Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

For a military organisation capability is a central concept. The definitions vary with different nations and organizations, but here the military capability is defined as the ability of a sociotechnical system to solve military tasks performed under certain circumstances in a set environment. To create new or develop existing military capability, military innovation can be a crucial piece of the puzzle. It might be innovative systems solving tasks in the existing organization or existing technology used in an innovative manner.The aim of this thesis is to create a structure for discussing technology, innovation, and capability in a relevant way, where the capability lifecycle presents an overview of the desired capability when planning for future compositions of technology and units, instead of focusing on the individual systems. Therefore, this work is governed by a thematic aim that at least requires a multidisciplinary research approach which contains different research areas to understand how the technical systems can contribute within its context.To visualise this context, different aspects of the system is here divided into three layers. The technology level represents the technology itself, in this case Maritime Uncrewed Systems, which needs to be understood with its opportunities and limitations. The system also needs to be understood in its sociotechnical layer where the technical system is interacting with people, organization, and other units. The final layer is the governance layer with both the legal and ethical considerations in the use of the technology, in this case, an uncrewed system.The overall conclusion is that capability development is not doing things the same way as before with different technology. It is about trust in the overall system and developing how the available resources, both technical and sociotechnical, can contribute to solving a task as efficiently as possible in an altered organization. / För en militär organisation är förmåga ett centralt begrepp. Definitionerna varierar med olika nationer och organisationer, men här definieras den militära förmågan som förmågan hos ett sociotekniskt system att lösa militära uppgifter som utförs under vissa omständigheter i en bestämd miljö. För att skapa ny eller utveckla befintlig militär förmåga kan militär innovation vara en avgörande pusselbit. Det kan vara innovativa system som löser uppgifter i den befintliga organisationen eller befintlig teknik som används på ett innovativt sätt.Syftet med detta examensarbete är att skapa en struktur för att diskutera teknik, innovation och förmåga på ett relevant sätt, där förmågans livscykel ger en överblick över den önskade förmågan vid planering av framtida sammansättningar av teknik och enheter, i stället för att fokusera på det individuella systemet. Därför styrs detta arbete av ett tematiskt syfte som åtminstone kräver en multidisciplinär forskningsansats som innehåller olika forskningsområden för att förstå hur de tekniska systemen kan bidra inom sitt sammanhang.För att visualisera detta sammanhang är de olika aspekterna av systemet här indelade i tre lager. Tekniklagret representerar själva tekniken, i detta fall marina obemannade system, som måste hanteras med dess möjligheter och begränsningar. Systemet behöver också förstås i det sociotekniska lager där det tekniska systemet interagerar med människor, organisation och andra enheter. Det sista lagret är det övervakande lagret med både de juridiska och etiska övervägandena vid användandet av tekniken, i detta fall ett obemannat system.Den övergripande slutsatsen är att förmågeutveckling inte innebär att göra saker på samma sätt som tidigare fast med annan teknik. Det handlar om tillit till det övergripande systemet och att utveckla hur tillgängliga resurser, både tekniska och sociotekniska, kan bidra till att lösa en uppgift så effektivt som möjligt i en förändrad organisation. / <p>QC 230928</p>

Background: Physical activity has a great impact on cognition, it contributes to the brain working faster and more efficiently. Research has shown that physical activity can be a good tool for increasing concentration in young people. Objective: The purpose of the study is to investigate the impact of the physical activity that takes place during a lesson in Physical education on students' concentration with the help of a sports lesson. Methods: the study used a so-called trail making test, which is a tool for comparing the concentration between two different times. Twenty-five students belonging to two different classes were included in the study. The reference group had to complete the test twice after two sedentary lessons. The research group completed the first test after a sedentary lesson and the second test after physical activity in the form of a sports lesson. Results: During Test Session one, the intervention group needed an average of 129.84 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 106.2 seconds to complete both Part A and Part B of the test. During Test Session two, the intervention group needed an average of 83,93 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 61,63 seconds to complete both Part A and Part B of the test. Conclusion: The values that this study gave could therefore not demonstrate any connection between physical activity and the ability to concentrate in students at a secondary school.

The purpose of the study is to make teachers' perspective visible on the concept of physical ability in the subject PE, especially linked to assessment. Fair assessment and teachers' interpretation of the governing documents are central in my study, they have highlighted how everyone's individual opinion affects their grading, etc. A theoretical starting point is Liu and Chen's (2021) study where they describe what Physical literacy is and why it could be developed into an asset for the Swedish system as well.Several other studies point to how the teachers find it difficult to interpret the concepts and that teaching that takes place at the same school between physical education teachers looks different, that the teachers do not assess in the same way and that the assessment is not fair for the students. The results from my qualitative study showed that all teachers have different views when it comes to defining concepts such as physical ability, but that they all have similar connections between them. Also, how some of the teachers highlight how the curriculum is too open to interpretation and that it affects the fair assessment. Furthermore, the results strengthened how the teachers are affected by their professional time, that the experience creates a sense of security and sometimes safety when grading. The result shows that too high demands are placed on the teachers and that they need more direct directives and clearer explanations of concepts to strive for a fairer assessment, with which you can analyze my result with.

En teorikonsumerande studie med syftet är att förstå fenomenet ’övning i funktionen logistik’ på taktisk/operativ nivå genom perspektivet ämnesexperter med stöd av Moshe Kress tio principer för operativ logistik. Att öva logistisk förmåga är viktigt för att öka förmågan på krigsförband inom logistikfunktionen och därigenom öka den totala krigföringsförmågan hos alla förband på markarenan. Att logistik är viktigt för militär verksamhet råder det ingen tvekan om. Att effektivt öva alla förbandstyper inom en brigad samtidigt är komplicerat. Denna studie utforskar logistik i övningar och de faktorer som påverkar övningars förutsättningar.  Genom tematisk-analys av empiri inhämtad genom intervjuer från ämnesexperter skapas en översikt av övning som fenomen. Kress teori främjar förståelsen av logistik i övningar genom den kategorisering av information som perspektiven inbjuder till. Vissa skeenden under övningsverksamhet kan inte förstås med hjälp av Kress tio perspektiv utan placeras utanför hans modell, här återfinns information som mer övergripande rör planering av övningar.  Ingen av Kress tio principer kan efter analysen sägas väga tyngre utan det är med översikten av information det går att se mönster och därutav få inspiration till att öka effekten och skapa bättre förutsättningar för alla krigsförband. Från de sammanställda resultaten efter studien har områden för potentiell förbättring identifierats så som medvetna prioriteringar av förband under ”större övningar”, vikten av kunskap hos chefer och övningsplanerare samt vikten av integrerad övningsplanering mellan förband. Studiens resultat pekar på vikten av erfarenhet, attityd och listar utmaningar med att bedriva övningar för logistikförband på taktisk nivå.

Barn i behov av särskilt stöd ska få förutsättningar att inkluderas i förskolans utbildning och undervisning i enlighet med styrdokumenten. Det kräver medvetna och kompetenta förskollärare som i samarbete med specialpedagoger arbetar med inkluderingspraktiker, specialpedagogisk organisation och arbetssätt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att inkludera och stödja barn med kommunikativa svårigheter som är i behov av särskilt stöd. Genom kvalitativa intervjuer har den insamlade empirin lagt grunden för en jämförelse mellan två förskolors arbete med inkluderingspraktiker, specialpedagogisk organisation och arbetssätt. I analysen synliggörs två organisationer, där den ena upplevs mer formell än den andra, dock synliggörs stora likheter i arbetet med inkluderingspraktiker i relation till arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka deltidsarbetande personalvetarstudenters upplevda tilltro till sin egen förmåga. I synnerhet, avser vi bringa kunskap om hur att arbeta parallellt med heltidsstudier bidrar till studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet som använts i studien samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där personalvetarstudenter som går sista året på programmet på Uppsala universitet intervjuades. Det teoretiska perspektiv som använts är Albert Banduras teori om tilltro till sin egen förmåga, eller engelskans Self efficacy. Begreppet används för att beskriva studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet undersöktes med hjälp av en tematisk analys där teman och underteman i respondenternas svar analyserades fram. Resultatet visar att respondenterna upplever att de erhållit viktiga kompetenser från deltidsarbetet vilket har ökat deras tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Resultatet visar även att andra aspekter av deltidsarbetet har ökat tilltron, såsom att ha deltidsarbetet ”på pappret”, att ha nått framgångar i sitt arbete och kommit över motgångar samt erfarenheter av att söka jobb. Studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen har även ökat till följd av en mer realistisk bild arbetsgivarens förväntningar, erfarenheter av diverse intervjusituationer och möjligheten att observera och interagera med andra programstudenter samt kollegor och chefer. Slutsatsen är att deltidsarbetet har en positiv inverkan på studenternas upplevda tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. / This qualitative paper aims to examine part-time working human resource student’s self-efficacy. In particular, this study aims to bring knowledge about how working part-time while studying full-time affects human resource student's self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The data used in this study was collected through semi-structured interviews, where eight human resource students in their last year of studies at Uppsala university were interviewed. The theory used in this paper is Albert Bandura's theory about self-efficacy. The concept of self-efficacy is here used as self-efficacy towards getting a full-time employment post graduation. The data was processed through a thematic analysis where themes and sub-themes were identified and analyzed. The results show that the participants believe that they have retained important skills from their part-time job which has increased their self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The results also show that other aspects of part-time work have increased their self-efficacy, such as having a part-time work on their resumé, having achieved success in their work and overcoming obstacles and experiences of job-searching. Students' self-efficacy towards getting a job after graduation has also increased as a result of a more realistic view of the employer's expectations, experiences of various interview situations and the opportunity to observe and interact with other human resource students as well as colleagues and managers. The conclusion is that part-time work has a positive impact on students’ perceived self-efficacy toward getting employment post graduation.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.