Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares tal om hur den fria leken skulle kunna påverka barns utveckling samt sina egna roller i den fria leken. Problemområdet som vi utgår ifrån i vår studie är: om förskollärarna borde delta i den fria leken, och i så fall hur och varför. Vi använder kvalitativ metod för att samla in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer som besvaras av förskollärare. Studien utgår ifrån två teoretiska utgångspunkter: utvecklingspedagogiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare har olika roller i den fria leken. Rollen som säkerhets/beteendeövervakare var den vanligaste rollen bland våra respondenter. Några respondenter hade en kombinerad scenchefsroll och lekförstärkare/lekkamrats roll. I resultatet framgår det även vad respondenterna tycker att den fria leken har för påverkan på barns utveckling. I denna del framgår det att barnen utvecklas i den fria leken genom samspel, fantasi och konflikthantering.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder estetiska lärprocesser för att gynna barnens kommunikation och samspel mellan varandra. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt och inställning är avgörande för hur estetiska lärprocesser ges plats i undervisningen. Med ett negativt synsätt gällande estetiska lärprocesser menar förskollärarna att vissa estetiska uttryckssätt utesluts, därav att förskollärare behöver vidga sina kompetenser kring estetiska lärprocesser för att gynna barnets individuella processer. Resultatet visar även att estetiska lärprocesser gynnar barns kommunikation och samspel då barnen ges möjlighet att kunna integrera med varandra. Sammanfattningsvis redovisar denna studie hur förskollärare behöver åsidosätta sina egna tankar gällande prestation och resultat, utan att fokusera på barns individuella processer samt hur de ska tillföra ett arbetssätt som bidrar till ett meningsskapande undervisningstillfälle hos barnen.

Alla barn i förskolan ska känna sig inkluderade i sin utbildning oavsett olikheter eller behov. När man började prata om inkludering inom utbildningsområdet var den riktad mot de som har särskilda rättigheter, men nu omfattar den alla barn. Många forskningsprojekt har undersökt olika metoder för en lyckad inkludering, men i denna studie koncentrerade vi oss på att lyssna in förskollärares erfarenheter och metoder i arbetet med inkludering i verksamheten. Studien är en kvalitativ intervjustudie och bygger på berättelser från sex förskollärare om deras erfarenheter av inkluderingsarbetet. Innehållsanalys har använts för att sammanställa och tematisera materialet, för att få överblick av vad som ses som relevant för undersökningens syfte och för att vidga förståelsen för deras uttalanden. I resultatet finner vi viktiga variabler som alla behövs för ett framgångsrikt inkluderingsarbete. Förskollärarna lyfter metoder som upplevs fungera, men även hinder som kan begränsa dem i sitt inkluderingsarbete och uppdrag som förskollärare. Vår slutsats är att en tydlig grund att stå på vad gäller struktur och planering samt kompetenser och resurser behövs lika mycket. När något av dessa delar uteblir försvåras inkluderingsarbetet i förskolan.

Syftet med studien är att vinna kunskap om förskollärares uppfattning om undervisning i utomhusmiljön på förskolan. Kvalitativa data bearbetas för att skapa ett sammanhang och en förståelse. Resultatet delas in i olika kategorier som visar variation av uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön samt av förskollärarens roll. Huvudkategorierna utgörs av uppfattning om undervisning utomhus och om förskollärarens roll utomhus. Utvecklingspedagogikens begrepp: lärandets objekt och lärandets akt utgör studiens teoretiska ramverk, där begreppen används för att förstå och tolka studiens insamlade data (Asplund Carlsson & Pramling Samuelsson 2014).  Resultatet i denna studie visar att förskollärarnas erfarenheter och syn på undervisning i utomhusmiljön på förskolan varierar, samt att förskollärarnas uppfattning om sin roll kan se olika ut beroende på situation. Förskollärarna uppfattar att undervisning i förskolans utomhusmiljö handlar om de förutsättningar som förskollärarna skapar för att ge barnen det bästa möjliga lärandet. De uppfattar sin roll som betydelsefull för att kunna utveckla barnen mot de mål som är utvalda i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning är att de ska skapa olika lärmiljöer och utveckla barnen men en problematik synliggörs. Studien visar på att förskollärare vill bedriva undervisning i alla miljöer men att de saknar vissa förutsättningar.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utevistelse samt sin roll vid lek och samspel under denna. Studien utgår från en kvalitativ metod där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuats för datainsamling. Utifrån den insamlade datan har en tematisk analys genomförts. Studiens analys har utgått från det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp. I studiens resultat framkommer dels hur förskollärare resonerar om vad de anser att utevistelsen ska erbjuda barnen. Främst kopplat till barns utveckling av motorik och fantasiförmåga. Dels hur förskollärarnas roll i utomhusvistelsen är att stötta, utmana och att observera barnen under deras lek och samspel. Utöver detta innehåller resultatet i studien om förskollärarnas roll i att utforma utomhusmiljön efter barns visade intresse.

Studien syftade till att bidra med kunskap om hur förskolläraren ser på barns möjligheter att utveckla fonologisk kompetens genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Studien genomfördes som en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare i en inlandskommun i Norrland. Den teoretiska utgångspunkten baserades på ett sociokulturellt perspektiv och empiriskt material analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och sociokulturell teori. Utifrån studien framkommer det att förskollärarna anser att musikalisk verksamhet är en viktig del i barns språkutveckling och de ser möjligheter att bidra till barns fonologiska språkutveckling genom musiska aktiviteter. Sång, rörelse, rim, rytm och ramsor förekommer i både planerad och spontan undervisning. Varierande undervisningsformer upplevs som betydelsefulla, dels för att kunna fånga barns intresse och nyfikenhet, dels för att kunna möta barnen utifrån deras erfarenheter. Det råder en samstämmighet bland förskollärarna över att rim och ramsor är det som lockar barnen mest. Majoriteten av förskollärarna upplever dessutom att rim och ramsor är särskilt gynnsamt för barns fonologiska språkutveckling. Musikaktiviteter, med en bred variation som fångar barnens nyfikenhet, kan efter genomförd studie förstås som en nyckel som stimulerar barnens tillägnande av fonologiska färdigheter.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera de handlingserbjudande som beskrivs av förskollärare i relation till förskolans utomhusmiljö. Studiens insamlade data har tolkats och bearbetats av oss utifrån sex respondenters intervjusvar vilka genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som komplement användes photovoice som innebar att respondenterna tog valda bilder till intervjuerna. Analys av insamlade data genomfördes med transkribering och kodning via tematisk analys kopplat till studiens teoretiska begrepp handlingserbjudande. Handlingserbjudande är den svenska översättningen av engelskans affordance. I resultatet och diskussion för studien framförs likheter och skillnader kring respondenternas beskrivning av handlingserbjudanden. Här synliggörs även möjligheter och begränsningar som framkom i den här studien. Huvudsakliga slutsatser för studien är att utomhusmiljön och dess handlingserbjudanden blir avgörande beroende på vem som tolkar det och att utomhusmiljön påverkar vad som kan erbjudas. En viktig aspekt i sammanhanget är också att handlingserbjudande bidrar med gemensamt lärande för barn och pedagog vilka har tolkningsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken för att stödja barns utveckling och lärande. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och centrala begreppen inom teorin. I resultatet framkom det att förskollärare anser att det är viktigt att främja barns fria lek för att det ska gynna barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter fram att de intar olika förhållningssätt och använder olika strategier i barns fri lek. Dock finns det utmaningar i att förhålla sig till barns fria lek enligt förskollärarna. Studiens slutsats är att det krävs aktiva och närvarande förskollärare för att kunna stötta barnen i deras fria lek.

No description available.

Studiens syfte var att studera förskollärarens syn och hur den förhåller sig till konflikt och konflikthantering mellan barn i förskolan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ studie, då har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att konflikter är vanligt mellan barn i förskolan, vilkaofta orsakades av barnens olika i tankesätt och perspektiv. Barnens konfliktsituationer betraktades och omvandlades oftamed hjälp av förskolläraren till ett lärandetillfälle, där barnendiskuterade och uttryckte sina tankar samt utvecklade förståelse för hur konflikten hade uppstod och hur de kunde hantera den. Vidare beskrevs konflikthantering sker på olika sätt och genom olika strategier, detta beroende av förskollärarens arbetssätt och syn på barns lärande och utveckling.