Under de senaste åren har den stressrelaterade ohälsan, däribland utmattningsproblematik, ökat i Sverige. Utmattning påverkar stora delar av den drabbades liv och uppfattat stigma om utmattning har bland annat visat sig vara relaterat till i vilken utsträckning en person söker vård. Den här studiens syfte var därför att undersöka hur uppfattat stigma om utmattning ser ut bland allmänheten i Sverige, samt om det finns skillnader i uppfattat stigma mellan olika demografiska grupper. Syftet var också att undersöka om det finns ett samband mellan uppfattat stigma om utmattning och grad av självskattad utmattning samt inställning till att söka vård. För att undersöka detta användes självrapportinstrumenten Burnout Stigma Inventory (BSI) och Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) samt några bakgrundsfrågor i form av en webbenkät. Av de 247 deltagarna var majoriteten högutbildade kvinnor. Envägs variansanalys, oberoende t-test och Pearsons korrelation användes för att beräkna resultaten. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt hade en relativt låg grad av uppfattat stigma om utmattning. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattat stigma mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen, där den yngsta trodde att allmänheten hade mer stigmatiserande föreställningar om utmattning än den äldsta. Grad av utmattning och inställning till att söka vård hade inget signifikant samband med uppfattat stigma om utmattning. Förhoppningsvis kan denna studie ses som en språngbräda för framtida forskning, där en mer heterogen grupp samt fler undersökta dimensioner av stigma bör inkluderas. / During the last few years, stress-related diseases, including burnout, have increased in Sweden. Burnout has several negative effects on those afflicted and perceived stigma of burnout have been related to help-seeking attitudes and behaviors. The aim of this study was therefore to examine the perceived stigma of burnout in Sweden and to explore whether there are differences in perceived stigma between demographic groups. The aim was also to examine whether there are relationships between perceived stigma of burnout and level of self reported burnout, and attitude towards help-seeking. To examine this, the self-report instruments Burnout Stigma Inventory (BSI) and Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) were used in a web survey, including some background questions. Out of the 247 participants, the majority were highly educated women. One-way analysis of variance, independent t-test and Pearson’s correlation was used to calculate the results. The results showed that the participants had a relatively low degree of perceived stigma of burnout. There was a significant difference in perceived stigma between the youngest and the oldest age group, where the youngest group believed that the public had more stigmatizing perceptions about burnout than the oldest group. Level of self rated burnout and attitude towards help-seeking had no significant correlation with perceived stigma of burnout. The findings from the present study can guide future research, which we recommend should include a more heterogeneous sample as well as to examine other aspects of stigma, too.

This thesis is based on a content analysis of the website Familjeliv.se. The aim of this essay is to examine parents' perceptions of teenagers, as well as to investigate whether there are any differences in the parents' perceptions of girls and boys. The reason this is being examined is to increase teachers' awareness of parents' perceptions of teenagers and thus increase their ability to adress to these in their interactions with parents'. The result showed several perceptions thar parents at Familjeliv.se had about teenagers. These perceptions were; that teenagers are spoiled, they fight a lot and are defiant, they are self-centered and that they are school-fatigue and do not behave the way they are expected in school. The differences that could be discerned in the perceptions of girls and boys were differences in how they are expected to behave, the expectation of housework and performance and behaviour in school. In the final part of the thesis, the result is discussed and conclusions are presented in relation to previous research about the subjekt and the theoretical approach of the thesis, wich is social constructivism and labeling theory. A conclusion that is presented and discussed concerns the negativity that characterizes parents' percpetions of teenagers. Several different thematically presented perceptions were presented in the thesis result, all of which were of a negative nature. In the final part of the thesis, it is discussed whether this conslusion affects the teenagers. According to the theoratical approach, these negative perceptions may result in teenagers acting on these perceptions and expectations that parents of Familjeliv.se have about teenagers.

Digitaliseringen påverkar vardagslivet och arbetslivet, ofta med löften om effektivare arbete och levnadssätt. Samtidigt innebär digitaliseringen omfattande påfrestningar genom kontinuerlig teknisk utveckling, där de framväxande artificiell intelligens (AI) och automatisering ingår. För digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen har kommunernas utveckling släpat efter befintliga tekniker, samtidigt som riktlinjer poängterar behovet av innovation. Vår studie syftar till att synliggöra utövarna, kommunala tjänstepersoners, föreställningar om AI och automatisering roll som tekniker i samhällsplanering. Studien empiri utgörs av sex kvalitativa forskningsintervjuer vilka analyseras utifrån sociotekniska föreställningar, användare och användarcentrering för att utläsa relationen mellan teknik och tjänsteperson. Resultatet visar att tjänstepersoner innehar en passiv attityd om AI inom planering på grund av obefintlig praxis, medan relationen till automatisering framställs som mer etablerad och bekant. Tjänstepersoner talar om framtiden med försiktig optimism, och framhåller en begränsning i teknikernas kapacitet att hantera mjuka värden men att potential återfinns i stödet till komprimerade processer inom planering. / Digitalization impacts both daily life and the workplace, often promising increased efficiency in work and lifestyles. Yet, it also poses considerable challenges as technology continues to advance, especially with artificial intelligence (AI) and automation as emerging technologies. For the digitalization of the urban planning process, municipal progress has fallen behind existing technologies, despite guidelines highlighting the importance of innovation. Our study aims to uncover the perspectives of municipal officials on the roles of AI and automation in urban planning. Through six qualitative interviews, we analyze socio-technical perceptions and user-centered approaches to understand the relationship between technology and practitioners. The findings reveal a passive stance towards AI in planning, attributed to a lack of established practices, while the relationship with automation appears established and familiar. Looking ahead, practitioners express cautious optimism, acknowledging limitations in technology's ability to address human values but recognizing its potential to support streamlined processes.

Denna genusvetenskapliga studie tillämpar kombinationen av multimodal kritisk diskursanalys och demokratisk filmanalys för att undersöka hur Svarta kvinnors moderskapföreställs i tv-dramaserien The Chi (2018–). Porträtteringarna analyseras utifrån fyra Svartakvinnliga karaktärer som tolkas representera så kallat o/moderskap, där både explicita ochimplicita moderskapsroller och praktiker belyses och kontextualiseras genomintersektionalitet och Black Feminist Thought. Tillsammans bidrar karaktärerna tillindividuella och kollektiva o/moderskapspraktiker, som kan förstås utifrån nätverk avbarnomsorg bland den Svarta gemenskapen i Chicago. Representationerna jämförs medsammanställd tidigare forskning som påvisar att afroamerikanska kvinnor och mödrar genomhistorien porträtterats som skadliga troper i media via kontrollerande föreställningar somarketyperna Mammy, Jezebel och Sapphire. Undersökningen behandlar hur seriens Svartakvinnliga karaktärer tolkas stödja varandra till att subversivt bryta mot dessastereotypiserande föreställningar, vilket verkar genom karaktärernas mellanmänskligarelationer inom de kvinnocentrerade barnomsorgsnätverken.

Denna uppsats utforskar hur den svenska staten bedrev informationsinsatser med anledning av oljekrisen 1973. Då 75% av Sveriges energiförbrukning utgjordes av importerad råolja blev konsekvenserna dramatiska då priset på råolja steg, produktionen minskade och embargon infördes. Detta till följd av kriget mellan Israel och Egypten/Syrien. För att hantera den försörjningskris som uppstått i Sverige initierade staten en energisparkampanj och en elsparkampanj. 1974 beslutade regeringen för att införa ytterligare en energisparkampanj. Denna kom att ledas av den så kallade Energisparkommittén vars verksamhet i juni 1975 förlängdes. I samband med denna period växte den framtida energipolitiken fram där fokus låg på energihushållning varpå information blev ett vitalt styrmedel. Genom att applicera teorier om sociotekniska föreställningsvärldar, förväntningar och narrativ diskuteras de statliga informationsinsatserna under 1973–1975. Därtill presenteras vilken betydelse som media och i synnerhet tidningar hade för samtidens samhällsnarrativ som staten via dess informationskampanjer ämnade påverka. De huvudsakliga statliga budskapen har kunnat konstateras vara vad besparingsåtgärder skulle innebära på dels mikronivå: energikonsumentens privatekonomi, och dels makronivå: Sveriges ekonomi, naturvärden och miljö. Därtill förmedlades kunskap om hur besparingsåtgärder praktiskt kunde vidtas. Den intensiva informationsverksamheten som riktades mot såväl hushållen, näringslivet som den offentliga sektorn bidrog till en spirande energidebatt om bland annat hur den framtida energiförsörjningen kunde tryggas. Energiförsörjningen hade blivit en medborgerlig angelägenhet där kollektiva föreställningar och förväntningar formats av det statliga narrativet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka föreställningar kring socialsekreterare som svensk dagspress reproducerar. Det empiriska materialet för studien består av 120 artiklar publicerade i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan år 2015 och 2016. Metoden för studien är kvalitativ idé- och innehållsanalys och det analytiska ramverket som används är format av idéer och dimensioner som framkommit ur tidigare forskning. Analysen utgår i huvudsak från fyra idealtyper av socialsekreterare som media beskriver. I resultatet framgår det att socialsekreterare i huvudsak framställs som offer i sin yrkesroll på grund av problem i system och struktur. Beskrivningar av socialsekreterare som hjälpsamma och inkompetenta är i många fall relaterade till rollen som offer. Föreställningen om socialsekreterare som ovilliga och elaka förekommer i mindre utsträckning än andra roller och är begränsad till specifika områden av den mediala rapporteringen. / The aim of this study was to give understanding to the representations of social workers in the daily press in Sweden. The empirical material of this study consists of 120 articles published in the morning newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the years of 2015 and 2016. The method used were qualitative analysis of ideas and content analysis and the analytical framework used is based on ideas about social workers that has been identified in previous research. The analysis is based mainly on four ideas of social workers as the media describes the profession. From the results it appears that socials workers are mainly described as victims due to systematic and structural shortages. The descriptions of social workers as helpers and incompetent are often linked to the description of them as victims. The description of social workers as cruel and malicious are fewer than the other categories and are limited to specific areas presented in the news.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna.   Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.

<p><strong>Background:</strong> Type 2-diabetes is now a public health problem, which constitutes 85-90 percent of diabetes care. The district nurse´s role in treating a diabetic (/person with diabetes) does not only comprise pure medical treatment but also support, advice and training to the individual. In our profession as nurses, we have found that medical knowledge in patients with Typ 2-diabetes is not always enough to obtain changes in lifestyles.</p><p><strong>A</strong><strong>im:</strong><strong> </strong>The purpose of this study was to investigate the illness perceptions in patients with Type 2-diabetes and their impact on health behavior.</p><p><strong>Method:</strong> This qualitative study used grounded theory as a method.<strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>The informants described in the interviews, their perceptions of living with Type 2-diabetes. The analysis revealed the main category <em>periodic health</em> <em>behavior </em>built up on and related to five categories developed in data: <em>preventive health awareness, guilt, confidence in medical treatment, motivational problems and periods of insight.</em></p><p><strong>Conclusion: </strong>This study contributes to understanding of patients with Type 2 - diabetes their beliefs about illness and how it affects everyday lives.<strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>Believes, District nurses, Groundey Theory, Illness perception, Type 2-diabetes</p>

Background: Type 2-diabetes is now a public health problem, which constitutes 85-90 percent of diabetes care. The district nurse´s role in treating a diabetic (/person with diabetes) does not only comprise pure medical treatment but also support, advice and training to the individual. In our profession as nurses, we have found that medical knowledge in patients with Typ 2-diabetes is not always enough to obtain changes in lifestyles. Aim: The purpose of this study was to investigate the illness perceptions in patients with Type 2-diabetes and their impact on health behavior. Method: This qualitative study used grounded theory as a method. Results: The informants described in the interviews, their perceptions of living with Type 2-diabetes. The analysis revealed the main category periodic health behavior built up on and related to five categories developed in data: preventive health awareness, guilt, confidence in medical treatment, motivational problems and periods of insight. Conclusion: This study contributes to understanding of patients with Type 2 - diabetes their beliefs about illness and how it affects everyday lives. Keywords: Believes, District nurses, Groundey Theory, Illness perception, Type 2-diabetes