality Management with a focus on self-evaluation templates. The method consisted of qualitative data collection in form of interviews, document studies and observation. The data collection was analyzed to find out which working method the unit uses, how they communicate and how they evaluate. The result shows that the unit uses a self-evaluation and that the working method is based on instructions and tools where communication plays a major role. The conclusions are that Språngbrädan is considered best for developing the unit's communication and Språngbrädan can be developed so that it uses previous experiences, evaluates the external communication and that more solution proposals emerge.

Det offentliga Sverige digitaliseras i en snabb takt och om fördelarna med den tekniska utvecklingen ska kunna tas tillvara krävs det tillgång till ett antal grundläggande funktioner. En viktig grundfunktion är möjligheten att på ett säkert sätt kunna identifiera användare av e-tjänster och att kunna kontrollera att elektroniskt underskrivna handlingar är äkta. En nödvändig del av den grundläggande infrastrukturen för såväl e-förvaltning som för kommersiella aktörer är därmed elegitimering och e-underskrift. Den här studien syftar till att utforska processen för hantering av hyreskontrakt hos Uppsala kommun. För att utforska den här processen utgår studien från tre frågeställningar – (1) hur processen ser ut idag, (2) hur processen kan förbättras, samt (3) hur den förbättringen kan implementeras i organisationen. De problem som finns i processen idag är att processen är väldigt papperstung. Anledningen till att processen är papperstung är den stora mängden hyreskontrakt som hanteras. Hyreskontrakten hanteras i flera olika steg och de ska undertecknas i skrift av flera olika personer på flera olika exemplar. Teorin i den här studien är uppbyggt främst från kvalitetsteknikens egna teorier och modeller, men även från andra områden, såsom digitalisering. Kvalitetsteknikens teorier och modeller användes som en grund till förbättringsarbetet där digitaliseringen kom in och användes för att stärka upp förbättringen av det specifika fokusområdet. De metoder som användes vid datainsamlingen var främst intervjuer. De genomfördes i form av ostrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen gjordes även en insamling av kvantitativa data. Dataanalysen gjordes med hjälp av ett fiskbensdiagram där huvudkategorierna utgick från de olika typer av slöseri som Lean-konceptet använder. För att analysera de identifierade problemen i fiskbensdiagrammet ännu mer användes ”fem varför?” för att hitta rotorsakerna till problemen. Resultatet visade att den dåvarande processen var väldigt omfattande med alla dess steg samt komplicerad då hyreskontrakten skulle skickas mellan både interna och externa parter. Resultatet visar även att grundorsaken till majoriteten av problemen berodde på att Uppsala kommun inte har digitala funktioner som kan hantera underskrifter av hyreskontrakten. Slutsatsen av den här studien är att genom en digitalisering av processen skulle stora förbättringar kunna göras. Antal steg i processen skulle minska och hanteringen av varje avtal skulle bli enklare då processen skulle slippa hantering av papper. / Public Sweden is digitised at a rapid pace and if the benefits of technological development would be utilised, access to a number of basic functions is required. An important base is the possibility that in an appropriate way identify users of e-services and to verify that acts have electronic signatures. Electronic identification and e-signatures are a necessary infrastructure for both e-administration and commercial actors. This study leads up to explore the process for administration of rental agreements at Uppsala kommun. To be able to explore this process, the study is based on three question formulations - (1) how the process is working today, (2) how the process can be improved and (3) how the improvement can be implemented in the organisation. The current problem with the process is that it is mainly based on paper. The reason for that is the big amount of rental agreements being handled. The rental agreements are handled in many different steps and need to be manually signed by many different persons in many copies. This study is based on various theories and models from the Quality Technology, and also from the digitalisation area. The theories and models from the Quality Technology was used as a base for the work of improvements, where the digitalisation was used as a complement to strengthen the improvement of the specific area. The methods that have been used for the data collection were foremost interviews. They were made in an unstructured form. Through the data collection, quantitative data were also collected. The analyse of data was made through a fishbone diagram where the main categories were originated from the different kinds of waste from the Lean concept. To further analyse the identified problems in the fishbone diagram, the method 5 Whys were used to find the root cause of the problem. The result showed that the former process was extensive containing a lot of steps and also complicated because the rental agreements were distributed between internal and external parts. The result also shows that the main cause of the majority of the problems was caused by the fact that Uppsala kommun does not have digital functions that can handle signatures of the rental agreements. The conclusion of the study is that big improvements can be done if a digitalisation of the process would be done. The number of steps in the process would be reduced and the handling of every agreement would be easier if the process got rid of all papers.

No description available.

Volvo Aero utvecklar, konstruerar, tillverkar och utför underhåll av motorer och tillhörande komponenter för civila och militära flygplan. Visionen är att leverera världsledande transportlösningar genom ständig förbättring och långsiktig utveckling av verksamheten, vilket för det dagliga arbetet innebär systematisk problemlösning genom metodiken praktisk problemlösning, vars ursprung är Toyota. Syftet med studien var att undersöka huruvida Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning var enkel, systematisk och vägledande, vilket ur Toyotas perspektiv ger förutsättning för effektiv problemlösning. Inledningsvis beskrevs Toyotas inställning och beteende till problemlösning utifrån The Toyota Way, som sedan följdes upp med en litteraturstudie gällande praktisk problemlösning. Vidare genomfördes en pilotstudie där Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning applicerades på ett organisatoriskt problem. Därefter utvärderades pilotstudien och förbättringsområden identifierades där metodiken var svår, otydlig och otillräckligt vägledande. Slutligen föreslogs följande förbättringar gällande Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning, vilka var vetenskapligt förankrade till Toyota. Definiering och analysering av symtomen ger förståelse för problemets orsaker. Kvantifiering av nuvarande tillstånd och det förväntades åskådliggör problemets omfattning. Framgår grundorsaken tydligt är sannolikt motåtgärden uppenbar. En god tillämpning av Plan-Do-Check-Act (PDCA) utgör ett effektivt och kraftfullt maskineri för ständig förbättring. Förbättringarna som föreslogs syftade till att förenkla Volvo Aeros metodik och ge användaren ökad trygghet och vägledning, vilket ger förutsättning för effektiv problemlösning som möjliggör daglig tillämpning och främjar ständig förbättring. / Volvo Aero develops, designs, manufactures and performs maintenance of engine and related components for civil and military aircrafts. The vision is to deliver world-leading transport solutions through continuous improvement and long term business deployment, which for the daily work means systematic problem solving through the methodology practical problem solving, whose origin is Toyota. The purpose of this thesis was to examine whether Volvo Aero’s approach of practical problem solving was simple, systematic and guided, which from Toyota’s point of view creates sound conditions for effective problem solving. Initially, Toyota’s attitude and behaviour towards problem solving was described from the point of view of The Toyota Way. Thereafter, a literature study on practical problem solving was completed. Furthermore, a pilot study was carried out where Volvo Aero’s approach to practical problem solving was applied to an organisational problem. The pilot study was evaluated and areas for improvements were identified where the methodology was difficult, indistinct and inadequate guided. Finally, improvements were proposed regarding Volvo Aero’s approach to practical problem solving, which was scientifically anchored to Toyota. Defining and analysing the symptoms brings understanding for the causes of the problem Quantifying the present condition and the expected illustrates the magnitude of the problem Appears the root cause to be clear is probably the countermeasure obvious A considerable approach using Plan-Do-Check-Act (PDCA) provides an effective and strong tool for continuous improvement The improvements were proposed with purpose to simplify Volvo Aero’s methodology and to support and guide the user, which creates sound conditions for effective problem solving and provides opportunities for daily use that foster continuous improvement.

Detta examensarbete har genomförts på Aven Rabbalshede AB i syfte att kartlägga företagets dåvarande situation i dess interna logistikflöde, för att sedan lägga fram förbättringsförslag som kan implementeras för att förbättra detta flöde. Målet var att reducera trucktrafiken i fabriken med minst tio procent. Aven Rabbalshede AB är ett tillverkningsföretag av lastpallar, träemballage, transportstöd och lådor. Företaget är en del av Avenkoncernen som är en av Skandinaviens ledande tillverkare av lastpallar och träemballage. Aven Rabbalshede AB är den största enheten inom koncernen med cirka 55 anställda och en produktion på cirka 1,3 miljoner lastpallar per år. Företaget hade en bristande struktur och systematik över truckflödet och materialhanteringen vilket har inneburit stora och många mellanlager samt andra svårigheter. Examensarbetet innebar att först och främst kartlägga vad respektive truck gjorde under en arbetsdag för att kunna analysera hur dåvarande situation såg ut. Nästa steg var att undersöka hur stort behovet av trucktransporter egentligen var genom att mäta utflödet och inflödet av material från varje maskin inom fabriken. Materialflödena visade hur ofta en truck behövde transportera material till och från maskinerna. Dessa transportrutter klockades sedan för att se hur lång tid de tog vilket gav en överblick över hur belagda truckarna var i olika scenarion. Detta låg sedan till grund för förbättringsförslaget som var en zonindelning av fabriken där en truck fick ansvaret för en egen zon och ett antal arbetsuppgifter. För att en zonindelning ska kunna implementeras i framtiden krävs det att företaget uppfyller ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar innebär bland annat en förändring till ett standardiserat arbetssätt i den hela interna logistiken. Vid en framgångsrik implementation kommer den interna logistiken för företaget att effektiviseras genom färre trucktransporter, högre säkerhet och lägre kostnader vilket innebär besparingar för företaget. / This Bachelor`s Thesis has been made at Aven Rabbalshede AB in purpose of identify its former position in its internal logistics flow, then make suggestions for improvements that can be implemented to improve this flow. The main goal was to reduce truck traffic inte factory with at least ten percent. Aven Rabbalshede AB is a manufacturing company of wooden pallets, wooden packaging, transport support and boxes. The company is part of the Aven Group, which is one of Scandinavia's leading manufacturer of pallets and wooden packaging. Aven Rabbalshede AB is the largest unit within the Aven Group of about 55 employees and a production of about 1,3 million pallets per year. The company had a lack of structure and systematics in the truck flow and material handling which has brought major and many inventories and other difficulties. The project meant first of all to find out what each truck did during a working day in the current situation in order to analyze how the situation was. The next step was to examine how great the need for truck transport actually was by measuring the outflow and inflow of material from each machine in the factory. Material flows showed how often a truck needed to transport materials to and from the machines. These transport routes was clocked to see how long they took to give an overview of how busy the trucks were in different scenarios. This formed the foundation for the improving proposals which was a zoning of the factory where each truck was responsible for its own zone and a number of tasks. For a zoning to be implemented in the future it requires that the company fulfill a number of conditions. A successful implementation would make the internal logistics of the company more effective through fewer truck shipments, higher security and lower costs.

Background: ERP systems were perceived as the most significant invention for corporations during the rise of information technology in 1990s (Davenport, 1998). Today ERP systems are a multibillion dollar business and used by both LEs and SMEs. Using an ERP system is a continuous project and it is important to constantly look for misalignments in the system and the usage in accordance to the organizational structure also during post-implementation phase (Peng & Nunes, 2017). Problem: Despite the abundance of studies regarding the implementation of ERP systems there is a shortage of studies about the post-implementation phase, where existing post-implementation studies are rather fragmented around a large set of issues (Huang & Yasuda, 2016; Peng & Nunes, 2017). Furthermore, the studies about ERP usage during post-implementation tend to focus on user perspective or evaluation of system or organizational performance (Huang & Yasuda, 2016). Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how SMEs improve the usage of ERP systems during the post-implementation phase. Method: To fulfill the purpose of this study, the empirical data was collected through a multiple case study of three cases with SMEs of e-commerce retailer companies in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with top management of the three SMEs in order to get understanding of underlying methods and reasons for the system usage improvement Conclusion: Findings of this study show that SMEs improve their system usage through enhancing knowledge-sharing and organizational learning as well as through unification of the procedures that is achieved through external support and knowledge-sharing.

En organisations kvalitetsarbete kräver ständiga förbättringar i en cyklisk process för att uppfylla och överträffa kundens förväntningar. Genom forskningsstrategin aktionsforskning och applikation av hörnstensmodellens principer har Structor Uppsala genomgått en forskningsprocess byggd på delaktighet i syfte att utveckla organisationens förbättringsarbete och interna kommunikation kring förbättringsprocessen. Studien bygger på frågorna (1) Hur kan Structor Uppsala förbättra sitt förbättringsarbete? och (2) Hur kan Structor Uppsala kommunicera internt kring sitt förbättringsarbete? Genom att i workshopform diskutera förbättringar ur traditionella perspektiv och som evolutionär process har organisationen själva utvecklat en vision för hur förbättringscykeln i Structor bör hanteras vilken bygger på att insamla och hantera förbättringsförslag. Organisationens vision för framtiden kompletterades med teoretiska krav så som att återkoppling på förbättringsförslag behöver ske regelbundet, hanteringen av förslag bör innehålla uppföljningspunkter, det befintliga ledningssystemet bör integreras samt att förbättringsprocessen ska vara iterativ och bygga på cykeln: planera, gör, studera, lär. Med utgångspunkt i organisationens vision och de teoretiska kraven skapades ett flöde för hur förbättringar kan hanteras i Structor och hur kommunikationskanaler kan understödja förbättringsarbetet. Studien visar att (1) Structor Uppsalas förbättringsprocess inledningsvis kan förbättras genom att införa ett strukturerat arbetssätt baserat på föreslaget flöde. Det strukturerade arbetssättet bör dock ses som en början och en möjliggörare för efterföljande förbättringsarbete. (2) Kommunikationen kring förbättringsarbetet bör främst ske i kanaler med möjlighet att förmedla rik kommunikation och integreras i redan befintliga kanaler. Kommunikation kring den föreslagna förbättringsstrukturen föreslås därför främst ske via redan existerande möten kompletterat med digitala plattformar som redan används av organisationen. / Quality improvement inherently requires continuous improvement in an iterative process to meet and exceed customer needs. Through applying an action research strategy and the quality principles of the cornerstone model Structor Uppsala has undergone a research process based on participation. The aim of the study has been to develop the organization’s improvement process and internal communication regarding said process. The study has revolved around the questions (1) How can Structor Uppsala improve their improvement process? and (2) How can Structor Uppsala communicate internally with regards to their improvement process? By discussing improvement from a traditional perspective and as an evolutionary process during workshops the organization itself has developed a vision for how the improvement process in Structor could be managed in the future. Structors vison was based on collecting and managing improvement proposals. The organization's vision for the future was supplemented with theoretical requirements such as: feedback on improvement proposals needs to be given regularly, the management of proposals should contain follow-up points, the existing management system should be integrated and the improvement process should be iterative and build on the cycle: plan, do, study, act. A workflow detailing how Structors improvement process can be structured and what communication channels could be used to support the proposed workflow were defined based on Structors requests and the theoretical demands formulated. The study shows that (1) Structor Uppsala's improvement process can initially be improved by introducing a structured improvement process based on the created workflow. The proposed structure should be regarded as a beginning and a platform for subsequent improvement of the iterative improvement process. (2) Communication connected to the improvement process should utilize existing communication channels able to convey communication rich in content. Communication regarding improvement is therefore suggested to primarily take place during existing regular meetings complemented with digital platforms already used by the organization.

Förändring och förbättring utgör komplex materia, och det finns många aspekter som kan påverka om resultaten blir hållbara över tid. Syftet med denna studie var att undersöka vad som krävdes för en förbättring, som ett resultat av en större organisatorisk förändring, att bli hållbara över tid i ett verkligt sammanhang. Studien hade en induktiv ansats och den valda metoden var en litteraturstudie. Systematiska sökningar gjordes i databaserna Academic Search Elite, Business Source Complete och SCOPUS för artiklar publicerade under åren 2010–2021, vilket resulterade i 39 artiklar för analys. En tematisk analys genomfördes med hjälp av ett släktskapsdiagram, genom vilket åtta teman framkom. Dessa var: Kollektiva visioner och mål, Kommunikation, Ledarskap, Personlig utveckling, Positiv organisationskultur, Minska variation, Resurser, och Systemtänkande. Dessa åtta teman innehöll relaterade subteman, element och faktorer. Studiens slutsatser var att hållbar förändring är ett komplext område. Även om denna studie påvisade åtta teman, innebär detta inte per automatik att alla teman måste ges samma uppmärksamhet; förbättringens kontextuella behov kan avgöra vad som ska prioriteras.  Begränsningar i studien omfattade att nära nog alla 39 artiklar ägde rum i västerländska länder och i en vårdkontext. Dessa båda aspekter begränsade studiens generaliserbarhet till viss del / Change and improvement are complex matters, and there are many aspects that can impact if the results are sustainable over time. The aim of this study was to investigate what was required for an improvement, as a result of a major organisational change, to become sustainable over time in a real-world setting. The study used an inductive approach and the chosen method was a literature review. Systematic searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Business Source Complete, and SCOPUS for articles published between the years 2010–2021, which yielded 39 articles for analysis. A thematic analysis was carried out using an affinity diagram, through which eight themes emerged. These were: Collective visions and goals, Communication, Leadership, Personal growth, Positive organisational culture, Reduce variability, Resources, and System thinking. The eight themes contained related sub-themes, elements and factors. The conclusions of the study were that change sustainability is a complex field. While this study revealed eight themes to consider, it does not automatically mean that they must be given equal attention; contextual needs of the improvement could determine what to prioritise. Limitations of the study included that nearly all of the 39 articles were set in western countries and in a healthcare setting, both of which somewhat limit the generalisability of the study. / <p>2021-06-06</p>

Att attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens är någonting alla företag behöver uppmärksamma och kontinuerligt arbeta med för att uppnå. Genom att företag uppvisar att de är attraktiva arbetsgivare via ett gott rykte och en gripande introduktion för nyanställda kan de locka och bibehålla kvalificerade medarbetare. I denna studie undersöks hur Luftfartsverket (LFV) arbetar med elevhanteringen och hur detta kan kopplas till generella teorier och modeller anpassat för processen. I examensarbetet används främst enkät i form av ett frågeformulär med flersvarsalternativ, för att samla information kring vilka brister som upplevs inom organisationen. Ett flertal olika kvalitets och ledningsverktyg användes för att granska den insamlade empirin. Träddiagram användes för att bryta ned ett centralt problem på olika nivåer, utifrån de underliggande orsakerna till de upplevda bristerna. Slutsatsen för studien landar i ett antal förbättringsförslag i LFVs elevhanteringsprocess, framförallt i första skedet i utbildningen till flygledare. Små förändringar som kan leda till att LFV kan stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. / Attracting, retaining and developing the right skills is something every company needs to pay attention to and continuously work on. By showing companies that they are attractive employers through a good reputation and a poignant introduction for new employees, they can attract and retain qualified employees. This study examines how the Swedish Civil Aviation Administration Luftfartsverket (LFV) works with student management and how this can be linked to general theories and models adapted to the process. In this study, a survey has been done with multiple-answer options, in order to gather information about what deficiencies are experienced within the organization. A few quality and management tools were used to review the empirical data collected. Tree diagrams have been used to break down a central problem at various levels, based on the underlying causes of the perceived deficiencies. The conclusion of the study includes a number of improvement suggestions in LFV's student management process, especially in the first phase of the training for air traffic controllers. Small changes that can lead to LFV strengthening its position as an attractive employer.

The construction industry has a clear process it follows therefore the working method within it also has become rigid. Through long time the stage-gate model has been used by the project management. Construction projects are often complex, have long stages and long decisions routes. When a stage is completed questions have been raised and lead to that change is needed to be made before moving on to next stage. This takes time, costs more than calculated and the function gets compromised. The purpose with this thesis is to investigate if the current project management approach can be performed more efficiently by applying agile project management to the design stage. This thesis is performed with a qualitative research approach. It started with a thoroughly literature review of relevant topics such as agile project management, the construction process and change management. When a solid base of knowledge was gathered about the research area an interview study was conducted and a survey was sent out. The findings are a result from the interview study and the survey. The interview questions and findings are divided into four focus areas of agile project management which are project planning, meeting structure, group collaboration and communication. The discussion connects the literature with the information from the interviews and the discussion is presented with the reflections from the authors. The conclusions present the answers on the research questions. The final chapter about further research is presenting perspectives that have not been answered in this thesis. The thesis concludes that project management methods within construction projects are not as rigid as it is described in the literature. The lack of knowledge and awareness of other working methods creates a culture of "this is how it always has been done" within the four focus areas of agile project management. All of the reference projects were time pressured and it was in those situations where ii most tendencies to adjust management method was shown. The studied projects had fixed meeting structures and when emergency occurred, extra meetings were held. The project management teams had good collaboration due to that they were co-located and not too big groups. The co-location also facilitated the communication which was compared to team members that were not co-located and struggled with the communication. The communication generally worked well vertically and was struggling horizontally. Agile project management cannot be achieved to 100% and it is difficult to apply all of its characteristics on the construction industry since it was developed from the software industry which has other traits than construction. On the other hand, agile project management is a mindset of continuously improvement and flexibility of the used working methods which can be used by the construction industry. The construction industry has to follow some specific processes such as applying for building permits and is affected by political decisions. Therefore the current project management methods are restricted to follow certain frameworks. The framework is hard to change though it leaves space for changed methods and attitudes within the framework and the design stage. All types of construction projects can use the agile mindset and it is important that the whole organization relates to the agile mindset to achieve greatest outcome. Steps towards agile can be done in current projects by emphasis more on reconciliations and let the projects progression decide the meeting structure. / Byggprocessen är en väletablerad process inom byggindustrin som byggprojekt genomgår. Genom de tydliga och historiska riktlinjerna som processen följer har byggindustrin fått anseendet att vara stel och konservativ. För att hantera byggprocessen har projektledningen följt Stage-gate modellen med tydliga delmål och beslutsgrindar. Byggprojekt är ofta komplicerade och stora vilket leder till långa beslutsvägar. När ett projekt når en grind vid ett avslut av ett delmål uppstår ofta frågor som leder till förändringar av delmålet. För att behandla förändringarna så behöver processen genomgå ett omtag, att göra om delmålet innan processen kan gå vidare till nästa delmål. Omtagen tar tid, kostar pengar och det kompromissas med funktionen. Denna uppsats har som mål att undersöka om den aktuella projektledningsmetoden kan effektiviseras genom att introducera agil projektledning i projekteringen. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ metod. Det första steget är att finna relevant litteratur om berörda ämnen som agil projektledning, byggprocessen och förändringsledning. Med fördjupad kunskap och förståelse inom ämnena genomfördes en intervjustudie och en enkät sändes ut. Resultaten identifierades från intervjuerna och svaren från enkäten. Intervjufrågorna och resultatet är uppdelat i fyra olika agila kategorier som anses gå att applicera på byggindustrin. Kategorierna är projektplanering, mötesstruktur, gruppsamarbete och kommunikation. Resultatet följs utav diskussionen som binder samman litteraturen med resultatet och författarnas reflektioner. Därefter presenteras slutsatsen och avslutningsvis rekommenderas frågeställningar till fortsatta undersökningar. Projektledningsmetoderna som används inom byggprojekt upplevdes inte lika stela som litteraturen beskriver dock fanns det lite kunskap och medvetenhet om andra typer av projektledningsmetoder. Avsaknaden är en bidragande faktor till att den upplevda kulturen anses vara konservativ. Inom de fyra kategorierna fanns det möjligheter till att arbeta mer agilt. När projekten är tidspressade visades mest benägenhet på att förändra projektledningsmetoden. Detta kunde ses tydligt på mötesstrukturen i projekten där den var fast ifrån början men blev mer rörlig då kritiska situationer uppstod. Gruppsamarbetet fungerade bra inom projektledningen för att de var samlokaliserade och inte för stora grupper. Detta underlättade även för en fungerande kommunikation då det märktes att de som inte var samlokaliserade hade svårigheter med kommunikationen. De horisontella kommunikationsvägarna hade generellt sett svårare att fungera än de vertikala kommunikationsvägarna. Eftersom agilt inte är en standard utan är ett arbetssätt som alltid strävar efter att förbättras är det svårt att uppnå ett 100 % agilt arbetssätt. Inom byggindustrin finns vissa ramverk som ska följas vilket gör att projektledningen begränsas. Med fasta ramverk finns lite utrymme för förändring men det finns möjlighet till att förändra processen och tankesättet inom ramverket. Alla typer av byggprojekt kan därför anamma delar av agil projektledning och för att uppnå största möjliga effekt gäller det att hela organisationen är engagerad. Andra enkla steg för att arbeta mer agilt inom projektledningen är att lägga mer vikt vid avstämningsmöten och låta projektets utveckling bestämma mötesstrukturen.