Global ETD Search

1	Hybriditet inom Paul Austers författarskap Nilsson, Jonas January 2008 (has links) SammanfattningJag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören. hybriditet flanör Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Flanörens känsliga universum : En analys av Sigfrid Siwertz’ En flanör Bartram, Lorna January 2012 (has links) Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz’ roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter. Uppsatsen argumenterar för att känsligheten fungerar som en central narrativ drivkraft och samtidigt som en funktion som upplöser det ”flanörideal” som inledningsvis gestaltas hos huvudpersonen Torsten Gjörloff. Detta mynnar ut i ett intressant motiv där ”hyperkänslighet” måste överfinnas för att det ska vara möjligt att relatera till och sympatisera med andra människor. För att belysa detta tema på djupet lånar denna uppsats in begrepp från Henri Bergson vars filosofi influerade Siwertz, och genom denna explikation blir känsligheten och överskridandet av den möjlig att begripa på ett nytt sätt. Uppsatsen avslutas med en reflektion över hur känsligheten kan relateras till vår samtid. Sigfrid Siwertz En flanör känslighet minne flanör Karin Johannisson Melankoliska rum Henri Bergson Tiden och den fria viljan exteriorisering nuflöde
3	Neurotiska städer : Stadens roll i Woody Allens filmer / Neurotic Cities Mannila, Michael, Presto, Robert January 2018 (has links) The main purpose of this essay is to examine the narrative function of the city in the films of Woody Allen. This was achieved through a narrative and comparative analysis of four of his city films: Manhattan (1979), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) and To Rome with Love (2012). The results of this examination show that the city has a variety of narrative functions throughout the films. The city provides a natural environment that enables character meetings. Living in the city can be so sought after, that the city itself becomes an important goal for the protagonist. Portraying the city is often an essential part of a reflexive narrative. The city is utilized for this and more in the films of Woody Allen. Woody Allen narratologi meta city stadssymfoni spegelstad flanör anti-flanör stad film Manhattan Vicky Cristina Barcelona Midnight in Paris To Rome with Love Visual Arts Bildkonst
4	Modernitet och dekadens i Henning Bergers författarskap : Konturerna av ett idékomplex Neu, Agnes January 2019 (has links) Denna uppsats analyserar Henning Bergers författarskap åren 1901-1911, utifrån en nyläsning av verken Där ute, Ridå, Ysaïl, Drömmen om helvetet samt Drömlandstrilogin (Drömlandet, Bendel & Co och Fata Morgana). Utifrån ett dekadens- och modernitetsperspektiv reviderar jag den traderade uppfattningen om författarskapet som ytligt, och visar att Berger gör en betydande skildring av moderniteten, med större komplexitet än man tidigare uppmärksammat. Jag belyser jag konturerna av ett underliggande idékomplex, som särskiljer honom från samtidens svenska författare men ställer honom med förbund till stora, internationella modernitetsskildrare. I och med åren som utvandrare i Chicago, är han i vissa avseenden före sin tid när han debuterar i Sverige. Amerika blir i hans skildringar en representation för en längre gången utveckling än man erfarit i Stockholm vid samma tid; jag tar hjälp av Anna Jörngårdens begrepp tidströskel för att konceptualisera tidsandan, med dess skiljelinje mellan framtid och förflutet. Jag förhåller mig till den övergripande frågeställningen om vilken attityd till det moderna som kan utläsas i verken, samt vad de uttrycker om moderniseringens innebörd för människan. Den kluvenhet som genomsyrar Bergers verk fungerar som ett sammanhållande tema i min analys. En av uppsatsens huvudfrågor är hur denna kluvenhet skall förstås och förklaras, i ljuset av hans starka skildringar av såväl positiva som negativa sidor av moderniseringen. Bergers verk visar upp moderniteten i all sin glans, men utan att skönmåla. Asfaltsromantik, nuets underverk, tyglandet av naturkrafterna, möjligheterna och berusningen, ställs sida vid sida med dess destruktiva konsekvenser: skördandet av offer, skövlingen av allt gammalt, mänsklig nedbrytning och skärande orättvisor. Jag drar slutsatsen att hans skildring ytterst är bejakande gentemot utvecklingen. Acceptans och determinism framträder som förklarande nyckelbegrepp. Intertextualitet mellan min studie och Marshall Bermans Fauststudie bidrar till att synliggöra den faustiska kärnan hos Berger; utvecklingens destruktivitet betraktas som ett nödvändigt och oundvikligt ont. Jag har därmed kunnat påvisa konturerna av en existentiell analys, som tidigare forskning inte uppmärksammat. Börsmotivet framträder där som ett centralt motiv. En annan slutsats av min genomgång är att författarskapet förhåller sig avvisande till det svenska sekelslutets pessimistiska tankestrukturer. Det svenska och amerikanska behandlas som antiteser; den svenska mentaliteten framstår som ett nedtyngande arv. I arvet ingår dock även ett romantiskt drömmartemperament, vars status är mer tvetydig. Stilistiskt används t.ex. en naturromantiskt vokabulär på unikt moderna företeelser. Även om framställningssättet framhäver de romantiska aspekterna av det moderna, kategoriserar den yttre handlingen ett romantiskt sinnelag som icke gångbart i den amerikanska moderniteten. Arvet blir ett hinder för den som vill ansluta sig till den nya tiden – tidströskeln kräver en själslig transformation, ett definitivt brott med arv och bakgrund, och med alla egenskaper som tillhör det förflutna. Henning Berger Berger modernitet dekadens Amerika Chicago Faust sekelskiftet flanör flanörlitteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	”One must follow hints” : En studie av fragmentsestetiken i Jacob’s Room Lindvall, Caroline January 2023 (has links) I denna uppsats används fragmentsestetik som metod för att analysera berättartekniken i Jacob’s Room av Virginia Woolf. Receptionskritik av romanen och teoribildningen kring fragmentsestetik inleder. Därefter undersöks hur teorin påverkar läsningen. Vidare förklaras hur olika teman kan hålla samman den ofta uppbrutna intrigen. Därtill tydliggörs hur fragmentsestetiken påverkar gestaltningen av huvudpersonen Jacob. Huvudpersonen sätts också in i ett modernistiskt sammanhang och hans gestalt analyseras i relation till staden. Modernismens begrepp flanör undersöks och huruvida Jacob kategoriseras som sådan. Avslutningsvis diskuteras den moderna stadens gestaltning och funktion. Fragmentsestetiken sätter texten i rörelse då London och dess invånare omväxlingsvis speglas som objekt och subjekt. Således bildas enhetlighet och brottstycken av den intrig som utgör romanen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-08-24</p> Virginia Woolf Jacob’s Room Jacobs Rum Fragmentsestetik Fragment Berättarteknik Gestaltning Modernism Staden Flanör Subjekt Objekt General Literature Studies Litteraturvetenskap
6	Den lesbiska blicken : En undersökning av blick och betraktarskap utifrån tre målningar av Romaine Brooks Mohlin, Anna January 2012 (has links) This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970). Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks’ paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women. Her paintings lead into new conditions for the traditional understanding of spectatorship as well as female positions, since there is no male involvement or presence within the interactive space surrounding these paintings. The survey tries to further investigate and break down already existing theories concerning spectatorship with the main focus on Laura Mulvey’s the male gaze, termed in the essay “Visual Pleasure and Narrative Cinema” (1975). The queer theoretical approach in this paper is based on Judith Butler’s performativity, which then is attached to gaze theories in order to investigate the active and passive positions found in Brooks’ paintings. The paper does also include an analysis of the male gaze in relation to modernism, avant-garde, canon and subsequently the reason behind Brooks’ absence in modernist canon. Romaine Brooks blick betraktarskap lesbisk queerteori blickteori kanon avantgarde modernism performativitet queer Judith Butler crossdressing homosexualitet dandy flanör transvestism genus feminism måleri 1920-tal 1910-tal Paris Laura Mulvey the male gaze
7	Den qvinnliga konstnären: : representationer i tidskriften Palettskrap 1877 –1904 / The woman artist: : representations in the journal Palettskrap 1877 – 1904I Österberg, Susanna January 2016 (has links) Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist. student journal Palettskrap Royal Swedish Academy of Arts late 1800's amateur unwomanly womanhood femininity role of the artist bourgeois Sweden feminist theory myth masculine feminine modernism palettskrap palett-skrap konstakademien feministisk teori borgerlighet borgerlig maskulin myt kungliga konstakademien konstakademin flanör voyeur sedlighet konstnärsgeniet bohemen tradition qvinna kvinnliga avdelningen manliga blicken manligt nätverk manliga nätverk maskuliniserad kvinnlig konstnär kvinnlighet ärad samtida häxa silhuett ernst ljungh konstnärsrollen kvinnliga konstnärer amatör amatören dilettant dilettantism okvinnliga stereotyp karikatyr sekelskiftet 1880-talet nya kvinnan tradition modernitet modernism offentliga privata rum sent 1800-tal Humanities Humaniora

1

Page generated in 0.0362 seconds