Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället. / This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

The purpose of this thesis is to determine the meaning of the necessary prerequisite attack in the international core crime crimes against humanity. Based on this, the thesis also aims to determine how a Swedish court should interpret the necessary prerequisite attack. Lastly, the thesis aims to assess the necessary prerequisite attack from an external gender perspective. Cases from the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, the International Criminal Tribunal for Rwanda, and the International Criminal Court were analysed to fulfill this purpose. Two methods are applied: the doctrinal study and the gender perspective. Three incidents from the ongoing Russian invasion of Ukraine have been used to exemplify and discuss some of the theoretical aspects of this thesis. These are the extensive sexual violence against women, the mass executions of men in Bucha, and the forced deportation and illegal adoptions of Ukrainian children. The thesis shows that the necessary prerequisite attack consists of several elements, which all have to be present for the necessary prerequisite to be considered fulfilled. There must be an attack, the attack must be widespread or systematic, the attack must be directed against a civilian population and the perpetrator’s acts must constitute part of an attack that they are aware of and knowingly participates in. An attack no longer needs to occur within the context of an armed conflict or with discriminatory intent, except for the specific act of persecution. An element that appears required for a course of events to constitute an attack is that of a policy, though there is a lack of consensus on this matter. The international views of the necessary prerequisite attack differs, especially regarding the policy element, and the next question that has to be answered is therefore how a Swedish court should interpret the necessary prerequisite attack. Which case law or legal sources should they use, and why? The thesis argues that the Swedish International Crimes Act should be used first, and the Swedish preparatory work has clear indications to follow the International Criminal Courts case law. This means that it is likely that a Swedish court would apply the policy element. The thesis ends with an analysis of the necessary prerequisite attack and acts of sexual violence from a gender perspective. The thesis shows that there has been a positive development in the last 30 years in how acts of sexual violence are viewed and handled within the field of international criminal law.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden.Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc. har bidragit till att människan gärna undviker att vara fysiskt aktiv. Även alla bekvämligheter med bil, buss, hissar och rulltrappor m.m. är också en bidragande orsak till att det inte krävs någon direkt fysisk ansträngning av människan. En kvantitativ metod har använts i form av en enkätundersökning för att ta reda på hur fysiskt aktiva barn är i skolan och på fritiden. Datainsamlingen har bearbetats statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS och analyserats genom tabeller och diagram. Signifikansen har räknats ut mellan variablerna ort och kön. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan flickors och pojkars fysiska aktivitet på respektive ort. Slutsatsen av undersökningen visar att både pojkar och flickor på landsbygden och i storstaden är mycket fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. / This study is about children’s physical activities in two different environments, countryside/big city. The purpose of this study was to find out how much boy’s and girl’s in sixth grade are physically active in school and leisure time, from a gender perspective within each environment. The investigation involves a total of 160 children, of which 73 on the countryside and 87 in the big city. The meaning of physical activity is a well-debated subject today. The human lifestyle has become more inactive. Screen bounded activities like TV, DVD, computer games etc. has contributed to that a lot of people avoid physical activity. All modern conveniences such as cars, buses, elevators and escalators etc. are also contributory causes to the fact that the human being doesn’t need any direct physical activity.A quantitative method has been used to find out how much children are physically active in school and leisure time. The data collecting has been coded statistical with the data program SPSS and analysed by tables and figures. The significance was calculated between the variables environments and sex and the result doesn’t show any significance differences between boy’s and girl’s physical activity on each environments. The conclusion of this study shows that boy’s and girl’s on each environment are physically active in school and leisure time.

Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska alla anställda i förskolan motverka stereotypa könsmönster. Forskning visar att det handlar om förskollärarens förhållningsätt till barn och verksamhet genom de styrdokument som förskolläraren ska förhålla sig till. Det handlar också om vilka miljöer som barnen erbjuds i verksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för arbetet med jämställdhet och genus. Vi ställer oss frågorna på vilka olika sätt förskollärare arbetar med den fysiska miljön ur ett genusperspektiv samt vilken medvetenhet som finns hos förskollärarna gällande miljön ur ett genusperspektiv. Undersökningen bygger på en enkät med öppna och slutna frågor som delats på två olika forum för förskollärare. Vi fick in 49 svar och dessa har analyserats och ställts i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Studiens resultat visar att det finns en viss medvetenhet kring den fysiska miljöns betydelse för jämställdhetsarbetet hos de deltagande förskollärarna. Förskollärarna upplever ett hinder med äldre medarbetares och vårdnadshavares syn på genusarbetet i förskolan. När de arbetar i team stärker de varandras yrkesprofession och hjälper varandra med förskollärarens olika styrkor och svagheter.

Bakgrund och problem: Studien har avsikt att undersöka hur det vardagliga ledarskapet uppfattas av medarbetare inom Borås Stad. Detta eftersom att ledarskap idag kan definieras och uppfattas olika beroende på bakomliggande faktorer, exempelvis hur det skiljer sig mellan det uppfattade manliga respektive kvinnliga ledarskapet. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är öka förståelsen vad gäller uppfattade ledarskapsutmaningar, om det skiljer sig mellan ett manligt och kvinnligt ledarskap och hur det vardagliga ledarskapet uppfattas bland medarbetarna inom den offentliga sektorn. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ empirisk ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare inom Borås stad där hälften av undersökningspersonerna har en manlig- respektive kvinnlig ledare. Resultat: Resultatet av den empiriska studien tyder på att det föreligger en samstämmighet hos medarbetare inom Borås Stad gällande hur de upplever det vardagliga ledarskapet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ledarskapsteorier, transformativt ledarskap, medarbetarskap och genusperspektiv. Slutsats: I den utvalda organisationen inom den offentliga sektorn i Borås Stad är medarbetarna överlag mycket nöjda med hur det vardagliga ledarskapet utförs i praktiken. Medarbetarna inom Borås Stad anser att det inte förekommer större skillnader hur medarbetarna uppfattar det vardagliga ledarskapet, beroende på om medarbetarna innehar manliga eller kvinnliga ledare. Medarbetarna är tillfredsställda med hur organisationen arbetar med involvering av medarbetare men att det finns potential till förbättring vid större organisationsförändringar. / Background and problem: The study intends to investigate how everyday leadership is perceived by employees within the Borås Stad. This is because leadership today can be defined and perceived differently depending on underlying factors, for example how it differs between male and female leadership. Purpose and method: The primary purpose of this study is to increase understanding regarding perceived leadership challenges, whether there is a difference between male and female leadership and how everyday leadership is perceived among employees in the public sector. The method that has been used in this study is a qualitative empirical approach, more precisely semi-structured interviews with ten employees within Borås Stad where half of the respondents have a male or female boss. Results: The results of the empirical study indicate that there is a consensus among employees within Borås Stad regarding how they experience everyday leadership. The collected material has been analyzed based on leadership theories, transformative leadership, employeeship and gender perspective. Conclusion: In the selected organization within the public sector in Borås Stad, the employees are generally very satisfied with how the everyday leadership is carried out in practice. The employees within Borås Stad believe that there are no major differences in how the employees perceive everyday leadership, depending on whether the employees have male or female leaders. The employees are satisfied with how the organization works with the involvement of employees, but that there is potential for improvement in case of major organizational changes.

This dissertation is an interdisciplinary study on the external ‘Responsibility to Protect’ (R2P) and international law. It focuses on the legal customary process on jus ad bellum by which states try to address the gap between the legitimacy and legality of humanitarian intervention to protect human security within a state against genocide, war crimes and crimes against humanity. The development of specific legal rights for the Security Council, regional organisations and ‘coalitions of the willing’ to protect by military means is examined through case studies of humanitarian interventions after the Cold War. Constructivist perspectives on security and norms are contrasted with legal positivist analyses of customary law, the applicable law on the use of force, and evolutionary interpretation and informal modification of treaties. Feminist theories and gender perspectives on human security, the R2P and humanitarian intervention are also integrated into the thesis. The decisions to authorise humanitarian interventions in Bosnia, Somalia, Rwanda, East Timor and Darfur confirm an external R2P for the Security Council in the form of a lex lata right to protect by military means where states have manifestly failed to do so and where peaceful means are considered inadequate. Furthermore, a similar customary right for regional organisations may also be emerging, when the state concerned manifestly fails to protect, the Security Council is unable or unwilling to act and peaceful means found inadequate. Finally, support is found for a lex ferenda right of regional organisations, coalitions of the willing and individual states to intervene by military means in ‘exceptional circumstances’ in accordance with the theories on ex post facto or implied authority, or the principle of necessity, to protect people in humanitarian crises where the criteria of the R2P doctrine are met.

The purpose of this study is to investigate if pedagogues treat children differently, depending on the children's sex. In the study, interviews are made with pre-school pedagogues about their thoughts on gender education in pre-school. The research questions are as follows:  How do the pedagogues treat children depending on their sex in some pre-selected situations in pre-school? What do the pedagogues think about gender education in pre-school?  How do their reasoning about gender education differ from how they treat girls and boys in their every day practice? In total nine observations and six interviews have been made in order to analyse these questions. During the observations we wrote down keywords, and we used audio recording to record the interviews. The overall theoretical framework is based on Yvonne Hirdman's work on gender theory. The results of this study show, that the pedagogues on numerous occasions do not treat girls and boys equally. All pedagogues, however, say that they either treat girls and boys equally, or that they hope that they treat girls and boys equally. A conclusion in the study is that the reality of the pedagogues’ treatment of children of different sexes, is not compatible with the pedagogues’ perspective of how they treat the children

Idag används 1:1 datorer, d.v.s. en dator för varje elev, i svenska skolor. Detta ämne är intressant att undersöka i vårt växande globala digitalsamhälle där kommuner och skolor strävar efter att erbjuda en hög tillgänglighet och kompetens till eleverna. Syftet med mitt arbete är att belysa 1:1 datoranvändning, samt om det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers användning. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter och intervjuer. Detta har bearbetats och därefter analyserats enligt tre kategorier: datorns användning, kommunikation, och samarbete. Resultatet visar att samtliga deltagare i undersökningen är överlag positiva till projektet, både lärare och elever anser att det är lättare att ta kontakt med varandra och skolarbetet underlättas. Det som upplevts som negativt är viss bristande uppmärksamhet under lektionerna pga. sociala medier. Elevernas användarkunskap skiljer sig inte åt könsmässigt, däremot visar undersökningen skillnader i användning efter intresseområden.

Idrott och Hälsa är ett skolämne som innehåller en mängd olika aktiviteter och moment i undervisningen. Studier visar att många av dessa aktiviteter och moment kan upplevas som jobbiga av deltagande elever. Det kan komma till uttryck på olika sätt, exempelvis genom att elever känner ångest, oro eller olust inför att delta i olika aktiviteter. Syftet med studien är att ta reda på hur vanligt förekommande det är att elever på gymnasiet upplever olika undervisningsmoment och aktiviteter i ämnet Idrott och Hälsa som mentalt jobbiga och om dessa upplevelser skiljer sig mellan könen. Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätstudie och deltagarna i undersökningen bestod av gymnasieelever. Frågor kring uppfattningar av aktiviteter och andra undervisningsmoment ställdes i ett försök att sammanställa om och i så fall vilket undervisningsinnehåll som elever uppfattar som jobbigt. Resultatet visar att flera av undervisningens aktiviteter och moment, däribland dans och motionsträning, upplevs som mentalt jobbiga av många elever. Resultatet visar också att det är en stor skillnad i uppfattning mellan tjejer och killar. I en jämförelse med tidigare forskning kring ämnet kunde även flera kopplingar dras mellan vilka uppfattningar som råder kring ämnet och dess undervisningsinnehåll. / Physical Education (PE) is a school subject that contains a variety of activities. Studies show us that many of these activities can be experienced as tough by participating students. It can appear in many different ways, such as feeling anxiety about participating in various activities. The purpose of the study is to find out how common it is for students in upper secondary school to experience different activities in the PE as mentally tough and if these experiences differ between boys and girls. The survey was conducted as a quantitative questionnaire study where participants in the survey consisted of high school students. Questions about perceptions of activities and other types of teaching elements were put in an attempt to compile if and if so, which PE-content students perceive as the most difficult. The result showed that many of the activities, including dance and competitive elements, are perceived as mentally tough by many students. The result also shows that there is a big difference in perception between girls and boys. In a comparison with previous research, several connections could be drawn between what perceptions prevail on the subject and its content.

<p> </p><p>Titel: <em>Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad</em></p><p>     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män</p><p> </p><p>Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier</p><p> </p><p>Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier</p><p> </p><p>Arbetets omfattning:15 högskolepoäng</p><p> </p><p>Sidantal: 37</p><p> </p><p>Författare: Lena Söderblom</p><p> </p><p>Handledare: Henrik Eriksson</p><p> </p><p>Examinator: Pia Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y. Hirdmans teoribildning kring särskiljande och maktposition, beskriva distriktsköterskors syn på mäns hälsa och de strategier som används vid hälsosamtal med män. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie, och analyserades med ett narrativt och deskriptivt angreppssätt. Resultaten visar att distriktsköterskor har kännedom om faktorer som påverkar mäns hälsa, men upplever inte själva att de använder sig av speciella strategier för män. Studien visar också att den form av hälsoprevention som erbjuds, till stor del utnyttjas av de män som redan är privilegierade i samhället, den hegemoniska maskuliniteten. Hälsopreventivt arbete behöver granskas självkritiskt för att nya strategier ska kunna utvecklas och för att nå dem som behöver insatser. Distriktsköterskors engagemang för hälsoprevention, som framkom i denna studie, tyder på förutsättningar för nya angreppssätt och strategier för hälsoprevention.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong></p><p>genusperspektiv, hegemoni, hälsa, hälsoparadoxen, hälsoprevention, maskulinitet <strong></strong></p><p><strong> </strong></p> / <p>Titel: <em>Masculine hegemony and Feminine caring</em></p><p>A study about district nurses view of men’s health, and strategies connected to health talks with men.</p><p> </p><p>Arbetets art: Independent Project in Gender Studies</p><p>Program/Kurs/kursbeteckning: Master in Gender Studies</p><p> </p><p>Arbetets omfattning:15 högskolepoäng</p><p> </p><p>Sidantal: 37</p><p> </p><p>Författare: Lena Söderblom</p><p> </p><p>Handledare: Henrik Eriksson</p><p> </p><p>Examinator: Pia Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>The health paradox shows men’s shorter average length of life and also their death in many curable illnesses. Lowly educated and men more often die in curable illness than highly educated and women. For highly educated it’s also easier to find ways to hospital treatment and they also often get a better treatment. Within public health there are different health preventional activities, among other things 40 years old people are offered a structured health talk, which is carried out by district nurses. The aim of this study was from a gender perspective with a staring point of masculine hegemony according to R. Conell, and Y. Hirdman’s theory about separation and power positions, to describe the district nurses’ view of men’s health and the strategies that are used during health talks with men. The study was accomplished as a qualitative study of interviews, and was analyzed in a narrative and descriptive way. The result shows that district nurses have knowledge about factors that influence men’s health, but they do not themselves experience that they use special strategies for men. The study also shows that the form of health prevention that is offered, to a large extent, is used by men who already are privileges in the society. Labour of health prevention needs to be critically scrutinized so that new strategies will develop and reach those who really need help. The devotion of district nurses for health prevention, which was shown in this study, indicates conditions of new ideas and strategies for health prevention.</p><p> </p><p><strong>Keywords:</strong> gender perspective, health, health prevention, hegemony, health paradox, masculinity</p><p>                   </p>