Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

<p>This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun.</p> / <p>Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.</p>

This study explores how constructivism's view of we and them have affected Belgium and France in the 1994 genocide in Rwanda, as well as how their actions with a starting point in soldairty affected UN's actions during the genocide in Rwanda. With a qualitative text analysis and a constructivist reading, official documents from the UN are analysed. The analysis shows that Belgium, France and the UN based on a constructivist reading, act because the feeling of we and them, which results in Belgium recalling their troops in Rwanda as well as their cooperation with France in the humanitarian rescue of foreign citizen which were based in Rwanda in the start of the genocide. The humanitarian rescue as well as the recalling of troops, could with a starting point in constructivism, explain that they acted from a we point of view and that they saw the citizens of Rwanda as them, which they did not feel solidarity to. With no solidarity, they did not act as if Rwanda and the UN, France and Belgium represented a we with a similar identity. The study also discusses the complexity in trying to explain different causes and reasons to someone's behaviour and that the research question itself is complex and could be explained in many perspectives. But in the conclusion the study answer the research question, that a perspective with the feeling of we and them could explain why France, Belgium and the UN acted in that way in the geoncide in Rwanda.

The purpose of the study is to investigate if the presence of subcultural pluralism has affected Rwanda’s democratisation negatively. The study’s question is therefore: Are subcultural pluralism an explanation of Rwanda’s low degree of democracy? To answer this, I have chosen to do an explanatory case study and the study is theory consuming. The study’s theoretical framework consists of Robert A Dahls part theory about subcultural pluralism from his work Polyarchy. Other materials used in the study is secondary material which is used to describe Rwanda’s political history. Another important source is Freedom House “Freedom in the world”- reports about Rwanda from the period 1995-2019. The analysis shows that Rwanda do not meet Robert A Dahls three criteria’s about subcultural pluralism. If a country meets his criteria’s they have a good chance of democratization even though they have a high degree of subcultural pluralism. If the country does not meet his criteria’s they have a low chance to democratize. The study shows that Rwanda's leading party RPF has adopted several measures that have complicated the oppositions situation to operate in the country and Rwanda's subcultural groups hutu and twa are excluded from political processes. The result shows that Rwanda has low chances of democratisation. It also shows that subcultural pluralism is one explanation to the country’s low degree of democracy.

De humanitära interventionerna (HI) som genomfördes i slutet på 1990-talet gav upphov till en mängd diskussioner såväl som skapande skiljaktigheter mellan världens nationer. Detta hade sin grund i de bakslag som de genomdrivande insatserna resulterade i. Med hänsyn till detta ämnar denna studie till att ta reda på utfallen av de humanitära interventionerna i fallen Rwanda samt Kosovo.  Utöver detta är syftet att se över FN:s lärdomar av dessa unika fall och utöka förståelse. Med anledning av detta används en jämförande fallstudie med innehållsanalystik insats såväl som FN:s principer om förpliktelser, efterlevnad samt genomdrivandet som grund för det teoretiska ramverket. Först undersöks utvecklingen av både fallen fram till den tidpunkten för argumentationer av hur genomdrivandet skulle framföras. Vilket slutligen leder till de utfallen samt lärdomar som medfördes i takt med händelseförloppen av både fallen. Resultaten från denna analys kommer därför att ge en bredare översyn av humanitära interventioner såväl som hur väl FN följer sina principer i praktiken. Materialet som används i denna studie är publicerade FN resolutioner från säkerhetsrådet såväl som forskningsstudier gjorda av personer med expertis i detta område. Denna studie fann att utfallen av både Rwanda samt Kosovo ledde till bakslag såväl som konsekventa efterföljder. Där operationerna som genomdrevs hade felbedömt sammanhanget på hur allvarlig situationerna var i både fallen. Med åtanke på detta kan lärdomar från dessa operationer bli användbara i framtida interventioner.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Previous studies have shown that Western media often show the wrong picture of what happened during the genocide in Rwanda 1994. What is described in the news reporting is explained as a new civil war between the two different ethnic groups hutu and tutsi. The hate between these ethnic groups is described as an age-old hate that continually inflates to battles between these two different ethnic groups. The genocide witnessed by the entire international community and received no direct help from the outside world. The UN allowed people to kill each other with machetes, shoot each other and brutally and cold blooded murder others because they belong to the wrong ethnic group. Going into the UN's actions is very interesting and something I am thinking of doing in the future, but this essay focuses on two different issues: how was the genocide in Rwanda portrayed by Western media and did the Western image reflects the domestic image of the Rwanda genocide? The result is that Western media initially showed the wrong picture of what preceded in Rwanda. But when the newspapers sent their own cross-ministers, the conflict and the various players in the conflict were clarified.

Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de våldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jämföra de kriterierna med andra kända akademikers syn på vad ett folkmord innebär. Vi använder oss av en kvantitativ metod och genomför vår undersökning med hjälp av ett analysschema utformat från FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare är Chalk, Jonassohn och Fein. De första två är statsvetare och den tredje är sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan. Vår studie visar att FNs kriterier anses vara för snävt av många. Det är svårt att kunna klassa en konflikt som folkmord enligt dessa kriterier då bilden av de drabbade är väldigt snävt definierad. Med kompletteringar till analysschemat ser vi starka antydningar på att det är ett folkmord som pågår i Darfur, men med brist på tillräckligt starka bevis kan vi inte säkert säga att så är fallet

Denna studie undersöker hur minnen av folkmord och brott mot mänskligheten artikuleras, förvaltas och kommer till uttryck. Traumatiska erfarenheter av folkmord och brott mot mänskligheten gör avtryck på en människas minne och minnena traderas och ärvs över generationsgränser. Omfattande studier har gjorts om berättande, folkmord och minne, där flertalet fokuserar på efterdyningarna av Förintelsen och effekterna för överlevande såväl som deras barn. Detta har lämnat ett kunskapsglapp kring minnesprocesser från folkmord och brott mot mänskligheten utanför Europa, vilket osynliggör de som har sådana erfarenheter. Med intervju som metod undersöker denna studie egna och ärva minnen från skilda geografiska och historiska skeenden. Berättelser om minnen från dessa händelser analyseras med hjälp av tidigare minnesforskning samt narrativanalys. Materialet visar på att smärtsamma minnen ärvs tillsammans med strategier för att förvalta dem, att de positioneras i relation till gängse historiografi och binds till andras minnen, samt att minnen kommer till uttryck genom minnesbärarnas identitetsprocesser och vägval. Genom att undersöka detta hoppas författaren ge bredare kunskap om minnesprocesser kring folkmord och brott mot mänskligheten, synliggöra dess förekomst i Sverige samt dess inverkan på människors livsvillkor.

The purpose of this study is to shed light on which genocides are covered in history education in Södertälje and what governs these selections of genocides that are covered, as well as to investigate how teachers work to activate and develop the historical consciousness of studentsin genocide education. The essay's empiricism is based on four in-depth interviews, so-calledqualitative semi-structured interviews, which were conducted with four active high schoolteachers from two different high schools in Södertälje. The results in this study were analyzedby using Per Eliasson's three theoretical criteria, Lars Andersson Hult’s theoreticalperspective and Steven Dahl's theoretical reflection, for how to activate and develop anawareness of history in the student. The results showed that the teachers who participated inthe survey focused mainly on Seyfo and the Holocaust, while other genocides were coveredto a lesser extent in the teaching. The study's results also suggest that there are three mainfactors that govern the selection of genocides that are covered in teaching. These factors are:education and knowledge, society and the student base, and possible difficulties with materialissues. The results show that there are several successful ways of working and useful methodsfor activating and developing the students' consciousness of history. One of these workingmethods is to take into account the design of the teaching content based on the students'ethnic identity, background and experience. Another successful way that emerges from theresults is to activate and develop historical consciousness by using popular culture filmswhen teaching about genocide to raise questions that lead to a need for orientation in theindividual. In summary, this study has highlighted questions about which topics are coveredin genocide education in Södertälje, which factors govern the selection of content and how toactivate and develop students' historical consciousness.