Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar bråklek i förhållande till barns utveckling. Anledningen till val av ämne var ett genuint intresse för leken som fenomen, efter vi läst forskning kring lek framkom det att det var brist på forskning kring ämnet bråklek kopplat till barns utveckling. Det bidrog till att det blev ett självklart ämne att studera för att bidra med ytterligare kunskap. Studien har baserats på 7 semistrukturerade intervjuer, en intervjuguide med frågor till informanten utformades vilket kännetecknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2018). Genom frågorna från intervjuguiden har verksamma förskollärare berätta tom sina uppfattningar kring det valda området. I vårt resultat uppfattade informanterna olika betydelsefulla aspekter kring barns bråklek, vilka var miljön, förskollärares roll samt barnsutveckling. Diskussionen har baserats på våra teoretiska utgångspunkter, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding för att få en djupare förståelse kring vårt insamlade datamaterial i förhållande till vårt syfte och tidigare forskning kring ämnet. Utifrån vårt resultat och diskussion kunde vi dra slutsatserna att alla dessa aspekter är beroende av varandra. Förskollärarna i studienlyfte fram att beroende på hur bråklek uppfattas av förskollärare inverkar på hur den får komma till uttryck i förskolan, de uppfattade även att deras roll är betydelsefull för att stödja och stimulera barn ideras utveckling. Det framfördes även att miljöns utformning har betydelse för hur barns bråklek möjliggörs eller begränsas och avslutningsvis uppfattade förskollärarna att det finns möjligheter förbarn att utvecklas genom bråklek. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förhållningssätt som förskollärare väljer att använda i sitt relationsskapande med barnen på förskolan. Våra frågeställningar i studien var: Hur ser förskollärarna på deras relationella närvaro tillsammans med barnen på förskolan? Vilka aspekter påverkar förskollärares olika förhållningssätt till hur de prioriterar sin egen närvaro med barnen på förskolan? Studien är uppbyggd som en kvalitativ undersökning. Den datainsamlingsmetod som vi nyttjat oss av utgörs av två fokusgrupper med totalt sex stycken verksamma förskollärare från två olika förskolor i södra Sverige. Det empiriska underlaget har vi analyserat utifrån Martin Bubers dialogfilosofiska teori ur ett relationellt perspektiv. Resultatet tyder på att relationell pedagogik kan uppmärksammas på olika sätt av förskollärare. Samtliga förskollärarna i studien var av den gemensamma uppfattningen att relationsskapandet i första hand grundar sig i att barnen känner tillit och trygghet både till verksamheten och till pedagogerna för att kunna upprätthålla goda relationer. Vidare visar studiens resultat att förskollärarna i studien hade förhållningsätt som strävar till att vara en närvarande pedagog som ser barnen och lyssnar på dem där dialogen ses som ett lärande. Det framkom att det fanns hinder i verksamheten för deras närvaro exempelvis tidsbrist, planeringstid, dokumentation. Förskollärarnas förhållningssätt i samspelet och närvaron påverkas av både inre som yttre faktorer i deras relationsskapande med barnen. Slutsatsen blir att studien visar på vikten av att ha tid för trygga relationer som skapar tillit vilket utgör en grundsten i närvaro.

I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare på förskolor arbetar med den fysiska miljön för att främja barns samspel. Syftet med undersökningen är att få en inblick i förskollärarens uppfattning kring hur en pedagogisk miljö utformas så att det främjar det sociala samspelet. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att de förskollärarna som blev intervjuade tar stort ansvar för utformning av olika fysiska miljöer för att skapa olika stationer som främjar barnens samspel. Undersökningen visar att samtliga förskollärare har som förutsättning att arbeta för barnens delaktighet och inflytande vad gäller den fysiska miljön där barnens intresse och behov är grunden.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare beskriver hur de gör det möjligt att inkludera barn i undervisningen. Våra frågeställningar som vi vill få svar på är: Vilka erfarenheter har förskollärare av inkludering i förskolan? Vilka möjligheter och svårigheter förekommer i arbetet med inkludering? För att undersöka dessa har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att inkludering är väldigt viktigt i undervisningen och att de anser att deras roll är central. Miljön ska vara anpassad till barnens nivå och erbjuda relevant material så att barnen själva kan välja. Kommunikation är en viktig del där det även handlar om att flera olika typer av kommunikationsmetoder för att kunna inkludera alla barn. Förskollärarna upplever att trygghet är en första del av inkluderingen och där blir stöttning viktig. Vissa barn behöver lite extra stöttning för att känna sig trygga nog att kunna delta i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen. Vi anser att det sammanfattande resultatet av vår undersökning är att samlingen är gynnsam för barns språkliga framsteg.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningsätt till den fysiska inomhusmiljön i förskolan och hur de arbetar med den för att främja barns utveckling och lärande.   John Deweys teori om barns lärande har varit den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Deweys begrepp lärmiljö, learning by doing och erfarenheter visade sig vara användbara i studien när det gäller hur förskollärarna beskrev skapande av inomhusmiljö. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare kunde jag undersöka deras erfarenhet kring ämnet på ett djupare plan. Insamlade empiri analyserades genom den valda teorin och begrepp.   Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om vilken stor roll den fysiska miljön har för barn genom att de skapar sådan miljö som stimulerar barns lärande och behov. Det har visat sig att material ska vara genomtänkt och ha ett syfte och att förskolläraren har ansvar att introducera materialet på rätt sätt om lärandet ska kunna ske. Barn är i konstant görande och enligt förskollärarna är det oerhört viktigt att vara närvarande pedagog, för det är då man ser vad är barn i behov av och utifrån det skapa en lärmiljö som gynnar barn. Resultat visar att inomhusmiljö och dess innehåll ska väcka barns utforskande, vilja att leka och lära genom olika upplevelser som en lärmiljö erbjuder och alla dessa lärande process kopplas till Deweys teori om lärande.

Inledning I dagens samhälle rör barn på sig för lite av vad som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (2023). Folkhälsomyndigheten (2023) redogör att förskolan är en av de aktörer som kan vara en del av att vända denna negativa utveckling med bland annat fysisk aktivitet. Utifrån den anledningen är den här studien utformad att undersöka hur arbetet med rörelseglädje i förskolan kan se ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den utgår bland annat ifrån att människan lär tillsammans med andra i dess miljö. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver rörelseglädje i förskolan. Metod I denna studie bestod datainsamlingsmetoden av en kvalitativ nätbaserad enkät. Deltagarna i studien är 7 förskollärare från 4 olika förskolor. Resultat Resultatet visar att deltagarna i studien vill se mer prioritet av rörelseglädje i förskolans verksamhet och läroplan. De anser att det finns många positiva effekter av rörelseglädje som kan gynna barnen i förskolan idag men även ur ett hållbarhetsperspektiv. De beskriver att de arbetar för att främja rörelseglädje på flera varierande sätt. Bland annat utformar de miljön för att inspirera och möjliggöra för rörelseglädje samt för att utveckla motoriska färdigheter. Barnens intressen och behov tillvaratas av förskollärarna i utformningen av rörelseaktiviteter. Det i sig ger möjlighet att uppleva rörelseglädje.

Svensk titel: Förskolans digitalisering - En kvalitativ studie om förskollärares upplevda kompetens. Engelsk titel: Preschool Digitalization - A Qualitative Study of Preschool Teachers' Perceived Competence. Studiens syfte är att öka förståelsen för huruvida förskollärare uppfattar sin digitala kompetens som tillräcklig för att kunna bidra till att ge barnen en adekvat digital kompetens utifrån gällande styrdokument. Den metod som vi valde att använda oss av i studien är webbenkäter där respondenterna får öppna frågor där de besvarar med egna tankar, känslor och åsikter för att göra en kvalitativ studie. Dessa webbenkäter har genomförts med hjälp av Google formulär. Resultatet visar hur flertalet förskollärare själva upplever att de inte har den rätta kompetensen inom de digitala verktygen de möter i förskolan samt att det handlar om ett personligt intresse från förskolläraren att höja sin kompetens. I resultatredovisningen redogörs för förskollärarnas upplevelser kring digitala kunskaper och deras kompetens när det gäller digitala verktyg.