Research on the development of stuttering in children has shown that stuttering passes without treatment for the majority, but becomes persistent for some children. Researchers have tried to identify predictive factors for these outcomes, including the type and frequency of disfluency. One of the largest longitudinal studies in the field was conducted by Yairi and Ambrose (2005). The data, made available for research, forms the basis of this thesis. The data consisted of encoded transcripts of speech from 88 children who stutter with no other known neurological impairment. Recruitment for the previously collected data took place near onset of stuttering and the children were 6 years or younger at the start of the observation period. In the current study, we examined whether there are patterns in the development of stuttering that can predict its future outcome. The possibility of identifying subgroups within the participants was also explored. The individual developmental pattern of each child was analyzed, mainly regarding different types of disfluency. This was done with the intention of highlighting the great variation between stuttering children that has been noted in previous reports. The results indicated that the development of blocks and prolongations plays a particularly large role in the outcome of stuttering. The development of single-syllable whole-word repetitions also differentiated the outcome groups. The results indicate that observation of the child's early stuttering development can provide a valuable basis for predicting the continued stuttering. In such observations, special consideration should be given to the development of blocks and prolongations.  Forskning om stamningens utveckling hos barn har visat att stamningen går över utan behandling för majoriteten, men blir ihållande för vissa barn. Forskare har försökt identifiera prediktiva faktorer för dessa utfall, bland annat avseende typ och frekvens av icke-flyt. En av de största longitudinella studierna inom området utfördes av Yairi och Ambrose (2005). De har gjort datamaterialet tillgängligt för forskare, och det har använts som underlag för denna uppsats. Datamaterialet bestod av kodade transkriptioner av tal från 88 barn med stamning utan andra neurologiska avvikelser. Rekrytering för det tidigare insamlade datamaterialet skedde nära barnens stamningsdebut och barnen var 6 år eller yngre vid observationsperiodens start. I uppsatsen undersöktes om det finns mönster i stamningens utveckling som kan predicera dess framtida utfall. Ett annat fokus var att undersöka om det var möjligt att identifiera undergrupper inom deltagarna. Det individuella utvecklingsmönstret för varje barn analyserades, främst avseende olika typer av icke-flyt. Detta med avsikt att belysa den stora variation mellan stammande barn som noterats i tidigare rapporter. Resultaten pekade på att utvecklingen av förlängningar och blockeringar spelar en särskilt stor roll för stamningens utfall. Även utvecklingen av enstaviga helordsrepetitioner differentierade utfallsgrupperna. Resultaten ger stöd för att observation av barnets tidiga stamningsutveckling kan ge ett värdefullt underlag för prediktion av den fortsatta stamningen. Vid sådana prediktioner bör särskild hänsyn tas till utvecklingen av blockeringar och förlängningar.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.

No description available.

Employee satisfaction is a crucial aspect of organizational success, influencing productivity,retention rates, and overall workplace experience. This thesis presents an in depth investigationof handling the results from an employee satisfaction survey at the Swedish/ Norwegiancompany, SmartOptics. Recognizing the multifaceted nature of employee satisfaction, the studyutilizes data from the company’s employee survey to investigate factors affecting employees'perceptions of their workplace. With the help of data from a previous employee satisfactionsurvey, three areas were identified as interesting and chosen for further investigation, which was done through an interview questionnaire. Subsequently, a thematic analysis was used to identifythemes and subthemes within the answers. The results reveal key areas for improvement related to the three predetermined areas: challenge, motivation and collaboration. The analysis highlights the root causes of these issues accordingto the employees using the theoretical background, as well as the effectiveness of variousinitiatives aimed at improving employee satisfaction. In the thesis's discussion chapter, the adequacy of what is considered motivating implementationsfor the employees, is discussed in light of the underlying dissatisfaction. It also examines howgreater challenges can lead to more satisfied employees, the role of social interactions in theworkplace and how they can support better collaboration, and the complications of individualdesires and needs compared to those of the group and the company. The methods used in thethesis are discussed and suggestions for improvements in implementations are presented, basedon the survey responses and the theoretical background. / Medarbetarnöjdhet är en avgörande aspekt för organisationens framgång och påverkarproduktivitet, personalomsättning och den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen. Dettakandidatarbete presenterar en djupgående undersökning av hanteringen av resultaten från enmedarbetarundersökning på det svensk/norska företaget SmartOptics. Med insikt om denmångfacetterade komplexiteten av medarbetarnöjdhet tillämpar studien data från företagetsmedarbetarundersökning för att undersöka faktorer som påverkar de anställdas upplevelse avderas arbetsplats. Med hjälp av data från den tidigare medarbetarundersökningen identifieradestre intressanta områden och valdes för ytterligare undersökning, vilket genomfördes genom eninkätstudie. Därefter användes en tematisk analys för att identifiera teman och subteman inomsvaren. Resultaten avslöjar nyckelområden för förbättring kopplat till de tre förutbestämda områdena,utmaning motivation och samarbete, och analysen belyser grundorsaker till dessa enligt demanställda, samt effektiviteten av olika initiativ som syftar till att förbättra medarbetarnöjdheten. I arbetets diskussionskapitel diskuteras om vad som anses som motiverande implementeringarför de anställda är dugliga med tanke på det missnöje som ligger bakom, hur större utmaningarkan leda till nöjdare medarbetare, den sociala tillvarons roll på arbetsplatsen och hur den kanstödja ett bättre samarbete samt komplikationer med individens önskemål och behov jämfört medgruppens och företagets behov. De metoder som används i avhandlingen diskuteras ochförbättringsförslag för implementeringar presenteras, baserat på svaren från inkätundersökningenoch den teoretiska bakgrunden.