Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer. Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar. Vidare visar resultatet att sjukvårdspersonalen kategoriserar dessa patienter efter stereotypa rolluppfattningar och möter dem utifrån deras förförståelse om vad fibromyalgi är eller inte är. Diskussion: Denna studie visar att sjukvårdspersonal utgår från sin egen eller andras objektiva bedömning av patientens situation istället för patientens unika upplevelse i mötet med dessa. Författarna gör då tolkningen utifrån resultatet och utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori att sjukvården brister i deras förmåga att lära känna och kartlägga patientens behov. / Background: The cause for fibromyalgia is not known. Age, ethnicity and social status doesn´t matter. The most prominent symptoms are pain, stiffness and fatigue. The treatment for fibromyalgia is limited, it is often a combination of pain relief, physical activity and lifestyle changes. Nurses working with fibromyalgia patients have an important role in education and informing patients about their disease. Aim: The aim of this study is to describe patient with fibromyalgia and their experience of the encounter with the health care. Method: A literature review of eight scientific articles, with the focus on patients’ experience of living with fibromyalgia and the encounter with the health care. The authors chose Joyce Travelbees theoretical framework for their literature review. Result: The result shows that patient with fibromyalgia experience that health care professionals question their credibility and that they don’t take their problems seriously. Furthermore the result showed that health care professionals categorized these patients by stereotypical role perceptions, and encounters these patients by their pre-understanding about what fibromyalgia is or is no. Discussion: This study shows that health care professionals meets these patients, based of their own and others objective assessment of the situation, instead of being based on the patient´s unique perception of their situation. The authors make the interpretation based on the result and Travelbees nursing theory that health care professionals lack in their ability to know and to identify the patient´s needs.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.

<p>Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.</p><p>Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det.</p> / <p>This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students.</p><p>Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.</p>

Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området. Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

I denna studie undersöks elevers förförståelse inom elektromagnetism innan undervisning om detta i kursen Fysik 2 på gymnasiets Naturvetenskapliga och Tekniska program. Syftet med studien är att öka den kvalitativa kunskapen om denna elevgrupps förförståelse för att därigenom kunna möta den med lämplig undervisning inom det elektromagnetiska området. Datainsamlingen har skett med en skriftlig enkät med flervalsfrågor som undersöker elevers begreppsliga förståelse för elektromagnetiska fenomen. Enkäten har sedan följts upp med elevintervjuer kring frågorna för att ytterligare kartlägga hur elever uppfattar elektromagnetiska fenomen. Enkätfrågorna är baserade på erkända test som används i hela världen. Studien visar att de alternativa uppfattningar om elektromagnetism som finns beskrivna i litteraturen även förekommer i elevgruppen och resultaten tyder på att de alternativa uppfattningarna är vanligare än vetenskapligt grundad förståelse. elevgruppen har ett vardagstänkande kring elektromagnetiska fenomen som utgår från magneters attraktion och repulsion - samt att de förenklat kan beskriva kompassens funktion. elevgruppens förförståelse i detta skede inte bara består av vardagstänkande enligt ovan utan även är tydligt präglad av tidigare fysikundervisning (främst kursen Fysik 1). eleverna i resonemangen om elektromagnetism visar mycket skiftande förmåga att applicera denna förförståelse korrekt på elektromagnetiska fenomen - och denna förmåga skiljer inte bara mellan individer utan även mellan olika sammanhang och de beskrivningssätt och representationer som används för att presentera problem och fenomen i dessa sammanhang. Insamlade data har bearbetats i en fenomenografisk analys av elevintervjuerna. Resultatet av den analysen är en beskrivning av elevernas förförståelse där tre kvalitativa nivåer föreslås. Exempel ur studiens elevintervjuer på de tre nivåerna av förförståelse redovisas. Med hjälp av nivåerna beskrivs hur förförståelsen i ökande grad präglas av ett vetenskapligt tänkande baserat på en förståelse av andra delar av fysiken och hur denna förståelse på olika sätt och med varierande korrekthet appliceras på elektromagnetiska fenomen och problemställningar.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse, så att jag inför min framtida yrkesprofession som lärare får ökad förståelse i detta ämne. Med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sitt arbete mot läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till att utveckla elevers läsförståelse? För att undersöka detta har jag använt mig av metoden, kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Sex verksamma lärare i årskurserna 1-3 har intervjuats genom Zoom, Facetime och Teams. Materialet som har samlats in har granskats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, vilket är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framhäver att faktorerna förförståelse, elevernas intresse och den fysiska miljön och att de bidrar till att utveckla elevers läsförståelse. Vidare beskriver lärarna sitt arbete mot läsförståelse där samtalet i olika konstellationer (helklass, grupp och par), får mycket utrymme i undervisningen. Samtalet innebär att eleverna får en förförståelse för texten men även att de får samtala om varandras upplevelser, utbyta tankar och koppla läsningen till sig själv. Gällande lässtrategier beskriver alla lärare att de använder det i sin undervisning, men exakt vilka lässtrategier och i vilken utsträckning de används varierar mellan lärarna. Den lässtrategin alla lärare nämner som de också kopplar till att använda redan när de jobbar med förförståelse, för att utveckla elevernas läsförståelse är strategin reda ut svåra ord.

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur socialsekreterare och fristående professionella i Sverige upplever sitt arbete med att stödja föräldrar vid omhändertagandet av dennes barn. Vi vill undersöka hur professionellas stöd till föräldrar skiljer sig åt beroende på hur stödet är organiserat och hur de professionellas förförståelse eller avsaknad av förförståelse kring föräldern påverkar det stödjande arbetet. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna av sociala myndigheter i Sverige har tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori kombinerat med symbolisk interaktionism vilket är studiens teoretiska utgångspunkter. De professionella inom myndighetens kontext beskriver att det är upp till den professionelle att själv skapa sig en rutin kring arbetet med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna, vilket bidrar till att formen och omfattningen av stödet samt hur stödet upplevs av föräldrar varierar stort. De professionella som arbetar med stöd i en av de fristående kontexterna anser att en koppling till socialtjänsten möjliggör att lämpliga insatser kan tillsättas fortare. De professionella inom de olika kontexterna har delade meningar om hur en förförståelse för föräldern påverkar arbetet. Professionella i de mer fristående kontexterna förespråkar främst att kunna möta föräldern utan några tidigare kunskaper, medan myndighetsutövare behöver ha vissa kunskaper om föräldern i sitt arbete men betonar att det har betydelse varifrån man hämtar informationen. De professionellas upplevelse är att föräldrars förtroende för myndigheten kan påverkas negativt av den maktposition den professionelle besitter. Fördelar som lyfts med att vara fristående från socialtjänsten är att arbetet får en större flexibilitet och ökade möjligheter att möta föräldrar och deras behov i denna svåra situation. Bemötande och tydlighet från professionella uppges öka tryggheten och delaktigheten för föräldrar. De slutsatser som dras är att stöd till föräldrar behöver stärkas och vidareutvecklas genomgående. Föräldrar kan enligt de professionellas erfarenheter känna en oro över att delge sina tankar och känslor med den som har en maktposition, därav kan det vara en fördel att en neutral part erbjuder föräldern stöd. För att tillvarata olika professioners kompetens föreslås ett tvärprofessionellt jourteam som en stödjande part.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Det här arbetet syftar till att reda ut vad forskningen säger om användningen av spelfilm i svenskundervisningen. Arbetet ämnar också att klargöra hur spelfilmen kan användas i svenskundervisningen.  Forskningen visar att läraren kan använda spelfilm för att träna eleverna i olika förmågor såsom att analysera, kritisera och problematisera. Eleverna kan på så sätt bäddas inför framtidens olika utmaningar. I arbetet går det att urskilja fem olika kapitel som presenterar olika modeller och metoder som läraren kan använda sig av i arbetet med spelfilm. De metoder och modeller som presenteras är: Litteratur och film, Filmanalys, Filmen och elevernas förförståelse och erfarenheter, Filmen i arbetet med värdegrundsfrågor och normkritik och Elevers filmskapande.

This paper aims to investigate some teachers' views on the use of fiction as a method in teaching to develop and strengthen language development in Swedish as a second language among students in municipal education in Swedish for immigrants. This is investigated through qualitative interviews with three teachers based on semi-structured questions. The questions are about what the teachers 'experiences and thoughts are about working with fiction to develop and strengthen the student's second language development and if and if so in what ways the students' multilingualism is used. The results of the study showed that teachers experience difficulties and challenges in using fiction in teaching, even though they see benefits in terms of strengthening and developing students' learning and language development. The difficulties lie on an organizational, pedagogical and social level. Where the organization of groups as reading groups with a common first language or strongest language could be a success factor. That the staff has an expanded knowledge of how to work with fiction in teaching and that in order to feel confident in their own ability, you should plan together and learn from each other.