I Sverige utgör 50 % av alla företag familjeägda bolag. Ägarna av dessa företag har ofta en önskan att nästa generation ska ta över från den äldre samt att de ska kunna begränsa kretsen av ägare till personer inom familjen eller lojala kompanjoner.   Det finns olika tillvägagångssätt för att genomföra ett generationsskifte, dessa är överlåtelse genom arv, köp eller gåva. Arv aktualiseras när ägaren av aktierna avlider och dennes arvingar ärver dessa. Om ägaren är i behov av köpeskillingen kan denne överlåta aktierna till en person inom sin familj eller utomstående person genom köp, antingen genom försäljning av aktierna eller bolagets inkråm. Överlåtelse genom gåva används oftast när ägaren inte är i behov av den köpeskilling som denne skulle erhållit vid en försäljning av aktierna.   Många familjeägda bolag vill begränsa och kontrollera vilka som äger aktier i bolaget. Det kan de göra genom olika juridiska verktyg. En ägare kan genom att testamentera bort sina aktier styra vem som ska ta över bolaget efter denne. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan makar sinsemellan reglera att aktierna ska utgöra den ena makens enskilda egendom och därmed undantas från en eventuell bodelning. Familjeägda bolag kan dessutom kontrollera sin ägarkrets genom att föra in förvärvsklausuler i bolagsordningen enligt 4 kap. aktiebolagslag (2005:551) (ABL). Tack vare dessa klausuler kan de redan befintliga ägarna ges förköpsrätt, d.v.s. möjlighet att lösa in aktier som övergått till någon annan eller kräva att samtycke ska erhållas från styrelsen eller bolagsstämman innan en utomstående person förvärvar aktier i bolaget. Ägare i familjeägda bolag kan även reglera sitt inbördes förhållande genom att upprätta ett aktieägaravtal, där de gemensamt avtalar hur de ska agera om en utomstående vill förvärva aktier i bolaget. Ett ytterligare sätt för familjeägda bolag att kontrollera och begränsa ägarkretsen är att bilda en stiftelse som tar över ägandet av bolaget. Tillvägagångsättet leder till ett indirekt ägande för ägarfamiljen eftersom de kontrollerar stiftelsen.  Ett tillvägagångssätt som kan tillämpas när ägaren vill att skiftet ska ske successivt är stegvisa förvärv. Det innebär att generationsskiftet är en pågående process där ägandet och innehavet lämnas över successivt under en bestämd tidsperiod. Stegvisa förvärv kan vara positivt för både den som överlämnar, men även för den som övertar bolaget.

No description available.

<p>Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.</p>

No description available.

Sociala medier har på senare år blivit allt mer populära och användandet av olika sociala medier har följaktligen ökat. Även företags intresse av att marknadsföra sig på sociala medier har ökat och såväl viral marknadsföring som influencer marketing är numera väl använda marknadsföringsmetoder av olika företag. Influencer marketing är en marknadsföringsmetod som innebär att bolag marknadsför sina produkter via så kallade influencers sociala kanaler. I samband med att fler och fler företag använder sig av influencer marketing har det blivit allt vanligare med produktutskick från företagen till influencers. När ett bolag skickar ut produkter till en influencer utan att något uttryckligt avtal mellan bolaget och influencern föreligger, har influencern dock ingen skyldighet att marknadsföra produkten å bolagets vägnar. Fråga uppstår i de fallen hur bolaget skall klassificera kostnaderna som uppstår i samband med sådana produktutskick. En annan fråga som måste besvaras är om bolaget, till följd av ett utskick av produkter, riskerar att bli uttagsbeskattat. I uppsatsen kommer således bolagets skatterättsliga konsekvenser till följd av sådana utskick av produkter, när avtal mellan parterna saknas, att utredas. Inledningsvis har begreppen sociala medier, influencers och influencer marketing definierats och klargjorts. Därefter har gåvorekvisitet samt olika skatterättsliga aspekter och lagregler behandlats i uppsatsen. Vidare har reklamgåva, personalkostnader samt reklam- och PRkostnader berörts innan reglerna om uttagsbeskattning slutligen har beskrivits. Den information som har redogjorts för har sedan legat till grund för uppsatsens analys. I uppsatsen konstateras att klassificeringen av bolagets kostnader är beroende av dels vilket inkomstslag som influencern skall beskattas i, dels vilken motprestation som utskicket motsvaras av. Full avdragsrätt föreligger emellertid oavsett för bolaget, förutsatt att bolagets syfte med utskicket är att influencern skall marknadsföra produkterna från utskicket och förutsatt att influencern inte skickar tillbaka produkten eller produkterna. Vad gäller frågan om uttagsbeskattning kan bolaget endast bli uttagsbeskattat för produktutskicket i de fall som det kan ses som att det är bolagets aktieägare som har skickat produkterna till influencern, och inte bolaget självt.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området. Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.

Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen. När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. / The thesis discuss the reinforced statutory share of inheritance in the 7th chapter 4 § ÄB, which is an important part of the Swedish inheritance law but likewise difficult to implement practically. It is therefore important to clarify this complex branch of law. The purpose of the thesis is to examine applicable law concerning the legal rule and to detect and analyze the practical implementation difficulties that occur for the court in order to examine if the legal rule is in need of a reformation. To achieve this purpose, a legal dogmatic method is utilized; where case-law have a prominent part of the thesis. When someone passes away, his estate shall be allocated through the legal rule of inheritance if a will has not been created. A devisor freely can bequeath one half of the share of inheritance, while the other half constitutes the direct heirs statutory share of inheritance. A direct heir is always entitled to obtain his statutory share of inheritance, which means that a direct heir can claim a will that circumscribes his statutory share of inheritance. The reinforced statutory share of inheritance gives additional protection of the statutory share of inheritance for direct heirs. The legal rule is actualized if a devisor gives property away during circumstances or upon such terms that the bequest is equivalent with a will and special reasons does not apply. If the bequest circumscribes a direct heirs’ statutory share of inheritance, the bequest shall be refunded to the estate. If the bequest cannot be refunded, remuneration corresponding to the bequest shall be reimbursed. The legal rules’ wording consists of three vague necessary conditions, whose meaning has been crystalized by case-law. The court has therefore interpreted what the term bequest is contained of, what is equivalent with a will and when special reasons shall apply. The court must therefore pay attention to these vague necessary conditions when the legal rule is applied practically, which finally results in a subjective judging. With that in mind and that some situations is not regulated within the legal rule, it would be desirable with a reformation regarding the reinforced statutory share of inheritance.

The Gift 2.0 - A Museological Study of donations of Objects and its Underlying Motives, is a study in order to explain why people choose to donate items for museums, rather than any other alternative.The empirical study consists of qualitative, semi-structured research-interviews conducted with seven selected curators from various museums, with extensive experience of the subject acquisition. I have chosen to only examine Swedish cultural-historical museums. The hypothesis that I assumed was first and foremost that the heritage sphere is what Pierre Bourdieu calls a field. The reason that people would donate objects to museums, is that the donation itself brings cultural capital to the donor, from people with the same habitus. Since I felt that Bourdieus theory of field, capital and habitus could not explain all the reason why people donate items to museum, my second hypotheses was that certain objects are what Annette Weiner called inalienable possessions, objects that at any cost may not be sold or bartered away. It is precisely the ability to keep the object outside of the commercial sphere that is the essential for an inalienable possession. Linked to this hypothesis I argued that museums act like a bastion of inalienable possessions, in which the donor can continue to keep the object while it has been given. My source material consists of the research interviews and secondary material that I have acquired during the study, consisting of literature, deed of gift and e-mail correspondence. I have analyzed both primary and secondary source material using my hypotheses. The results of this study verify that my hypothesis is valid to use as a musicological theory of gifts. The study is a two year master´s thesis in Museum and Heritage Studies.

HD avgjorde år 2013 två mål som ändrade rättsläget för stämpelskatt på gåva av fast egendom. Innan HD:s avgöranden kunde fastigheter stämpelskattefritt överlåtas genom gåva till aktiebolag om ersättningen understeg 85 procent av fastighetens taxeringsvärde. Idag är dock utgångspunkten att fastighetsöverlåtelser till aktiebolag ska presumeras vara stämpelskattepliktiga tillskott istället för gåvor. HD:s ändring av rättsläget har lett till en oklarhet i hur liknande överlåtelser ska bedömas i inkomstskattemässigt hänseende. I uppsatsen utreds därför om begreppet gåva bör tolkas enhetligt eller om det finns anledning att göra skillnad mellan gåvoöverlåtelser i stämpelskattemässigt och inkomstskattemässigt hänseende. För att en gåva ska föreligga krävs alltid att tre allmänna gåvorekvisit är uppfyllda. Genom en utredning av praxis från HD och HFD fastställs i uppsatsen att gåvobegreppet inte kan anses enhetligt eftersom gåvorekvisiten tolkas olika civilrättsligt och skatterättsligt. Det finns därmed till viss del anledning att behandla gåvoöverlåtelser olika i olika hänseenden. Samtidigt visar uppsatsen att det måste beaktas att gåva i grunden är ett civilrättsligt begrepp. Att ledning hämtas från civilrätten vid tolkning av gåvorekvisiten i skatterättsliga sammanhang är därmed ofrånkomligt. Det kan därför inte dras någon klar slutsats om att rättsläget för inkomstskatt kommer att ändras. Vid fastighetsöverlåtelser till aktiebolag bör enligt vår åsikt en enhetlig tolkning av gåvobegreppet göras i inkomstskattemässigt och stämpelskattemässigt hänseende. En ändring av rättsläget för inkomstskatt är därför befogad. Om HFD ändrar rättsläget kommer möjligheten att nyttja överlåtelseformen kattrumpa att begränsas och fler överlåtelser kommer således att omfattas av inkomstskatt. I uppsatsen presenteras dock underprisöverlåtelser som en alternativ överlåtelseform. / In 2013 two judgments were delivered by the Supreme Court. These judgments changed the legal position for stamp duty on gifts of realty. Before the change it was possible to transfer real estates to limited companies as a gift without being charged by stamp duty. Today transfers of real estates to limited companies are presuming to be stamp duty taxable accessions instead of tax-exempted gifts. The Supreme Court’s change of the legal position has resulted in an ambiguity regarding how similar transfers should be judged from an income tax perspective. Due to this, the purpose of this thesis is to examine if the concept of gift should be given a uniform interpretation or if there exists reasons to distinguish transfers of gifts in the perspective of stamp duty and income tax. A gift exists if three necessary conditions are fulfilled. Case law of the Supreme Court and the Supreme Administrative Court indicates that the concept of gift is not an uniformed concept since the necessary condicitions are interperated differently. Therefore, there exists reasons to treat transfers of gifts differently in various perspectives. On the other hand, the thesis shows that it must be taken into account that the concept of gift derives from the civil law. Thus, the civil law affects the interpretation of gift within income tax. Therefore it is not possible to conclude whether the legal position is going to change or not. Our opinion is that the concept of gift should be uniformly interperated when real estates are transferred to limited companies. Hence, a change of the legal position is justified. If the Supreme Administrative Court will change the legal position, the use of the “kattrumpa” will be limited and more tranfers will be charged by income tax. The thesis presents transactions to a price below the market value as an alternative to “kattrumpa”.

The foundation for a museum is the collection. To collect, preserve and display is what constitutes a museum. But the process of deciding which object´s should be saved, and which objects should not, are based on values. It is also values that make people inclined to donate objects to museums. How and why we value a museum determine if and why we donate. Objects themselves could be said to have a biography just like people. Depending on the objects biography and the context, the value of the object differs. My aim is to try and give an explanation to how we value the material heritage we collect, and to explain why people want to donate to museums; despite the fact they don’t get paid. I will also try and explain how value theory is used in economics and in philosophy, and how those value theories might differ from a museological theory of value.