Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.

Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

Denna uppsats undersöker den kvinnliga arbetaren, specifikt hur kvinnor gått från att vara främst en hemmafru till att också bli en arbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera framställningen av kvinnors roll på Uddeholm AB genom företagets personaltidning. Åren som är aktuella i uppsatsen är 1947–1982. Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt används, såväl som analysbegrepp i form av orden normer, förväntningar och roller. Hirdmans första genuskontrakt kallas för hushållskontraktet och det senare för jämlikhetskontraktet. Undersökningen har varit kvalitativ och fokuserat på analysbegreppen samt en närläsning av allt som på något sätt handlade om kvinnor i materialet. Därefter gjordes även en kategorisering av kvinnornas uppgifter på och utanför Uddeholm AB. Dessa kategorier är: -  Jobb på kontor -  Laboratorium och forskning -  Arbetare i produktionen -  Högre positioner -  Fru -  Utbildning -  Fritid och idrott -  Åsikter om kvinnors arbete (endast i jämlikhetskontraktet) Resultaten visar att framställningen av den kvinnliga arbetaren ändrades över tid. Kvinnor i det tidigare genuskontraktet, hushållskontraktet, arbetade ofta med enkla uppgifter på kontor, såväl som med forskning och i vissa sällsynta fall i produktionen. Ännu mer sällsynt var det att kvinnor arbetade som chefer, i dessa fall var kvinnorna överordnade andra kvinnor. Utanför jobbet var kvinnan först och främst en fru. Uddeholm AB drev också olika skolor som skulle utbilda nästa generations hemmafru. Kvinnliga arbetare i det senare genuskontraktet, jämlikhetskontraktet, fick fler ansvarsområden. De kunde arbeta sida vid sida med männen i produktionen, inom forskning och fick fler jobb på kontoren att välja mellan. Kvinnor kunde till och med vara chefer över män. Dock hade kvinnorna ännu det främsta ansvaret för hushållet utanför jobbet. På 1960-talet ägde exempelvis Uddeholm AB fortfarande privatskolor för kvinnors utbildning. Kvinnor var i större utsträckning också mer positiva till att andra kvinnor kunde jobba på företaget, jämfört med männen som oftare tyckte att kvinnorna inte kunde utföra jobben eller att de borde vara hemma och ta hand om barn och hushåll. / This essay explores the word of female labor, precisely how women have gone from primarily being a housewife to also being a worker. The purpose of the essay is to look into and analyze how Uddeholm AB:s staff magazine portrayed women from 1947–1982. Yvonne Hirdmans theory of gender contracts is applied as well as the main words used for analyzing the material. The first gender contract is called the household contract and the later the equality contract. The main words are norms, expectations, and roles. The essay has been carried out through a qualitive approach which focuses on the main words above, as well as a closer reading of the material regarding everything that somehow had something to do with women. Later the material was divided into different categories. These different categories are based on what women could do within and outside the company. The categories are: -  Working in an office -  Laboratory and research -  Working in the production -  Higher positions -  Wife -  Education -  Leisure time and athletics -  Opinions about women ́s work (only in the equality contract) Results show that the depiction of the female laborer changed over time. Women in the earlier gender contract, the household contract, were often working with simple tasks in an office, as well as in research and on some rare occasions even in the production. Even rarer was the occurrence of female bosses, in these cases women oversaw other women. Outside of work the women were first and foremost a wife, and Uddeholm AB even oversaw different schools who aimed to educate the next generation housewife. Female workers in the later gender contract, the equality contract, got more responsibilities. They could work beside men in the production, in research and had more jobs in the offices to choose between. Women could even oversee men. The women still had to take care of the household outside of work however, and Uddeholm AB still owned private schools for women’s education into the 1960s. Women were also generally more positive towards other women working in relation to men, who often did not think that women could handle the jobs or that they should be at home taking care of the children and the household.

De romaner som ligger till grund för analys i denna uppsats är Katarina Widholms Räkna hjärtslag (2021) och Katarina Wennstams Döda kvinnor förlåter inte (2023). Syftet med undersökningen är att se hur Widholm och Wennstam gestaltar genus i sina romaner, samt hur gestaltningen svarar mot en samtida problematik. Undersökningen genomförs alltså med antagandet om att de båda romanerna syftar till att skapa analogier med nutiden. Det teoretiska ramverk som undersökningen tar avstamp i är dels Peter Aronssons resonemang om historiebruk, dels Yvonne Hirdmans genuskontrakt, men också nutidsanalogin som Torsten Pettersson belyser som en av den historiska romanens sex funktioner. Analysen visar att både Widholm och Wennstam gestaltar genus i sina romaner på olika sätt, genom karaktärernas livssituation och handlingsutrymme. Undersökningen visar också på hur de båda författarna söker skapa analogier med nutiden genom inte minst karaktärernas moderna drivkrafter, men också genom att belysa frågor som är aktuella för oss idag.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

Sammanfattning Eftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas. Detta bidrar till hur samhället ser på dem som säljer sex, de prostituerade blir medbrottslingar och delvis själva ansvariga för brottet. Detta leder i sin tur till att både gärningsmän och offer osynliggörs i samhället, och kan bidra till att brottet förringas. Om brottet inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad kan staten vinna på det, speciellt med tanke på att den dolda prostitutionen inte är fullt så möjligt att komma åt och lagen framstår som ett misslyckande. Den verkligt viktiga frågan att ställa för en långsiktig förändring av attityder kring fenomenet, är varför män har ett behov av att köpa kvinnors kroppar för sexuellt bruk. Genussystemet möjliggör prostitution samtidigt som prostitution också i förlängningen är med och reproducerar genussystemet och kvinnans underordning i förhållande till mannen. / Abstract Since it became illegal to buy sexual services in Sweden, this essay examines, using discourse analysis, how the courts produces buying sex as a phenomenon, sex buyers and also sellers of sexual services. Judgments from various Swedish district courts have been analyzed in relation to which words used to describe the phenomenon. Social constructivist theories have been used to understand how the construction is done by sex, prostitution as a phenomenon and how victims and perpetrators are constructed. Since prostitution can be said to be a part of how gender is constructed in society today has the dichotomy between the sexes, and the man as the norm, become a central part of the essay. The gray areas of the gender contract may be used by both men and women, where men allow themselves to buy women, but women are also more or less free will allow themselves to be bought. This contributes to societies view those who sell sex, the prostitutes become accomplices and partly themselves responsible for the crime. This in turn leads to both offenders and victims are rendered invisible in society and can contribute to the offense belittled. If the crime is not addressed sufficiently the state can gain from it, especially given that the hidden prostitution is not quite as possible to access and the law appears to be a failure. The really important question to ask for a long-term change in attitudes towards the phenomenon, is why men have a need to buy women's bodies for sexual use. The gender system allows prostitution, while prostitution also, by extension, is part of and reproduces the gender system and the subordination of women in relation to man.

This thesis have identified strategies of resistance in Anne Charlotte Lefflers drama Skådespelerskan from year 1873. The main character Ester and the supporting character Agda continously challenges and breaks generally accepted patriarchal norms. The first aim for the thesis was to distinguish and examine Agda’s and Ester’s strategies of resistance in Skådespelerskan from a feminist perspective. The second thesis was to identify similarities and differences in their strategies of resistance. This has been done by examine textual, contextual and performative literary strategies of resistance. Relevant for the analysis is an historic and contemporary context for Skådespelerskan, where for instance personal and public sphere and the concept the New woman is described. Furthermore is Yvonne Hirdmans theories about gender contract together with feminist sociological theories about women’s movement and solidarity relevant for the analysis. Earlier research have analyzed Ester and her relationships with other charachters but not the one with Agda. In that way this thesis fills a void. The analysis is organized through four strategies of resistance. Agda’s strategies of resistance is humor and sisterhood and Ester’s is outspokenness and flirtation. The biggest difference is that Agda gives resistance from within the personal sphere and Ester from outside. The conversations between Agda and Ester is not part of the drama, they take place between the two parts of the drama. The result of these confidential conversations is that their resistance partly increases and partly changes tone in the second part of the drama. That shows how important it is with solidarity and sisterhood in order to find strength to struggle for change in a patriarchal society.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att analysera hur kvinnor representeras i läromedel i ämnet samhällskunskap. En särskild serie läromedlen har utgjort studiens material för att undersökningen även ska behandla ett perspektiv över tid. Den metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys, där totalt fyra läromedel utgivna under en period som sträcker sig från år 1995 till 2017. Den tidigare forskningen har bland annat utgjorts av läromedelsgranskningar i förhållande till genus genomförda utav Skolverket och DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan. Studiens resultat har sedan analyserats och diskuterats, där genusteori varit den valda teoretiska utgångspunkten. Trots ett ökat innehåll av diskussioner om jämställdhet över tid, visar studien även hur de granskade läromedlen fortsättningsvis har innehåll som utgörs av stereotypa föreställningar och en kvinnlig underordning gentemot män.

The aim of this thesis is to highlight how male and female characters are portrayed in children’s books, that have football as a theme, and are written for children between 9-12 years of age. I have chosen this subject so that I, as a pre-school teacher, can adhere to the curriculum’s aim of maintaining the school’s responsibility for counteracting traditional gender roles. I aim to study how gender is represented in literature for children. I shall apply Yvonne Hirdman’s theories on the gender system which is built on the principals whereby the sexes are separate entities and there is a structural hierarchy between them. There is also a gender contract which maintains a balance of power according to which woman is considered inferior to man. From the reproduction process Hirdman identifies cultural influences that literature conveys to the reader as to how genus concepts are created. To answer questions on how characters in the books are presented, I use a qualitative analysis. I primarily use Maria Nikolajevas “character-theory” and gender based “opposite concepts”. This thesis deals with the following questions: Which kinds of descriptions are used to present female and male characters, and if there are, can one see any differences between them? How are the relations between coaches, parents and children portrayed? From these I have come to the conclusion that gender is presented in a traditional manner so that in stories in which the main characters are female are motivated by love; while stories in which the main characters are male are about football. Girls are rather orientated towards relations, as apart from boys who are described as more independent and egocentric. I can also identify that the team leader is gentler and more personal when dealing with girls, in contrast to when dealing with boys. It may be mentioned here that some of the characters have at time some qualities that go against the norm and which may be considered as challenging the established “keeping them apart principle”. That man is the norm on the football arena is however common in all the books.