Amning har hälsofördelar för både mor och barn. Barnmorskan har en informationsskyldighet vad gäller amningens fördelar och skall förmedla relevant kunskap om amning till den gravida kvinnan och partnern. Genom WHO:s 10 steg kan amningen främjas, stödjas och skyddas. Barnmorskans stöd är en viktig aspekt under en kvinnas graviditet. Amningsarbetet måste påbörjas redan på mödrahälsovården för att kvinnan skall få goda möjligheter till amning. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter kring amningsförberedelse för förstföderskor på barnmorskemottagning. En kvalitativ intervjumetod genomfördes, där tio barnmorskor intervjuades från två olika regioner i Mellansverige. En semistrukturerad intervjuguide tillämpades. Datainsamlingen bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån innehållsanalysen utvecklades tre huvudkategorier; Barnmorskors erfarenhet är att majoriteten av förstföderskorna har en positiv inställning till amning, Barnmorskor anser att amning är viktigt och Barnmorskans strategier och utmaningar samt 10 tillhörande subkategorier. Barnmorskorna ansåg att amningsförberedelse för förstföderskor var en viktig del av arbetet på barnmorskemottagningen, samt att kunskap om amning förmedlades utifrån rådande evidens och stödja till ett välinformerat val. Ett hinder var att nå ut till de gravida kvinnorna som fokuserade på förlossningen, en möjlighet till amningsförberedelse var föräldraförberedelse i grupp samt individuella samtal. Amningsförberedelsen varierade mellan regionerna. Den ena regionen hade tidigt fokus på amningen medan den andra introducerade amningen senare under graviditeten. Flertalet barnmorskor ansåg att utbildning inom amning var oregelbundet och majoriteten önskade mer tid till att ge förstföderskor en god amningsförberedelse. / Breastfeed has health benefits for both mother and child. The midwife has disclosure requirements when it comes to breastfeeding benefits and shall mediate relevant knowledge about breastfeeding to the pregnant woman and her partner. Through WHO:s 10 steps breastfeeding can be promoted, supported and protected. The midwifes support is an important aspect under a womans pregnancy. Breastfeeding preparation must start at the maternity services so the woman can receive great possibilities to breastfeed. The aim was to describe midwives experiences giving breastfeeding preparation to primiparas in the maternity services. A qualitative interview method was used and ten midwives were interviewed at two different regions in Centralsweden. A semi-structured interview guide was used. The data collection was analyzed with a qualitative content analysis. The content analysis developed three main categories; Midwives experiences are that majority of the first parturients have a positive attitude towards breastfeeding, Midwives consider that breastfeeding are important and Midwifes strategies and challanges and also 10 belonging subcategories. Midwives considered breastfeeding preparation to primiparas as an important part of their work at the maternity services, and that breastfeeding knowledge was mediated from current evidens and to support an informed choice. An obstacle was to reach the pregnant women with information who fokused on the childbirth, possibilities were parenting preparation groups and individual conversation. The breastfeeding preparation was different between the regions. One region had an early focus on breastfeeding and the other one introduced breastfeeding later on during the pregnancy. Most of the midwives considered that breastfeeding education was irregular and the majority desired more time to offer good breastfeeding preparation for primiparas.

Troligtvis har kvinnor i alla tider upplevt förlossningsrädsla. Det är inte förrän för cirka 30 år sedan som forskare fick en siffra på hur många det är som lider av förlossningsrädsla. Fenomenet väckte även medias intresse och nu är det ett vanligt forum i all media. Kvinnor som är förlossningsrädda får hjälp inom sjukvården för att hantera rädslan. Detta verkar inte räcka då många kvinnor samlas på Internets familjesidor för att träffa andra och bearbeta sina rädslor. Det finns lite forskning som undersökt kvinnors egna upplevelser av förlossningsrädsla. Inga studier finns som belyser förlossningsrädsla och Internet. Just därför vill vi med denna studie undersöka förstföderskans rädsla och hennes syn på familjesidor på Internet. Frågor lades ut på familjeforum på Internet där 25 förstföderskor svarade på tre frågor; varför är du som förstföderska rädd för att föda barn? Hur upplever du din förlossningsrädsla? Kan familjesidor på Internet vara till hjälp och i så fall hur? Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; mental hälsa, den skadade kroppen och familjesidor på Internet är en bra kunskapskälla med viss tveksamhet. Oron och ångesten inför förlossningen varierade mellan förstföderskorna i studien. En upptäckt som gjordes var att tilliten till personalen var liten. Kvinnorna var rädda för inkompetent personal, dåligt bemötande och att inte barnmorskan skulle ha tid för dem. Något som inte varit framträdande i tidigare forskning var att kvinnorna uttryckte stor rädsla över att gå sönder mycket i underlivet. Flera av kvinnorna vara rädda att de skulle behöva sys, att läkningsprocessen skulle ta lång tid samt inte få tillbaka sitt tidigare sexliv. Ett annat nytt fenomen som inte har studerats tidigare var på vilket sätt de såg på Internet. De flesta upplevde familjesidor på Internet som positivt där de kunde utbyta erfarenheter med andra, läsa självupplevda berättelser och bearbeta sin rädsla. Ett fåtal av kvinnorna uttryckte en fara med familjesidor på Internet då vem som helst kan svara på deras frågor. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning. Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27). Ett konsekutivt urval användes för att rekrytera förstföderskor. Interventionen bestod av en evidensbaserad amningsbroschyr samt strukturerad muntlig information med hjälp av ett blädderblock som gavs på BB. Mätning av self-efficacy genomfördes med hjälp av Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short Form på BB samt när barnet var fyra veckor gammalt. Resultat: De mödrar som ammade exklusivt när barnet var fyra veckor gammalt hade högre self-efficacy till skillnad från de mödrar som ammade delvis. Skattningen av self-efficacy ökade inom båda grupperna från första till andra mättillfället. Interventionsgruppen skattade sig ha högre self-efficacy än mödrar i kontrollgruppen. Slutsats: Att mäta self-efficacy på BB kan indikera hur amningsförekomsten kommer att föreligga. Interventionen påverkade mödrarnas self-efficacy och förekomsten av exklusiv amning när barnet var fyra veckor. / Background: Women are recommended by the World Health Organization to breastfeed exclusively for six months and partially for two years or beyond. Studies show that breastfeeding has health benefits for both mother and infant. Despite this, the breastfeeding prevalence is declining in Sweden. Advice and support from nurses are important for the breastfeeding prevalence. Studies show that having high self-efficacy in relation to breastfeeding is associated with high prevalence of breastfeeding. Aim: To investigate whether an intervention in the form of evidence-based breastfeeding information can increase maternal self-efficacy in relation to breastfeeding and whether this increased the prevalence of exclusive breastfeeding when the infant was four weeks old. Method: The study was conducted with a quantitative approach and was based on a quasiexperimental before-and-after design with a control group (n=23) and an intervention group (n=27). A consecutive sample was used for the recruitment of mothers, all primiparous. The intervention consisted of an evidence-based breastfeeding brochure and structured verbal information using a flipchart that was given at the postnatal ward. Maternal breastfeeding self-efficacy was measured at the postnatal ward on BB and when the infant was four weeks old using the Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short From. Result: Mothers who breastfed exclusively when the baby was four weeks old had higher selfefficacy compared to mothers who breastfed partially. Self-efficacy increased in both groups from the first to the second measurement. The intervention group had higher breastfeeding self-efficacy than mothers in the control group. Conclusion: Measuring maternal breastfeeding of self-efficacy at the postnatal ward can indicate future breastfeeding prevalence. The intervention had an impact on mothers' breastfeeding self-efficacy and the prevalence of exclusive breastfeeding when the baby was four weeks old.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart. Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta. Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen. Faktorer i vården såsom; hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig amningshjälp, bidrog inte till någon skillnad i amningsduration. Däremot påverkades amningsdurationen negativt hos de barn som fått tillmatning på BB, med en kortare exklusiv amningsduration som följd, och de som fötts med kejsarsnitt, med kortare amningsduration såväl exklusivt som partiellt. Slutsats: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader.  Faktorer i vården som inverkade negativt på amningsdurationen var tillmatning på BB samt att barnet fötts med kejsarsnitt. Däremot fanns ingen association mellan amningsduration och amningsstöd, hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig hjälp. / Background: The health benefits of breastfeeding are well known and since 1992, Swedish hospitals aim to provide care according to international guidelines of breastfeeding support. Despite this, there are inadequacies in the care provided, and the frequency of breastfeeding in Sweden is statistically decreasing. Aim: The aim of this study was to investigate the duration of breastfeeding among primiparas, if the duration was associated with the provided care and with how the mothers valued the help and support they received at the initiation of breastfeeding. Method: A quantitative longitudinal with consecutive sample was conducted. At discharge from hospital, 63 mothers were asked if they wanted to participate in a survey about breastfeeding and the related care, and 52 mothers filled in the questionnaire. After nine to twelve months the participants were contacted by phone for a short follow-up, and 50 mothers chose to participate. Results: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The evaluation of the breastfeeding support was higher at the first data collection but did not appear to correlate with the duration of breastfeeding. Of the investigated factors; skin-to-skin contact immediately after birth, breastfeeding within two hours after birth and hands-on support, none of them led to differences in breastfeeding duration. Breastfeeding duration was adversely affected if the infant was given formula at the maternity ward and if the infant was born by Caesarean section. Feeding by infant formula led to a shorter duration of exclusive breastfeeding and birth by Caesarean section led to a shorter duration of both exclusive and partial breastfeeding. Conclusion: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The infant being given formula at the maternity ward, and being born by Caesarean section were factors that adversely affected the duration of breastfeeding. However, there was no association between breastfeeding duration and; perceived breastfeeding support, skin-to-skin-care, breastfeeding within two hours or hands-on support.

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning. / Background: About 5 % of all pregnant women suffer from severe fear of childbirth. Women with fear of childbirth are at higher risk for complications during and after pregnancy. In Sweden a lot of resources are being spent on Aurora counselling to help women with fear of childbirth. There is no comprehensive evaluation of Aurora counselling though. Aim: The aim of this study was to examine the experience and impact of Aurora counselling for childbirth as well as the experience of the following birth among primipara and multipara women. Method: The study had a retrospective study design in which data was collected through a survey. The data was compiled in SPSS. Results: The majority of women felt that the Aurora counselling has helped them to experience a more positive birth experience. More primipara than multipara desired an elective caesarean section when they came to Aurora Clinic. Most of the women who desired to have a vaginal birth became vaginally delivered. More than half of the women who participated in the study were less afraid of childbirth 1 - 2 years after the birth than they estimated they were before the Aurora counselling and childbirth. Conclusion: Aurora counselling seems to have the greatest impact on multipara women as well as on women who desire vaginal birth.

Bakgrund: Barnmorskans bemötande är av stor betydelse för kvinnans upplevelse av att känna sig trygg och hantera smärtan under latensfasen och förlossningen. Målet är att kvinnan ska vara hemma under latensfasen då sjukhusmiljön kan ha en negativ inverkan på det fysiologiska förlossningsförloppet. Mödrahälsovården har en viktig roll genom att stötta och förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att under latensfasen sökt vård på förlossningsavdelningen och sedan fått åka hem. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts och baseras på fem enskilda intervjuer med förstföderskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna kände sig oförberedda och uttryckte en okunskap om latensfasen. Bemötandet från barnmorskan på förlossningen var av betydelse för hur kvinnorna upplevde och kunde hantera latensfasen och förlossningen. Smärtsamma förvärkar och sömnbrist var de huvudfaktorer som gjorde att de besökte förlossningen. Slutsats: Studien visade att  informationen från barnmorskan på mödrahälsovården gällande latensfasen var bristfällig och behöver förbättras. Kvinnorna hade svårt att avgöra när de var i aktiv fas och skulle åka in till förlossningen. Barnmorskan på förlossningen behöver se den enskilda kvinnan och anpassa omhändertagandet individuellt. Även partner/närstående kan vara i behov av råd och stöd från barnmorskan för att lättare kunna hjälpa kvinnan under latensfasen. / Background: The midwife's attitudes are important for a woman’s experience of feeling secure and manage pain during latent phase and delivery. The goal is that the woman should be at home during latent phase, because of that the hospital environment can have a negative impact on the physiological delivery process during this phase. Maternal health care has an important role by supporting and preparing the pregnant woman for birth. Objective: To explore women's experiences of latent phase, sought care at the maternity ward, and then had to go home. Method: A qualitative study has been done and is based on five individual interviews with first-time mothers. The data were analyzed according to content analysis. Results: The women felt unprepared and expressed ignorance about latent phase. The treatment from the midwife at the maternity ward was important for the women and how they could handle their experience of latent phase and delivery. Painful contractions and sleep deprivation were the main factors that made the women visit the maternity ward. Conclusion: The study showed that the information about latent phase from the midwife at the maternal health care center was inadequate and need improvement. The women found it  difficult to determine when they were in active phase and would go into the maternity ward. The midwife at the maternity ward need to see the individual woman and adapt care individually. Partners / relatives may be in need of advice and support from the midwife to make it easier to help the woman in latent phase.

Coronapandemin som utbröt år 2020 tvingade samhället att anpassas, vården inom obstetriken var inget undantag. Restriktioner infördes som ett led i att minska smittspridningen och medförde att partnern till den gravida och födande i många delar av Sverige inte fick närvara under varken antenatal eller postnatal vård. Forskning har i flera år visat på de gynnsamma effekterna hos hela familjen av en närvarande och delaktig partner, trots detta bedömdes exkluderandet av partnern som nödvändigt. Barnmorskans ansvar i arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa innebär bland annat att tillgodose patientens och familjens behov av stöd och att främja anknytning och interaktion mellan föräldrar och barn. Restriktionerna har försvårat detta uppdrag och kan därför ifrågasättas. Restriktionerna mottogs inte heller positivt av de gravida varför deras upplevelser kändes viktiga att åhöra. Studien syftar därför till att belysa förstföderskors upplevelser av att vårdas genom graviditet, förlossning och eftervård under coronapandemin och dess restriktioner. Metoden som användes var kvalitativ med induktiv ansats i form av skrivna berättelser från 12 deltagande kvinnor samt en intervju. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat, oviss ensamhet, beskrivs närmre under huvudkategorierna graviditeten – ensamt sökande längs havandeskapets väg, att föda är att inte längre vara ensam och BB, en tid av att vara instängd och åter ensam - men inte själv. Resultatet visar att kvinnorna upplevde en oviss ensamhet på grund av de föränderliga restriktionerna som i den större delen av vårdkedjan innebar att partnern exkluderades. Effekterna av restriktionerna visar genom resultatet tillsammans med annan forskning att kvinnorna upplevt en försämrad psykisk hälsa. Vidare diskuteras effekterna av partnerns roll samt vad konsekvenserna kan tänkas bli när partnerns stöd uteblir eftersom det kan påverka barnet direkt och i ett längre perspektiv.

Bakgrund: World Health Organizations (WHO) globala rekommendation lyder att amma inom den första timmen och sedan uteslutande i sex månader. Arbetet för att främja amning pågår både nationellt och internationellt. Amning har positiva hälsoeffekter för både modern och spädbarnet, däremot är komplikationer vanligt förekommande. Förstföderskor kan uppleva ytterligare utmaningar på grund av den nya situationen. I Sverige visar statistik att initieringen av amning har minskat. Specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler (BVC) har en rad arbetsuppgifter där amning är inkluderat. Via ett personcentrerat förhållningssätt och tidigt amningsstöd arbetar specialistsjuksköterskor för att underlätta och främja amning. Syfte: Syftet var att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. Totalt granskades 15 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Nursing Allied Health Premium. Innehållet analyserades med hjälp av en tre-stegs metod utifrån tematisk analys enligt beskrivningen av Thomas och Harden (2008). Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman med respektive subtema för att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Huvudteman presenteras enligt följande: Professionellt stöd, Kamratstöd, Anhörigstöd och Moderns egna stöd. Slutsats: Otillräckligt amningsstöd kunde ge konsekvenser för amningen och påverka förstföderskors tilltro. Ett samförstånd fanns kring mödrarnas behov och betydelse av amningsstöd. För att tillgodose behovet av amningsstöd krävdes insatser inte enbart på professionell nivå utan även från anhöriga, neutrala parter och via moderns egna stöd samt utifrån varierande tillvägagångssätt. / Background: The global recommendation of the World Health Organization (WHO) states that breastfeeding should be initiated within the first hour and exclusively continued for six months. Efforts to promote breastfeeding are ongoing at both national and international levels. Breastfeeding have positive health effects for both mothers and infants and complications are commonly known. First-time mothers may face challenges due to the new situation. Statistics in Sweden indicate a decrease in the initiation of breastfeeding. Specialists nurses at the Child Health Center have various responsibilities that include breastfeeding support. Through a person-centered approach and early breastfeeding assistance, specialists nurses work to facilitate and promote breastfeeding. Aim: The aim was to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support.Method:The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. A total of 15 articles were collected, located from the databases Cinahl Complete, Pubmed and Nursing Allied Health Premium. The articles was analyzed using a three-step method based on thematic analysis by Thomas and Harden (2008). Results: The results identified four main themes with respective subthemes to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support. The main themes are: Professional support, Peer support, Family support and Mothers self-support. Conclusion: Insufficient breastfeeding support could have consequences for breastfeeding and impact the confidence of first-time mothers. There was consensus regarding the needs of mothers and the importance of breastfeeding support. To meet the need for breastfeeding support, efforts were required by varied approaches and from professionals, family members, neutral parties and mother’s self-support.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt ökar såväl globalt som i Sverige. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som innebär risker för såväl kvinna som barn. Trots risker önskar förstföderskor att genomgå ingreppet istället för en vaginal förlossning. Barnmorskors professionella stöd är av stor vikt för förstföderskors upplevelse inför, under samt efter sin förlossning. Studien utfördes för att förstå orsakerna till att förstföderskor önskar elektivt kejsarsnitt. Syfte: Var att fördjupa förståelsen kring förstföderskors önskan om elektivt kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 bloggar från sökmotorn Google.se som analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Sökandet efter trygghet inför sin förlossning, Tankar på en vaginal förlossning väcker varierande känslor och Val av förlossningsmetod - en rättighet samt sju subteman. Mest framträdande var känsla av brist på kontroll och otrygghet inför en vaginal förlossning. Möjligheten att få välja förlossningsmetod ansågs vara en mänsklig rättighet. Konklusion: Förstföderskor som önskar elektivt kejsarsnitt sökte trygghet inför sin förlossning. Elektivt kejsarsnitt ingav trygghet då det uppfattades som en mer kontrollerad och säker förlossningsmetod både för kvinnan och barnet. Föreställningen av att genomgå en vaginal förlossning skapade rädsla och obehag. / Background: The number of caesarean sections increases both globally and in Sweden. Although caesarean section is a surgical procedure that involves risks for both women and child, first-time mothers wish to undergo the procedure instead of a vaginal delivery. The midwife's professional support is important for first-time mothers before, during and after childbirth. This study was conducted to understand the reasons why first-time mothers want elective caesarean section. Aim: To deepen the understanding of first-time mothers wish for elective caesarean section. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Google.se was used for data collection, the collection resulted in 14 blogs. Result: The analysis resulted in three themes: The wish for security during childbirth, Thoughts on a vaginal delivery raises a variety of emotions and Choice of birthing method - a right and seven sub-themes. Most prominent was the feeling of lack of control and insecurity for a vaginal delivery. Choice of birthing method was considered a human right. Conclusion: First-time mothers strive for security during childbirth. Elective caesarean section was described as a safe and controlled birthing method. Thoughts on a vaginal delivery raises fear and discomfort for first-time mothers.

Bakgrund: Förlossningsrädsla hos gravida kvinnor som väntar sitt första barn påverkar både den blivande modern och det ofödda barnet. Det är därför viktigt att barnmorskan i mödravården kan uppmärksamma rädsla inför förlossningen i tid för att kunna hjälpa kvinnan på bästa sätt. Förlossningsrädsla är ett ökande problem som kan leda till fler komplicerade förlossningar och kejsarsnitt, vilket även kostar samhället mer pengar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors erfarenheter av att stödja och bemöta förstföderskor med förlossningsrädsla under graviditet samt studera vad som gett upphov till rädslan.   Metod: Arbetet innehåller en kvalitativ design som baseras på individuella semi-strukturerade intervjuer med 11 barnmorskor inom mödravården i mellansverige. Datan har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och manifest metod.   Resultat: Resultatet visade på fyra kategorier: Olika sätt att kommunicera rädsla, rädslans innehåll, inverkande faktorer samt att hjälpa och stötta kvinnor med förlossningsrädsla. Tretton subkategorier skapades och utgjorde kategorierna: Uttrycker rädslan med ord, sluter sig, katastroftankar, kontrollförlust, smärta, komplikationer, tidigare erfarenheter, övergrepp, psykisk ohälsa, yttre påverkan, svårt att nå kvinnan, en utmaning och stärka kvinnans självförtroende.   Slutsats: De flesta förstföderskor uttrycker sin förlossningsrädsla tidigt i graviditeten men det är inte alla som vågar prata om den. Att tappa kontrollen beskrivs vara det främsta motivet till rädslan. Den vanligaste bidragande faktorn till förlossningsrädsla idag beror på yttre faktorer så som media och influenser från vänner och familj. Även dagens pressade förlossningssituation påverkar kvinnornas rädsla inför förlossningen. Det kan upplevas vara en utmaning att kunna stödja och bemöta kvinnan på bästa sätt. / Background: Fear of childbirth in pregnant women waiting for their first child is affecting both mother and child. That is why it is important for the midwife’s in the antenatal care to pay attention to fear of childbirth in time and also to help the women in the best possible way. Fear of childbirth is a problem that increases which can result in complicated deliveries and sections which costs a lot of money for the community.   Aim: The aim of this study was to investigate midwife’s experience of supporting and responding to fear of childbirth in nulliparous women and to study what has caused the fear.   Method: We conducted a qualitative interview study with 11 midwives working at antenatal clinics in mid Sweden. The interviews were analyzed with manifest content analysis.   Result: Four categories were found: Different ways to communicate fear, the content of the fear, influence factor and to help and support women with fear of childbirth.  Thirteen subcategories were created and formed the categories: Expresses the fear with words, no words, thoughts about disaster, control loss, pain, complications, past experiences, abuse, mental illness, external impact, difficult to reach the woman, a challenge and strengthening the woman's self-esteem.   Conclusion: Most nulliparous women express their fear of childbirth early in pregnancy, but not everyone dares to talk about it. Controll loss is described as the main motive for fear. The most common cause of fear of childbirth today is due to external factors such as media and influences from friends and family. Also today's situation of maternity ward affects women's fear of childbirth. It could be a challenge to be able to support and respond to the woman in the best way.