- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 41 to 48 of 48 (0.036 seconds)Spelling suggestions: "subject:"folkman"" "subject:"folkman's""
| 41 |
Levda skuggor : En etnologisk studie om historisk påverkan av det armeniska folkmordet i vardagen hos personer med armenisk bakgrundMartirosyan, Astghik January 2023 (has links)
The aim of this thesis is to find out how people with an Armenian background talk about the Armenian Genocide in 1915 and how it has affected their everyday life over time until now. The study is based on six interviews and two observations. Using phenomenology and discourse theory, the material has been analyzed and discussed. Phenomenology and discursive theories have helped to connect interview and observation responses to arrive at a conclusion. The results showed that the genocide has been talked about for generations, and that it still affects people in everyday life. The responses to influence in everyday life are more individual, as everyone's identity has been affected to varying degrees. Something that came out very clearly in the study is that everyone with an Armenian background, whose family has been affected by the genocide, wants to reach justice regarding genocide recognition and they want to pass this on for generations.
|
| 42 |
Bro över mörka vatten : En diskursanalys av debatten i den svenska riksdagen rörande Turkiet / Bridge over troubled water : A discourse analysis of the debate in the Swedish Parliament regarding TurkeyReinholdsson, Oskar January 2010 (has links)
No description available.
|
| 43 |
Att hitta sin plats i samhället … : en studie om syrianers/assyriers erfarenheter av ett liv i diaspora och ett möte med den svenska kulturenHemme, Caroline January 2010 (has links)
<p>Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta.</p><p>På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan.</p><p>Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.</p>
|
| 44 |
Att hitta sin plats i samhället … : en studie om syrianers/assyriers erfarenheter av ett liv i diaspora och ett möte med den svenska kulturenHemme, Caroline January 2010 (has links)
Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta. På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan. Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.
|
| 45 |
Bro över mörka vatten : En diskursanalys av debatten i den svenska riksdagen rörande Turkiet / Bridge over troubled water : A discourse analysis of the debate in the Swedish Parliament regarding TurkeyReinholdsson, Oskar January 2010 (has links)
År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen? Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen. Det viktiga här är att se bortom kolonialismen som explicit politisk maktutövning och istället inrikta sig på den koloniala maktstrukturen och imperialismen denna medförde; som vi kommer att se påverkas långt fler av efterdyningarna av kolonialismen än bara de direkt berörda parterna. Det är de föreställningar som en global imperialistisk makstruktur skapar som är det centrala i denna studie, och det faktum att dessa tränger igenom politiska, sociala och kulturella gränser, och på så sätt skapar en distinkt diskurs av vilken allt som sägs och produceras i ämnet är en del. Edward Said kallar dylika tankesystem för bojor smidda av tanken; smids dessa bojor även här i Sverige, i själva symbolen för den svenska folkviljan, riksdagen, och är det vi själva som smider dem, omedvetet fångade i en diskursiv ordning? Syftet med studien är att undersöka den svenska politiken förd i riksdagen gentemot Turkiet under den valda tidsperioden utifrån de teoretiska perspektiven postkolonialism och orientalism, det senare definierat av Edward W. Said i dennes magnum opus betitlat Orientalism.Konkret ger detta vid handen att ambitionen med studien är tudelad; det finns dels en strävan av deskriptiv karaktär, och dels en av mer analytisk art. Den deskriptiva delen av studien ämnar redogöra för och beskriva riksdagsdebatten gällande Turkiet, utifrån de nedslag som har valts för studien, med fokus på Turkiet i den europeiska kontexten och frågan kring Turkiets eventuella medlemskap i Europeiska Unionen. Vidare ämnar den analytiska, eller teoriapplicerande, delen av studien undersöka om det finns fog för tanken, vilken även utgör studiens grundhypotes, att den svenska politiska diskursen kring, med fokus på framställningen och bilden av, Turkiet, bär spår av en orientalistisk, postkolonialistisk och imperialistisk tankestruktur. Liksom syftet kan studiens frågeställningar delas upp i mer deskriptiva och mer analytiska, eller teoriapplicerande, frågeställningar. Hur har den svenska riksdagsdebatten gällande Turkiet i den europeiska kontexten sett ut från början av 1980-talet fram till idag? Kan man i denna debatt finna spår av en orientalistisk, postkolonial och imperialistisk tankestruktur, och i så fall på vilka sätt?
|
| 46 |
När regeringen vill en sak men gör en annan... : En studie i hur regeringen hanterat frågan om ett erkännande av folkmordet på armenierPersson, Carina January 2020 (has links)
Uppsatsens syfte är att söka förklaring till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo samt undersöka på vilket sätt politiker använder sig av historia när de ska ta beslut i frågor som dels skett i en annan tid och som dels är obekväma att hantera. För att få svar på denna fråga har en kvalitativ metod använts. Argumentationsanalys samt kritisk diskursanalys har använts för att tolka de politiska argumentationerna och nyckelorden i den politiska debatten. Den utredning som regeringen beställde som underlag för sitt beslut har varit ett viktigt undersökningsmaterial. Vidare har intervjuer använts för att få en ökad förståelse av undersökningen. Syftet med uppsatsen har uppnåtts och förklaringen till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo är också en slutsats. Det fanns flera bakomliggande faktorer så som att inte stöta sig med en stor väljargrupp, inte riskera handelsrelationer dvs. ekonomiska intressen, dels flyktingfrågan mm. Dessa faktorer var dock inte de största utan den absolut största och även viktigaste orsaken var den som de inte tordes nämna. Denna faktor var att de var rädda för att ett erkännande skulle leda till påtryckningar och hot från Turkiet samt från olika intressenter i Sverige. / The purpose of the thesis is to seek an explanation as to why the Swedish government chose not to acknowledge the Armenian/Seyfo genocide and to investigate how politicians make use of history when making decisions on issues that have happened in another time and which are partly uncomfortable to manage. A qualitative method has been used to answer this question. Argumentation analysis and critical discourse analysis have been used to interpret the political arguments and keywords in the political debate. The investigation that the government ordered as a basis for its decision has been an important investigative material. Furthermore, interviews were used to gain a better understanding of the study. The purpose of the thesis has been achieved and the explanation as to why the Swedish government chose not to acknowledge the Armenian/Seyfo genocide is also a conclusion. There were several different underlying factors such as not clashing with a larger voter group, not risking trade relations i.e. financial interests, partly the refugee issue, etc. However, these factors were not the greatest, but the absolute greatest and also the most important reason was the one they did not dare mention. This factor was that they were afraid that recognition would lead to pressure and threats from Turkey as well as from various stakeholders in Sweden.
|
| 47 |
Från Holocaust till Förintelsen : Etableringsprocessen av begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk / The transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen : About the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish languageAndrée, Johan January 2022 (has links)
Jag har i min masteruppsats, utifrån ett begreppshistoriskt perspektiv med transnationell tillämpning, analyserat begreppsöverföringen och etableringen från begreppet Holocaust till det svenska ordet förintelsen med dess nya betydelse Förintelsen. Jag har även analyserat när, hur och vilka som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Ordet och begreppet Holocaust Min analys visar att begreppet Holocaust överförs till Sverige och etableras i Sverige genom det svenska ordet och begreppet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen Mitt arbete presenterar ett resultat som kullkastar tidigare uppfattningar om etableringen av ordet och begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Etableringen av ordet och begreppet Förintelsen genomfördes på följande sätt. Bonniers Förlag lanserade år 1978 en översättning av romanen Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. År 1979 premiärvisade SVT den amerikanska tv-serien Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. Tidningarna fylldes från år 1979 av artiklar om det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget med rubriken Förintelsen samtidigt som Skandinaviska Institutet för judisk utbildning och kultur producerade läromedel för Sveriges samtliga skolor och bibliotek under begreppet Förintelsen. År 1982 repriserades tv-serien Förintelsen, omgärdad av faktaprogram, allt under det samlande namnet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen hade slutligen, efter fyra års intensiv användning, slagit igenom i svenskt språkbruk. Mitt arbete visar att det fanns en samstämmighet, en gemensam vilja hos Bonniers Förlag, SVT, massmedia och judiska organisationer att benämna det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget under den gemensamma benämningen Förintelsen. Alla samverkade för att befästa ordet och begreppet Förintelsen. Jag har i mitt arbete visat att det inte enbart var titeln på en tv-serie som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Det krävdes en omfattande samverkan för att etablera ordet och begreppet Förintelsen i Sverige såsom ett samlande begrepp för det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget. / In my master's thesis, from a conceptual historical perspective with transnational application, I have analyzed the concept transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen. I have also analyzed when, how and who consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language use. The word and the concept of the Holocaust My analysis shows that the concept of the Holocaust is transferred to Sweden and established in Sweden through the Swedish word and the concept of Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen My work presents a result that overturns previous perceptions about the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish language. The establishment of the word and the concept of the Holocaust was carried out in the following way. Bonniers Förlag launched in 1978 a translation of the novel Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen.In 1979, SVT premiered the American television series Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen. From 1979, the newspapers were filled with articles about the Nazi genocide of Jews during World War II, entitled Förintelsen, while the Scandinavian Institute for Jewish Education and Culture produced teaching materials for all of Sweden's schools and libraries under the term Förintelsen. In 1982, the television series Förintelsen was repeated, surrounded by factual programs, all under the collective name Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen had finally, after four years of intensive use, made its way into Swedish language. My work shows that there was a consensus, a common will at Bonniers Förlag, SVT, the media and Jewish organizations to name the Nazi genocide of Jews during World War II under the common name Förintelsen. Everyone worked together to consolidate the word and the concept of Förintelsen. In my work, I have shown that it was not only the title of a TV series that consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language. Extensive collaboration was required to establish the word and concept of Förintelsen in Sweden as a unifying concept for the Nazi genocide of Jews during World War II.
|
| 48 |
Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918Bergman, Leo January 2017 (has links)
This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning.
|
Page generated in 0.0458 seconds