This study examines how the language in Swedish gangsta rap has changed over the last 20 years. More specifically, the aim is to test a formulated hypothesis whether there has been an increase in the total amount and frequency of references to the subjects “weapons”, “violence” and “drugs” in the lyrics, as well as answer the research question whether there are correlations between certain subjects regarding frequencies and amount of references. Furthermore, the analysis seeks to explore in what way language is used to represent gangsta rap as a music genre and societal phenomena by applying Stuart Hall's theory of representation as the study’s theoretical framework. The study is comparative and a quantitative content analysis was chosen as a methodological approach to analyze a sample in total of 20 Swedish gangsta rap songs from each year of 2001, 2011, and 2021. The results showed that weapons was the only subject that continually increased in the total amount of references from 2001 to 2021. The total amount of references to violence had its peak in 2001 while the total amount of drug references was highest in 2011. A positive correlation was found between the variable of the song’s release year and total amount of violence references. Additionally, a stronger positive correlation was found between frequency of violence references and weapon references. These correlations indicate that an increase of one variable correlates with an increase of another variable. The examined changes of the total amount and frequencies of references from 2001 to 2021 have brought knowledge about to what degree these subjects characterize gangsterrap as a subgenre during these specific years. Finally, the result can contribute to an understanding in how language use in Swedish gangsta rap can represent the genre as a societal phenomena.

Uppsatsen uppehåller sig vid hur maskulinitet och kriminell identitet konstrueras när individer s a s ”berättar sig själva”, konstruerar ett narrativ, en levnadsteckning, utifrån de egna erfarenheterna och den kontext de ingår i. Syftet är att visa hur texter ur den s k ”gangsterrappen”, genom berättelser om brott är identitetsskapande samt kan utgöra en resurs för konstruerande av en hegemonisk maskulinitet. Metoden utgörs av narrativ analys, en kvalitativ forskningsmetod inriktad på människors berättelser, händelser över tid, samt hur dessa händelser, eftersom de är både menings och identitetsskapande för individen, avgör hur denne ser på sin tillvaro och utgör grund för individens beslut. Texter av svenska rap-artister, vilka räknas till kategorin gangsterrappare och vilka kan anses ha nått framgång med sin musik, närläses och analyseras utifrån de temata, med fokus på s k ”maskulinitetsmarkörer”, som återfinns i texterna. Det är kriminologiskt relevant att undersöka relationen mellan socialt konstruerad maskulinitet och en kriminell livsstil utifrån möjligheten till förändring. Studiens resultat visar att där går att urskilja tre temata i de analyserade rap-texterna, vilka, genom berättelser om brott, utgör resurs för konstruerandet av en hegemonisk maskulinitet: kapabel att utöva våld, risktagare, samt upprorisk och nyskapande. Gemensamt för samtliga studerade narrativ, i texterna, är att de är berättelser om händelser vilka utgör brott, men vilka i sammanhanget inte uppfattas som brott, utan som nödvändiga och försvarbara handlingar. Där finns därför en tydlig koppling mellan det egna narrativet om brott och individens konstruktion av hegemonisk maskulinitet. Berättelser om brott utgör s k hjältenarrativ sant ger individen tillgång till resurser som makt och kontroll.

Studien behandlar musiklärares förhållningssätt till gangsterrap i skolan där deltagarnas uttalanden och reflektioner har analyserats med fältteori. Studien utforskar dessutom informellt lärande och pedagogiska aspekter utifrån vetenskapliga teoretiska discipliner som interpellation. Syftet är att beskriva hur musiklärare förhåller sig till läroplanens övergripande mål och riktlinjer när musiklärare tillämpar musikskapande och utövning av gangsterrap specifikt men även andra musikgenrer med texter som kan ses strida mot värdegrunden i Lgr22. Studien är kvalitativ där fältstudierna bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer. Studiens Resultatet visar bland annat lärares positioner och kulturella kapital spelar roll för hur gangsterrap förstås och används av elever och musiklärare.

This study aims to show how religion is presented in four Swedish gangster rappers’ lyrics: Einár, Yasin, Dree Low and Ant Wan. This is done partly by looking at if the same religious themes, showed from earlier studies about american gangster rap, also appears in the Swedish lyrics, and if new theme can be found, partly by looking at Hjelm’s (2014) theory about “The new visibility of religion” and apply it on the results. The following research questions are formulated to conduct said research: (1) Can some of the themes that appears in Tinajero (2013) and Walsh (2013) studies also be found in the gangster rappers’ lyrics? If so, which ones? (2) Which other themes can be found in the lyrics? and (3) How is religion presented, based on Hjelm’s theory about the new visibility of religion? The method used in this study is a qualitative text analysis, with thematization and categorization. The study shows that four themes can be found in the gangster rappers’lyrics: the paradox between the ‘street life’ and the religious life, resurrection, God as a mainstay and a protector, and forgiveness from (a judging) God. The study also shows that the presentation of religion as a solution or problem tended to focus on an individual level, rather than a societal level, and to be more positive than negative, with religion as an important function in the rappers’ life. / Studiens syfte har varit att ta reda på hur religion framställs i de fyra svenska gangsterrapparna Einar, Yasin, Dree Low och Ant Wans låttexter. Dels genom att se om samma teman återkommer i den svenska gangsterrappen som den amerikanska, och om nya teman kan finnas, dels genom Hjelms teori om religionens nya synlighet (2014). Frågeställningarna för att uppnå detta var ”Går några av de teman som återkommer i Tinajero (2013) och Walsh (2013) studier att återfinna i gangsterrapparnas låtar? I så fall vilka?”, ”Vilka andra religiösa teman går att återfinna i låtarna?” och ”Hur framställs religion, utifrån Hjelms teori om religionens nya synlighet? (2014)”. Metoden som användes för att besvara frågorna var en kvalitativ textanalys baserad på Malteruds (2014) tillvägagångssätt med tematiseringar och kategoriseringar av texter, genom distans och närläsning. Teorin som applicerades i denna studie, och som ligger till grund för analyskapitlet var Hjelms (2014) teori om religionens nya synlighet (the new visibility of religion). De slutsatser som dragits visar bland annat att två teman från den tidigare forskningen också gick att återfinna i de svenska gangsterrapparnas låtar; ”paradoxen mellan ’the street life’ och det religiösa livet” och ”uppståndelse”, samtidigt som även två nya teman kunde utläsas; ”Gud som stöttepelare och beskyddare”, samt ”förlåtelsen av (en dömande) Gud”. En annan slutsats, baserat på teorin, var att religionens framställning visade sig vara så väl positiv som negativ, men att den största delen av religionens framställning/synlighet i låtarna var positiv, där religionen tenderar att fylla en viktig funktion i raparnas liv. Slutligen, så visar analysen av resultatet att i de sammanhang där religionen var synlig så låg fokuset av religionens roll på en individnivå och inte samhällsnivå. Det vill säga; när religionen antingen framställdes som något negativt eller som något positivt så var det i mening av hur det påverkade de enskilda rapparna och deras nära, och inte hur religionen påverkade samhället i stort.

Syftet med denna studie är att, genom en netnografisk undersökningsmetod, få en större inblick för hur gängrelaterade brott och den kriminella livsstilen porträtteras i musikgenren gangsterrap. Materialet som analyserats består av 25 låtar av fem olika svenska rapartister på den sociala medieplattformen Youtube. Studien inkluderar även en analys av publikens reaktioner och gensvar på musikens innehåll, genom en analys av kommentarsfälten. Genom en tematisk analysmetod för att analysera det insamlade materialet var det möjligt för oss att identifiera betydelsefulla teman. Vidare har analysen genomförts med stöd av tre teoretiska ramverk: intrycksstyrning, kultivationsteorin och symboliskt kapital. Studiens resultat visar att gangsterrappens musikinnehåll består av skildringar av våldsam karaktär, förhärligande av riskabelt beteenden samt diverse referenser som kan relateras till gängkriminalitet i verkligheten. Analysen visar även ett övervägande neutralt förhållningssätt av publiken gentemot våldsamma illustrationer, och kriminella aktiviteter tycks sällan ifrågasättas. / The aim of this study is to obtain a greater insight of how gang-related crime and the criminal lifestyle is portrayed in the music genre gangster rap. Through a netnographic research method, 25 songs by five different Swedish rap artists on the social media plattform Youtube have been analyzed. The study also includes an analysis of how the audience reacts and responds to the content of the music, by examining the comment sections. Using a thematic analysis as a method for analyzing the collected data allowed us to identify important or interesting themes. Furthermore, the analysis was carried out with the support of three theoretical frameworks: impression management, cultivation theory and symbolic capital. The study shows that the music content consists of occurring depictions of violent nature, glorification of risky behavior and various references that can be related to gang crime in real life. The analysis also shows a predominantly neutral approach from the audience towards violent imagery, and criminal activities rarely seem to be questioned.

The gangsta rap has topped the Swedish music charts in recent years and the controversial message of the music genre has led people in the community to question what the gangsta rap message convey. The purpose of the study is to investigate how a normalization and encouragement of crime are characterized in the contemporary song texts, and how men and women are portrayed in connection with the power aspects of society. The method choice is a qualitative thematic and linguistic content analysis with the aim of examining the significance of the song texts in deph. The study has been conducted on the 24 songs that have been streamed the most number of times according to P3´s DigiLista since 2018. The result shows that the gangsta rap encourages and romanticizes crime through its choice of personal pronouns and semantics in the song lyrics. Women and men are portrayed in an unequal way, where women are portrayed as objectified as opposed to the hegemonic masculinity with which masculine men are equated. Power has been proven to be a dominant concept throughout the performance analysis and the power aspect has conveyed different viewpoints in each theme. The power that gangster rappers get through their coveted music may come to encourage criminal acts through their choice of words. / Gangsterrapen har toppat de svenska musiklistorna de senaste åren och musikgenrens kontroversiella budskap har fått människor i samhället att ifrågasätta vad gangsterrapens budskap förmedlar. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en normalisering och uppmuntran av kriminalitet präglas i de nutida låttexterna och hur män och kvinnor skildras i koppling till samhällets maktaspekter. Metodvalet är en kvalitativ tematisk och språklig innehållsanalys med syftet att kunna granska låttexternas betydelse på djupet. Studien har genomförts på de 24 låtarna som har streamats flest antal gånger enligt P3’s DigiLista sedan 2018. Av resultatet framkommer att gangsterrapen uppmuntrar och romantiserar kriminalitet genom dess val av personliga pronomen och semantiken i låttexterna. Kvinnor och män skildras på ett ojämlikt sätt, där kvinnor framställs som objektifierade gentemot den hegemoniska manligheten som maskulina män likställs med. Makt har påvisats vara ett dominerande begrepp genom hela resultatanalysen och maktaspekten har förmedlat olika synvinklar i respektive tema. Makten som gangsterraparna får genom deras eftertraktade musik bidrar till att de kan komma att uppmuntra till kriminella handlingar genom deras val av språkbruk.

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan svensk gangsterrap och kriminalitet hos unga män i svenska socioekonomiskt utsatta områden. Syftet är även att studera om hur kvinnosynen ser ut bland de unga männen och hur den speglas genom musiken. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta olika unga män bosatta i socioekonomiska områden intervjuas och utgår från fyra sociologiska teorier: Sociala band, stigma, kapitalbegreppen och intersektionalitet. . Resultatet visade på att det finns en viss relation till gangsterrapen och de unga männens syn på kriminalitet och kvinnor. / The purpose of this study is to investigate the relationship between Swedish gangster rap and crime among young men in Swedish socio-economically vulnerable areas. The purpose is also to study what the view of women looks like among young men and how it is reflected through music. The study is conducted with the help of semi-structured interviews where eight different young men living in socio-economic areas are interviewed and are based on four sociological theories: social ties, stigma, capital concepts and intersectionality. . The results showed that there is a certain relationship to the gangster rap and the young men's views on crime and women.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus.  För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori. Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng.

Studiens syfte var att undersöka relationerna kopplade till svenska gangsterrappare och musikindustrin och på så sätt identifiera viktiga aktörer i nätverket. Ytterligare en del av syftet var att studera hur gangsterrapparnas eventuella gängtillhörighet speglades i nätverket. Detta gjordes genom en social nätverksanalys av data från Spotify. Studien utgick från två teoretiska perspektiv, vilka var teorin om differentiella associationer och social nätverksanalys. Resultatet visade att det främst var ursprungsaktörerna som hade högst centralitet, men att även flera skivbolag hade höga värden. Av detta kunde slutsatsen dras att skivbolagen hade en viktig roll i att binda samman nätverket. Angående gängmiljön kunde en viss polarisering ses, där en av de två gängkonflikterna som visade sig i materialet även speglades inom musikindustrin, medan detta inte var lika tydligt i den andra. Av detta kunde slutsatsen dras att gängkonflikterna inte alltid speglas inom musikindustrin. / The purpose of this study was to investigate the relationships linked to Swedish gangster rappers and the music industry, and thus identify important actors in the network. The aim was also to examine how the possible gang connections of the gangster rappers were reflected in the network. The method that was used was social network analysis and the data was collected from Spotify. The study was based on two theoretical perspectives, which were the theory of differential associations and social network analysis. The results showed that it was mainly the original actors that had the highest centrality values, but that several record companies also had high values. From this, the conclusion could be drawn that the record companies had an important role in binding the network together. Regarding the gang environment, polarization could be seen to some extent, where one of the two gang conflicts that appeared in the material was also reflected in the music industry, while this was not as evident in the other. From this, the conclusion could be drawn that the gang conflicts are not always reflected in the music industry.

The main intention with this study has been to analyze which social identities and versions of the world young people construct within Swedish gangster rap and how to see this from a child cultural perspective. In addition, my goal was to analyze what functions the rappers and their songs assume in relation to their young audience. The analysis shows that the positions young rappers occupy in the songs are strongly linked to their need to gain status within their group. In addition, it becomes a peer culture where they create and share their identities and versions of the world. It is also through music that they question the authority of adults. It can also be seen that their poor childhood means that crime becomes, apart from rap, the only way they perceive to rise economically and socially. But the price for these achievements is high.