Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans.  I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning. / Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka och på så vis öka kunskapen om hur begreppet inkludering förstås av gymnasielärare i svenska som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter som går i vanliga klasser. Vidare syftade studien till att öka kunskapen kring hur förhållningssätten till undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter ser ut bland gymnasielärare i svenska, samt vilka olika strategier som används av lärarna i undervisningen. Tidigare forskning om gymnasieskolan visade på kunskapsluckor vad gäller det som undersöks i föreliggande studie. Med studiens teoretiska utgångspunkter; sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv och praktisk yrkesteori genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio gymnasielärare i svenska som undervisar elever med läs – och skrivsvårigheter intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom så kallad kodning. Koder utvecklades till kategorier som sedan i sin tur svarade mot de olika forskningsfrågorna. Resultatet visade att respondenternas förståelse av begreppet inkludering utgick från individen i svårigheter. Alla lärare förstod begreppet inkludering som att det innebär att fysiskt integrera elever i svårigheter tillsammans med övriga elever i ordinarie klassrum. Med fysisk integrering som grund fanns därtill två olika fokus. Det ena var gemenskap och rättigheter där elevernas känslor av att inte känna sig utanför sågs som viktigt. Det andra var utbildningen där elevens kunskapsutveckling, måluppfyllelsen och möjligheten att nå grundläggande examenskrav ansågs angeläget. Detta krävdes dock inte utan var anledningar till den fysiska integreringen och något som eleverna skulle erbjudas. Resultatet visade vidare på 6 olika typer av förhållningssätt eller lärartyper. Det optimistiska, plikttrogna, fasadmålande, upprorsmakande, oengagerade och osäkra förhållningssättet. De strategier som lärarna uppgav att de använde var digitala hjälpmedel, att stryka under i elevtexter och gå igenom understrykningarna tillsammans med eleven, högläsning och att dela ut anteckningar i förväg. Andra strategier var att gruppera i mindre grupper där en ”svag” elev blandas med ”starkare” elever, att försöka hitta ”styrkorna” hos eleverna eller att försöka ”normalisera” elevens svårigheter. Ytterligare strategier var att ge längre skrivtid vid prov och skrivuppgifter samt att tillse att eleverna läser/skriver mer och arbetar ”hårdare”. En annan tydlig strategi var strategin att inte göra någonting alls vilket kan ifrågasättas huruvida det är en strategi eller inte. Orsaken till utebliven åtgärd kunde i sin tur bero på olika faktorer så som tidsbrist, brist på kunskap om vad som borde göras, resursbrist eller ett negativt förhållningssätt till själva idén. Avslutningsvis diskuterades utfallet i relation till tidigare forskning och den teoretiska bakgrunden.

Conversation is the primary mode of language use. A key feature of conversation is turn-taking, during which interlocutors rapidly switch between speaker and listener roles without conscious effort. As previous neuroimaging studies have investigated language comprehension in isolated contexts, little is known regarding the neurocognitive bases of language use in reciprocal interaction. The present fMRI study investigates turn-taking, production, and comprehension processes, by utilizing existing conversational data between participants (N = 23) and a confederate outside the scanner. Turn initiations were associated with regions (the medial prefrontal cortex and the middle frontal gyrus) outside of the perisylvian core language network. Production and comprehension were both associated with core language regions in the temporal lobes, but activation in the left inferior frontal gyrus was mainly associated with production. Activation in the fusiform face area was linked to comprehension. The current findings suggest that (1) the coordination of speaker change is dependent on pragmatic processes that have been relatively overlooked in models of speech preparation, and (2) listeners are aided by their interlocutor's facial gestures when processing speech input during conversation. In addition, the results indicate that production and comprehension processes may differ (e.g., on the syntactic level), even in conversation. / Konversation är en central aspekt av språkanvändning. Något som kännetecknar konversation är turtagning, där samtalsdeltagare snabbt och utan ansträngning växlar mellan lyssnar- och talarroller. Eftersom tidigare neurolingvistiska studier huvudsakligen har undersökt språkförståelse i isolerade kontexter så är förståelsen för de underliggande neurokognitiva funktionerna som möjliggör mänsklig konversation fortfarande liten. Den här studien ämnade att undersöka vilka hjärnregioner som aktiveras under turtagning, språkproduktion och språkförståelse, genom att använda data från funktionell magnetresonanstomografi (fMRT), när deltagare (N = 23) ingick i samtal med en samtalspartner utanför skannern. Turinitieringar associerades med regioner (mediala prefrontala cortex och mellersta frontala gyrusen) utanför det klassiska språknätverket. Det här indikerar att koordinering av talarbyte involverar pragmatiska processer, vilka fått relativt lite uppmärksamhet i tidigare modeller för planering av språkproduktion. Produktion och förståelse aktiverade områden inom språknätverket, men aktivering i den inferiora frontala gyrusen var huvudsakligen associerad med produktion. En möjlig tolkning av det fyndet är att produktion och förståelse i konversation involverar distinkta processer på syntaktisk nivå. Aktivering i det fusiforma ansiktsområdet var huvudsakligen relaterad till förståelse, vilket indikerar att lyssnare använder information i deras samtalspartners ansiktsuttryck medan de tolkar ett yttrande.

Social media has changed the way organizations communicate with its audience and therefore they have also had to change their strategies and how they are using social media in their business. This study contributes with information on how an organization in the Swedish public sector has integrated social media into its strategic communication. The purpose with this study was therefore to investigate how Region Kronoberg works with their strategic communication on social media to increase participation and understanding among citizens. Furthermore, the purpose was also to find out which challenges a communicator within the public sector could experience. By using a qualitative semi-structured interview, we interviewed five people from Region Kronoberg’s communication department. With the help of a theoretical framework consisting of strategic communication, public relations, different strategies and communication activities, we were able to analyze Region Kronoberg’s strategic communication on social media. The result showed that Region Kronoberg worked according to an inside-out strategy, which means that they communicate what the organization thinks is important for the citizens to know. Also they perform communication activities where they have the purpose to either inform, influence, represent or interact. We also came to the realization that they work according to a social marketing strategy, which is common in the public sector. An important part of Region Kronoberg’s communication is to create relations with the citizens.We came to the insight that they use the European PR-model where they use a combination of all four models, which consist of the information model, the influence model, the relationship model and the dialogue model. In order to create participation and understanding on social media, relationship building and dialogue is a large part of Region Kronoberg’s strategic communication. / Sociala medier har förändrat hur organisationer kommunicerar med sin publik och därför har de också varit tvungna att ändra sina strategier och hur de använder sociala medier i sin verksamhet. Denna studie bidrar med information om hur en organisation inom svensk offentlig sektor har integrerat sociala medier i sin strategiska kommunikation. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur Region Kronoberg arbetar med sin strategiska kommunikation på sociala medier för att öka delaktigheten och förståelsen bland medborgarna. Vidare var syftet också att ta reda på vilka utmaningar en kommunikatör inom offentlig sektor skulle kunna uppleva. Genom att använda en kvalitativ semistrukturerad intervju intervjuade vi fem personer från Region Kronobergs kommunikationsavdelning. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av strategisk kommunikation, PR, olika strategier och kommunikationsaktiviteter har vi kunnat analysera Region Kronobergs strategiska kommunikation på sociala medier. Resultatet visade att Region Kronoberg arbetade efter en in och ut-strategi, vilket innebär att de kommunicerar vad organisationen tycker är viktigt för medborgarna att veta. De utför också kommunikationsaktiviteter där de har syftet att antingen informera, påverka, representera eller interagera. Vi kom också till insikten att de arbetar efter en social marknadsföringsstrategi, vilket är vanligt inom offentlig sektor. En viktig del av Region Kronobergs kommunikation är att skapa relationer med medborgarna. Vi kom till insikten att de använder den europeiska PR-modellen där de använder en kombination av alla fyra modellerna, som består av informationsmodellen, påverkansmodellen, relationsmodellen och dialogmodellen. För att skapa delaktighet och förståelse på sociala medier är relationsbyggande och dialog en stor del av Region Kronobergs strategiska kommunikation.

Användningsområdena för artificiell intelligens ökar ständigt vilket är inte förvånande då AIs förmåga att lösa komplicerade problem många gånger överstiger den mänskliga motsvarigheten. Implementeringen av AI-system har ibland gått så långt att utvecklarna själva inte längre vet hur systemet har tagit fram en slutsats; vilket har gjort att möjligheten att undersöka, förstå och felsöka utfall är näst intill icke-existerande. Eftersom dagens AI-system inte erbjuder förklaringar till utfallen har det resulterat i en ovilja hos slutanvändaren. Forskningsområdet eXplainable AI (XAI) menar att genom att använda genererade förklaringar kan AI-systemen bli mer förståeliga för slutanvändaren. Ett område som är i stort behov av AI-system är sjukvården, speciellt inom sepsis där en snabb diagnostisering drastiskt minskar sjukdomens mortalitet. Syftet med denna studie var att ta fram designriktlinjer vid utveckling av förklaringar som är ämnade att främja tillit till och förståelse för AI-baserade kliniska beslutsstöd menade för diagnostisering av sepsis. Studien påbörjades med en förstudie som bestod av en enkät och en litteraturstudie, sedan utvecklades en mid-fi prototyp som följdes av användarupplevelsetester. Insamlad dataanalyserades med hjälp av top-down och en induktiv analysmetod varefter ett slutligt resultat togs fram. Resultatet säkerställde att det finns flera faktorer som behöver inkorporeras vid framtagandet avförklaringar till ett AI-systems rekommendationer för främjande av tillit och förståelse. För en ökad tillit behöver en förklaring kompletteras med data som tillåter slutanvändaren att validera förklaringen och bemöta användarens informationsbehov. För en ökad förståelse bör en förklaring innehålla information som tillåter användaren förstå anledningen till förklaringens huvudinnehåll, exempelvis ”X beror på Z och Y”. Tilliten och förståelsen i denna studie mättes endast vid ett tillfälle vilket gör att frågan om hur riktlinjerna skulle påverka tillit till och förståelse för AI-system över tid kvarstår. / The fields of application for artificial intelligence is constantly increasing, which is not suprising as the AI's ability to solve complex problems often exceeds the human counterpart. The development of AI systems has come so far that somtimes not even the developers themselves can explain how the system came to its conclusion; which has made the possibility of examining, understanding and troubleshooting outcomes almost non-existent. Since today's AI systems do not offer explanations for the outcomes, it has resulted in resistance on the part of the end user. The research are eXplainable AI (XAI) believes that using generated explanations, AI systems can become more understandable to the end user. One area that is in great need of AI systems is healthcare, especially for diagnosing sepsis where a rapid diagnosis drastically reduces the mortality of the disease. The purpose of this study was to develop design guidelines for the development of explanations that are intended to promote trust and understanding of AI-based clinical decision support intended for the diagnosis of sepsis.The study began with a feasibility study consisting of a questionnaire and a literature study, then amid-fi prototype was developed that was followed by user experience tests. Collected data were analyzed using top-down and an inductive analysis after which a final result was obtained.The results ensured that there are several factors that need to be incorporated in the development of explanations for the promotion of trust and understanding. For increased trust, an explanation needs to be supplemented with data that allows the end user to validate the explanation and meet the user's information needs. For an increased understanding, an explanation should contain information that allows the user to understand the reason for the main content of the explanation, for example "Xdepends on Z and Y".The trust and understanding in this study was only measured at one occasion, as such the question of how the guidelines would affect trust and understanding of AI systems over time remains.

As the technology develops and robots are integrating into more and more facets of our lives, the futureof human-robot interaction may take form in all kinds of arrangements and configurations. In this study, we examined the understandability of di erent conversational strategies in robot-robot communication from a human-bystander standpoint. Specifically, we examined the understandability of verbal explanations constructed under Grice's maxims of informativeness. A prediction task was employed to test the understandability of the proposed strategy among other strategies. Furthermore, participants' perception of the robots' interaction was assessed with a range of ratings and rankings. The results suggest that those robots using the proposed strategy and those using the other tested strategies were understood and perceived similarly. / I takt med att teknologin utvecklas integreras robotar mer och mer i olika delar av våra liv. Framtidens människo-robot interaktioner kan ta många olika former och konfigurationer. I den här studien undersökte vi förståelsen för olika konversationsstrategier mellan robotar ur det mänskliga perspektivet. Specifikt undersökte vi förståelsen av muntliga förklaringar konstruerade enligt Grices princip för informativitet. En uppgift för deltagarna i testet var att försöka förutsäga robotarnas agerande. Dessutom utvärderades robotarnas interaktion genom att låta deltagarna rangordna och betygsätta dem. Resultatet tyder på att de robotar som använder Grices princip och de som använder de andra testade strategierna förstås och uppfattas på ett liknande sätt.

Depression är ett psykiatriskt tillstånd som påför individen lidande och kräver samhällsekonomiska resurser. Med grund i depressionens höga prevalens är en effektiv behandling eftersträvansvärt. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) har visats vara effektiv vid depression. Vetskap om vilka behandlingsfaktorer som predicerar behandlingsutfallet möjliggör att optimera behandlingen. Syfte med föreliggande studie var att undersöka om emotionell attityd till behandlingen och förståelse för behandlingens innehåll predicerar behandlingsutfallet i iKBT för depression och vilken som har starkast prediktionsvärde. Totalt 91 patienters arkiverade internetbehandlingar kodades med studiens framtagna kodningsmanual. Resultaten från två multipla regressionsanalyser visar att emotionell attityd till behandlingen signifikant predicerar 20,6% av behandlingsutfallet och att förståelse för behandlingens innehåll predicerar 3,9% men inte signifikant. Emotionell attityd till behandlingen utgör den starkaste prediktorn för behandlingsutfallet men inte en signifikant starkare prediktor. I praktiken innebär resultaten att patientens emotionella attityd till behandlingen kan användas som ett varningstecken gällande behandlingsutfallet. Framtida forskning behövs för att säkerställa konstrukten och för att vidareutveckla kodningsmanualen. / Depression is a psychiatric condition that causes the individual suffering and requires socio-economic resources. Due to high prevalence of depression, effective treatment is desirable. Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) has been shown to be effective for depression. Knowledge of which treatment factors that predict treatment outcome makes it possible to optimize the treatment. The purpose of the present study was to investigate whether emotional attitude towards the treatment and understanding of the treatment content predicts the treatment outcome in ICBT for depression and which has the strongest predictive value. A total of 91 patients’ archived internet-based treatments were coded with the developed coding manual in the present study. The results from two multiple regression analyzes show that emotional attitude towards the treatment significantly predicts 20,6% of the treatment outcome and that understanding of the treatment content predicts 3,9% but not significantly. Emotional attitude towards the treatment constitutes the strongest predictor of the treatment outcome, but not a significantly stronger predictor. In practice the results imply that the patient's emotional attitude towards the treatment can be used as a warning sign regarding the treatment outcome. Future research is needed to ensure the constructs and to further develop the coding manual.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Physical literacy (PL) is an approach to how people may be socialised to be physically active and was 2018 included in the World Health Organization's action plan on physical activity against physical inactivity and sedentary behaviour. In their action plan the education systems of the member states were challenged to work against physical inactivity and sedentary behaviour in the form of PL. How- and if PL is implemented in Swedish schools is not widely known. The purpose of this study was to examine how- and if, PL is implemented among Physical education teachers (PE) and school-age educare teachers (SAE) and their view of the approach. Our focus was on the four core elements of PL that contain Motivation, Confidence, Physical competence and Knowledge and understanding. Furthermore, the study aimed to investigate whether or not the teachers could spot similarities and differences between boys and girls PL. And also the conditions for SAE teachers and PE-teachers to work together to further develop students PL. This study was based on a semi-structured method, conducting seven interviews with SAE teachers and PE-teachers in the province of Västerbotten. The results of the interviews indicated that PL is not directly implemented in the current PE or SAE, but rather indirectly implemented. It also turned out that every interviewee makes individual adaptations for boys and girls, and that they see few gender differences related to the four core elements in PL. All teachers viewed PL as important and that the core elements affect all their students, varying with age. Most interviewees mentioned a collaboration between SAE and PE but the teachers don’t see a need for further collaborations. One conclusion of this study was that the approach of PL can contribute to further enhancing physical activity in school that could lead to lifelong health.

Digitaliseringen av samhället skapar ständigt nya förutsättningar för förändring. Fenomenet ställerkrav på bolag att förändras och följa med i utvecklingen, vilket skapar nya utmaningar för traditionellabolag. Förändringsinitiativ som motiveras genom att säga att man “behöver bli mer digitala”förutsätter att det finns en grundläggande förståelse för digitalisering som fenomen. Dennafenomenografiska studie behandlar hur medarbetare i ett traditionellt bolag tolkar och uppleverförändringen. Studien lyfter hur förgivettagande av att det finns en konsensus kring digitalisering kanpåverka en digital förflyttning i ett traditionellt bolag. Genom interaktiva intervjuer kartladesmedarbetarnas digitala arbetsmiljö samt upplevelser av den digitala resan. Visualisering av detta harkunnat visa olika sätt att lyfta in digitalisering som fenomen som tolkningsram för förändringar, ochvisa på hur olika förståelse för fenomenet kan visa sig i ett traditionellt tänk på produkt och affär.Risken i detta fallet ligger i hur den digitala resan kan motiveras som relevant. De riskerar att tolkaförändringen som att det handlar om “IT-avdelningen” när digitala initiativ motiveras. Slutsatsenbelyser behovet av en diskussion om det förgivettagna, som förankras i Latours resonemang om matterof concern, samt lyfter visualiseringens roll i att synliggöra detta. / The digitalization of society is constantly creating new conditions for change. The phenomenon placesdemands on companies to change and keep up with the continuous developments, which creates newchallenges for traditional companies. Initiatives for change that are motivated by saying that one“needs to become more digital” presuppose that there is a basic understanding of digitalization as aphenomenon within the organization.This phenomenographic study deals with how employees in a traditional company interpret andexperience the change. The study highlights how the presumption that there is a consensus aboutdigitalization can affect a digital journey in a traditional company. Through interactive interviews, theemployees' digital work environment and experiences of the digital journey were mapped. Visualizationof this shows different ways of elevating digitalization as an interpretive framework for change.Furthermore, the study shows how different understandings of the phenomenon can manifest themselvesin a traditional way of thinking about product and business. The risk in this case lies in how the digitaljourney can be justified as relevant to this group of employees. They risk interpreting the change asmeaning that it is concerning the "IT department" whenever digital initiatives are motivated. Theconclusion highlights the need for a discussion about the presupposed, which is anchored in Latour'sreasoning on matters of concern, and highlights the role of visualization in making this visible