Megatrends such as globalization, digitalization and the increased rate of technological   developmentare all example of aspects that directly affect and challenge companies. While it opens up for new business opportunities it also serves an increasingly competitive climate and puts tougher pressure on organizations. While several traditional management models are focused on internal aspects such as improving processes, reducing waste and removing non-value adding procedures it is argued in literature that having dynamic capabilities is key to succeed in a more rapidly changing environment. This means being able to not only handle daily business but also to sense, shape and seize opportunities and transform the organization accordingly. The Silicon Valley Model (SVM) is a holistic management model that aims at generating dynamic capabilities for firms in rapidly changing environments. This study is centered on identifying if the five principles that constitute the SVM are adopted in large multinational Swedish companies founded during the industrial era. The five principles are: 1. The Dynamic Firm 2. A People-Centric Approach 3. An Ambidextrous Organization 4. An Open Organization That Networks with Its Surroundings 5. A Systems Approach By interviewing 14 C-level employees in Telia, Lantmännen, Trelleborg and “Company A” we found that Telia and Lantmännen have implemented or have clear transformation initiatives that indicate that they are moving towards implementing all the management principles of the SVM. Trelleborg have or are moving towards all principles except an ambidextrous organization, which was not found during interviews. The fourth case company is anonymous and therefore called Company A. They  are operating in a more stable environment, which moves towards being more dynamic. They was seen implementing some management principles of the model, but did not have a holistic approach for it. The common denominator is that all companies come from having established satisfyingly efficient operational cores and profitability levels, before shifting focus towards having a growth and innovation focus. / Megatrender som globalisering, digitalisering och den ökade takten på teknologisk utveckling är allaaspekter som direkt påverkar och utmanar företag. Medan det öppnar upp för nya affärsmöjligheter  så bidrar det också till ökad konkurrens och större press på företags organisationer. Medan flera traditionella ledningsmodeller är fokuserade på interna aspekter såsom att förbättra processer, minska slöseri och ta bort icke värde-adderande processer, hävdas dynamiska förmågor vara en nyckel till att lyckas i en mer snabbrörlig omgivning. Detta innebär att man inte bara hanterar sin dagliga verksamhet utan också känner av och tar till vara på möjligheter samt förändrar sin organisation i enlighet med dessa. Silicon Valley Modellen (SVM) är en holistisk företagsledningsmodell som ämnar generera dynamiska förmågor för företag i snabbrörliga omgivningar, med syfte att skapa innovation och tillväxt. Den här studien är centrerad kring att identifiera om de fem principer som utgör SVM är anammade i stora multinationella svenska företag som är grundade under den industriella eran. De fem principerna är: 1. Den Dynamiska Firman 2. Individen i Centrum 3. Både-och-Organisation 4. Öppenhet och Nätverkande med Omvärlden 5. Systemansats Genom 14 C-level intervjuer på Telia, Lantmännen, Trelleborg och “Company A” drogs slutsatsen  att Telia och Lantmännen har implementerat eller har klara transformationsinitiativ som indikerar på att de rör sig mot att implementera hela SVM. Trelleborg rör sig mot att täcka hela, förutom både-och- organisation som inte hittades under intervjuerna. Det fjärde företaget, anonymt kallat Company A, verkar i en mer stabil tillverkningsindustri men rör sig mot en mer rörlig omgivning. De sågs implementera några principer från modellen, men ansågs inte ha ett holistiskt närmande till SVM. Den gemensamma nämnaren är att de fyra företagen kommer från att ha etablerat tillfredställande effektiva kärnverksamheter och lönsamhetsnivåer innan de skiftat fokus mot tillväxt och innovation.

Många bostadsrättsköpare och bostadsrättshavare har enligt tidigare studier svårt att tolka och förstå bostadsrättsföreningars årsredovisning. Utöver detta så visar studier att många människor har en bristande finansiell förmåga, vilken dock sägs kunna förbättras genom utökad information. Syftet med studien är att pröva hur väl förädlingsvärdeanalysens utökade information fungerar som ett komplement till bostadsrättsföreningens årsredovisning. För att kunna besvara syftet har denna studie utgått från huvudfrågan på vilket sätt utökad redovisningsinformation i form av förädlingsvärdeanalys kan påverka förståelsen bland bostadsrättshavare avseende bostadsrättsföreningens ekonomi. Därtill har studien utgått från två delfrågor om vad det är som gör att bostadsrättsföreningars årsredovisning upplevs svårbegriplig, respektive hur väl modellen för förädlingsvärdeanalysen täcker bostadsrättshavarnas önskemål om utökad information till föreningens årsredovisning. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts där kunskapsinriktningen är deduktiv med inslag av induktion. Forskningsdesignen består av en fallstudiedesign med en kvasiexperimentell del. Data har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. De strukturerade frågorna analyseras och redovisas genom en jämförelse av medelvärden. De öppna frågorna tolkas textkritiskt och analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den framtagna förädlingsvärdemodellen påtagligt bidrar till en ökad finansiell förståelse bland bostadsrättshavarna. Som svar på studiens huvudfråga kan slutsatsen dras att det i första hand är jämförbarheten mellan olika föreningar som ökar av informationen i förädlingsvärdemodellen. Därtill ökar även förståelsen för föreningens sparande, samt att förädlingsvärdemodellen bidrar till en upplevd ökad begriplighet av föreningens ekonomi. Förädlingsvärdeanalys har såvitt studiens författare vet aldrig tidigare applicerats på bostadsrättsföreningar. Detta innebär en utökning av förädlingsvärdeanalysens användningsområden i och med appliceringen på en bostadsrättsförening. Utöver detta innebär det även ett nytt och effektivt verktyg för bostadsrättsföreningar och deras ekonomiska rapportering. Ett förslag på vidare forskning är att modifiera förädlingsvärdemodellen ytterligare utifrån bostadsrättshavarnas önskemål och därefter testa modellen i större skala och på fler föreningar. Ett annat förslag är att kombinera förädlingsvärdemodellen med att testa den faktiska finansiella förmågan istället för den upplevda, för att på ett mer objektivt sätt mäta förädlingsvärdemodellens effektivitet. / According to previous studies, many condominium-buyers and condominium-owners have difficulties interpreting and understanding condominium compounds' annual report. In addition to this, studies show that many people have a lack of financial literacy, although it is said to be improved by expanded information. The aim of this study is to test how well the value-added analysis's expanded information works as a complement to the condominium compound's annual report. To answer the aim, this study has been based on the main question in what way expanded accounting information in the form of value-added analysis can affect the understanding among condominium-owners' regarding the condominium compounds' finances.As well as the sub-questions what is it that makes condominium compounds' annual report difficult to understand, and how well the model for the value-added analysis will cover the condominium-owners' wishes for extended information in the condominium compounds' annual report. A qualitative method has been used where the focus of knowledge is deductive with elements of induction. The research design consists of a case study design with a quasiexperimental part. Data were collected through ten semi-structured interviews. The structured questions are analysed and reported through a comparison of mean values. The open-ended questions are interpreted text-critically and analysed with the help of thematic analysis.  The results of the study show that the value-added model clearly contributes to an increased financial understanding among condominium-owners. In response to the study's main question, it can be concluded that it is primarily the comparability between different condominium compounds that increases through the information in the value-added model. In addition, the understanding of the condominium compound's savings also increases, and the value-added model contributes to a perceived increased understanding of the condominium compound's finances. As far as the study's authors know, value-added analysis has never before been applied to condominium compounds. This means an extension of the value-added analysis's areas of use with the application to a condominium compound. In addition to this, it also means a new and effective tool to condominium compounds for their financial reporting. A proposal for further research is to modify the value-added model further based on the condominium-owners' wishes and then test the model on a larger scale and on more condominium compounds. Another proposal is to combine the value-added model with testing the actual financial literacy instead of the perceived one, in order to measure the efficiency of the value-added model in a more objective way.

Spatial ability has been studied in relation to education and gender previously, concluding that men outperform women in any field of study in spatial tasks and test batteries. For that reason, the present study aims to confirm such differences through a spatial orientation task and the Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). The study was conducted online with 106 participants of which 58 were men and 44 women, distributed in two groups (STEM and No-STEM). An analysis of variance (ANOVA) and t-test concluded that overall men outperform women in both the task and the test, however, there is no difference between field of study. Further research should focus on the limitations of the present study, regarding the sample size and task design. / Spatial förmåga har tidigare studerats med avseende på både studieinriktning och kön, där slutsatsen har varit att män presterar bättre än kvinnor oavsett studieinriktning vid test av spatial förmåga. Av den anledningen riktar den här studien in sig på att styrka det sambandet med hjälp av en spatial orienteringsuppgift och Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). Studien genomfördes online med 106 deltagare där 58 var män och 44 kvinnor, fördelade i två grupper baserat på studieinriktning (Naturvetenskaplig och icke- naturvetenskaplig). En variansanalys (ANOVA) och ett t-test gav resultatet att män generellt presterar bättre än kvinnor i både uppgiften och testet, men det finns däremot ingen skillnad mellan studieinriktningar. Ytterligare forskning bör fokusera på begränsningarna i denna studie, avseende antal deltagare och utformning av uppgiften.

The aim of this study was to examine if there were differences in experienced level of activity and meaningfulness when trying a minority-sport for students at an upper secondary school. The activities that the students performed were squash and badminton. The level of operating profit during the lesions were examined in order to see differences. The research questions were: - How do the students experience their level of activity and meaningfulness during a lecture in squash and badminton? - Is there a difference in operating profit and meaningfulness for the students when comparing squash and badminton? Method This study was performed in a semi qualitative manner, in the form of interviews, unstructured observations for 3 students and surveys where 15 students participated, where we used upper secondary school students. The students got to appreciate their differences in experienced level of activity, operating profit and meaningfulness. The main theoretical starting points of this study was phenomenology and physical literacy. Results All of the students reported increased physical activity and meaningfulness when playing squash compared to badminton. The participants also expressed that they would prefer to have a lesson series that consisted of squash rather than badminton. Conclusion The results presented in this study could be because that the students are trying out something that they have not tried before in terms of P.E and physical activity, hence connecting it to the theoretical theories of physical literacy and phenomenology where new challenges give the students a chance to show their problem solving abilities, focus and individual growth in the long term. / Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka om minoritets-bollidrott kan användas inom idrott och hälsa för att bidra till högre upplevd fysisk aktivitet och engagemang hos elever i åk 1 på gymnasiet. I studien gavs eleverna en chans att prova på squash och badminton, sedan undersöktes skillnader i deras upplevda aktivitetsnivå under utförandet av idrotterna. Frågeställningarna var: - Hur skiljer sig upplevelsen av deltagandet och aktivitetsnivån hos de som deltar isquash och badminton? - Skiljer sig upplevelsen av rörelseglädje samt meningsfullhet hos eleverna när de testarpå squash jämfört med badminton? Metod Semi kvalitativ studie i åk 1 på gymnasiet, med 15 elever som svarade på enkäter, intervjuer av 3 elever samt ostrukturerade observationer av dessa eleverna. Eleverna uppskattade sin upplevelse av aktivitetsnivå, rörelseglädje och meningsfullhet. De teoretiskau tgångspunkterna inom denna studie var fenomenologi samt physical literacy. Resultat De deltagande elever upplevde att de var mer fysiskt aktiva i squash, de tyckte också squash var roligare och upplevde att de ansträngde sig mer. Eleverna hade föredragit att ha squash under en lektionsserie istället för badminton. Diskussion Resultatet av studien kan bero på att det var en ny aktivitet som eleverna inte hade testat tidigare. Detta ligger i linje med begreppen physical literacy och fenomenologi där nyaförutsättningar ställer krav på att använda sig utav sina tidigare erfarenheter för att lösa problemet en ställs inför. En mindre känd idrott som till exempel squash skulle kunna bidra till att fokus under aktiviteten är mer på individuell utveckling där eleverna får verktyg att själva kunna utvecklas efter egen förmåga.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

The competence of a project manager leads to a project's success. Through a complex project managed by a well-competent project manager, companies hope to have an increased probability that the projects will reach their goal both within time and cost aspects. What is immediately revealed is then the problem of measuring the competence of a project manager. What should you really think about as a project manager? This is not something that is obvious and although there are more suggestions such as; a certification for project managers - the question of the project manager's stakeholders has not changed regarding how competent a project manager is. I take this part of the study, the purpose of which will be to create an overview of what the project manager's competencies look like with help from the perspective of others who then have a relationship with the project manager. The study investigates and describes what the concept of competence actually is and what parts competence consists of. This is in order to find out how the current competence of project managers is perceived from different perspectives, which factors affect whether a project manager is competence or not and finally what competencies and project managers in construction are expected to have according to actors and stakeholders. This thesis designates even project managers' areas of competence in today's work. The experience of a project manager is synonymous with far from knowledge and requires supportive efforts for learning. All education focused on competence should then be seen with a larger view where there is support for today's education. Regarding the project manager's previous competence, it should consider distributions between technical competencies, via knowledge of an area and non-technical competencies consisting of, for example, his personality and social competence such as mentality and leadership.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna är en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemöts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas leva med diagnosen. ADHD påverkar många aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och hälsa. Förståelse för individens funktionella förmåga är ett nödvändigt verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Med medvetenhet om hur ADHD påverkar patientens funktionella förmåga ökar förutsättningarna för att kunna bedriva vård i enighet med den svenska Hälso- och sjukvårdslagen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka funktionell förmåga i det dagliga livet för vuxna med ADHD-diagnos. Metod Litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och sammanställning i en matris sammanställdes resultatet utifrån 15 inkluderade artiklar. Resultat Ett flertal faktorer framkom som påverkade funktionell förmåga i det dagliga livet för individer med ADHD-diagnos. De identifierade teman som påverkade individens möjligheter att fungera i olika miljöer och situationer var symtombild, samsjuklighet, stödjande relationer samt copingstrategier. Slutsats Symtombild och typ av undergrupp har stor inverkan på hur en ADHD-diagnostiserad individ anpassar sig till situationer och hanterade information i det dagliga livet. Kvinnor med konstaterad ADHD upplever i större utsträckning än män bristande funktionell förmåga i det dagliga livet. Då diagnostisering beskrivs vara ett startskott för utveckling av positiva copingstrategier framkom värdet av tidig diagnostisering av ADHD.

Det är många som anser att kemiämnet i allmänhet och kemiska beräkningar i synnerhet hör till de svåraste sakerna som lärs ut på gymnasiet. I en tidigare litteraturstudie visades att bland annat begreppen överföring och matematisk förmåga är kopplade till elevers svårigheter med beräkningar i kemi, samt att studier i svensk kontext saknas. Den här studien undersöker därför dessa begrepp genom att en grupp svenska gymnasieelever får svara på beräkningsuppgifter och en enkät som tagits fram och anpassats med utgångspunkt i en skotsk studie. Det första av två syften är att ta reda på om det anpassade materialet kan användas för vidare forskning, alltså om det faktiskt mäter om det är överföringen till en kemikontext eller brister i elevernas matematikkunskaper som i första hand bidrar till deras svårigheter med beräkningar i kemi. Studiens andra syfte är att undersöka vilka observationer som kan göras om den deltagande gruppen elever samt om dessa kan kopplas till litteraturen, för att på så sätt kunna säga något om eventuella konsekvenser för lärare och undervisning. Utifrån jämförelser mellan resultaten i den här studien och den skotska dras slutsatsen att beräkningsuppgifterna och enkäten kan användas för vidare forskning i svensk kontext. Främst tre saker observerades ge eleverna i den här studien svårigheter: konceptet koncentration, okritisk formelbundenhet och hög komplexitetsgrad. Många fel genererade av dessa svårigheter skulle kunna undvikas om eleverna använde sig av enhetsanalys och/eller rimlighetsbedömningar. Enkätsvaren visar att nästan alla elever tycker att beräkningsuppgifter i kemi är svårare än motsvarande matematikuppgifter. Elevernas egna tankar kring vad detta beror på visar främst på två möjliga orsaker. Dels att kemiuppgifter i allmänhet har, och upplevs ha, högre komplexitetsnivå än matematikuppgifter, dels att elever i det svenska skolsystemet får mycket mer tid för träning på beräkningar i matematikkontext jämfört med i kemikontext. Ett sätt att råda bot på denna snedfördelning kan vara bättre koppling mellan matematiken och kemin. Detta förutsätter först och främst att eleverna får en god förståelse för själva matematiken. Utöver det krävs en god kommunikation mellan matematik- och kemilärare så att denna koppling kan göras i samråd och på såväl matematik- som kemilektioner.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

Denna studies syfte är att genom semistrukturerade intervjuer samt deltagarobservationer undersöka vad Nyköpings kommun gör för att främja sina invånares existentiella hälsa utifrån WHO:s definition av vad som är betydelsefullt för en hållbar livsmiljö. Den existentiella hälsodimensionens betydelse är något som oftare uppmärksammas i internationella vetenskapliga studier och då främst genom tre aspekter; fysisk, psykisk och social hälsa. Denna studie vill se hur (1) fysiskt välbefinnande kan nås genom att Nyköpings kommun erbjuder vandringsleder, det (2) psykiska välbefinnandet kan erbjudas av biblioteket i form av litteratur och sagostunder samt det (3) sociala välbefinnandet då Nyköpings kommun bygger sociala broar och låter invånarna mötas i en nyöppnad mötesplats och därigenom känna en känsla av sammanhang, KASAM. Det är svårt att med säkerhet fastställa vilka faktorer som föranleder ökad existentiell hälsa. I denna studie används teorier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan människans existentiella hälsa och möjligheten att se sig som en del av ett kretslopp. Genom att se sig själv som en del av alltet samt att korrespondera med agenter och fiktiva personer kan människan underlätta utvecklandet av sociala kontakter. Slutsatsen är att tro, i form av förtröstan, tillit, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som den djupa kärnan i en människa vilket är det grundläggande historieskapande fundament som involverar både det medvetna och det omedvetna i en människas motivation, något som ger grundläggande värderingar och därigenom skapar mening och riktning. Melder (2011), Thurfjell (2020) och Antonovsky (1991) beskriver hur deras informanter vittnar om att sociala kontakter samt kontakten med stillheten i skogen leder till ökad existentiell mening. Som avgränsning ämnar studien inte lyfta det arbete som Region Sörmland gör inom forskningsområdet medicin och psykisk ohälsa utan fokus i denna studie är att se vad Nyköpings kommun gör för att främja den existentiella hälsan och stärka den hos sina medborgare.