Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur några elever i åk 3 upplever litteratundervisningen i gymnasieskolan utifrån ett genusperspektiv samt att ta reda på några elevers attityd till ett arbete med genusperspektiv i litteraturundervisningen. Gruppintervjuer med elever i åk 3 genomfördes på fyra olika skolor. Resultatet visar på en variation mellan grupperna i uppfattningar då vissa elever upplever att de aldrig har arbetat med ett genusperspektiv inom litteraturundervisningen och vissa elever upplever att de arbetar med det litegrann kontinuerligt. Resultatet visar även att eleverna anser att deras lärare arbetar utifrån de traditionella könsrollerna inom litteraturundervisningen. Det visar även att samtliga elever har en positiv attityd till ett arbete med genusperspektiv och anser att det är ett viktigt perspektiv att arbeta med i skolan. Studien visar även att eleverna anser att skolan har en omodern uppfattning kring könsroller samt genus och att eleverna upplever att de själva har ett öppnare synsätt kring genus än lärarna och skolan har.

Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

Denna studie undersöker hur Åhléns klädkampanj bryter mot könsnormer genom att driva normbrytande reklaminnehåll. Åhléns kampanj Bryt klädmaktsordningen står i fokus i denna studie då den varit omtalad bland Sveriges nyhetsmedier och sociala medier. Undersökningen har gjorts genom en semiotisk bildanalys för att se hur representationer av kön kommer till uttryck i kampanjen. För att synliggöra ett mottagarperspektiv, tillämpar undersökningen även en receptionsanalys i form av fokusgrupper. Då Åhléns kampanj tar ställning i frågan om könsnormer, genomsyras studien av ett genusperspektiv för att identifiera könskildringar och könsföreställningar som bilderna uttrycker. Resultaten visar att utvalda kampanjbilder ger uttryck för brytande könsnormer och att fokusgrupperna uppfattar både skillnader och likheter i sina tolkningar till kampanjens visuella uttryck och Åhléns reklamstrategi.

Abstrakt Idag ställs tydliga krav på att anpassningar i undervisningen ska göras för elever som inte når kunskapskraven. I studien närmar vi oss arbetet med extra anpassningar ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med fokus på genus. Studiens syfte är att beskriva och problematisera hur det pedagogiska arbetet med extra anpassningar bedrivs för elever ur ett genusperspektiv. Vi diskuterar resultat och ger förslag på utvecklingsområden för att förbättra arbetet med extra anpassningar.      Studien har en socialkonstruktivistisk ansats där innebörder av könsroller och genus skapas i ett samspel mellan individer och miljö. Metoden som valts för den empiriska studien är i huvudsak kvalitativ, där webbaserad enkät, halvstrukturerade gruppintervjuer och dokumentationsgranskning har varit medel som använts för insamlande av empiri. I vår studie framträder genusskillnader vad gäller förekomst och typ av extra anpassningar, Orsaker som anges ligga till grund för anpassningarna tillskrivs både elev och miljö. Även här finns ett genusperspektiv. Arbetet med extra anpassningar innebär möjligheter för främst eleverna men även för pedagogernas arbete. Studien visar att frågan om genus inte är en levande fråga i den pedagogiska verksamheten och vår slutsats är att det får effekter för vilka anpassningar som görs och på så vis påverkas elevers måluppfyllelse med fortsatta skillnader för pojkar och flickor.

Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga. Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.

Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet.

Inledning: I ett samhälle som fortfarande präglas av stereotypiska könsroller har skolan enviktig funktion i att motverka att dessa reproduceras. Skolans styrdokument slår fast att skolverksamheten har ett ansvar att främja jämställdhet och bryta traditionella könsmönster. Skönlitteratur har en central roll i svenskundervisningen och fyller en viktig funktion förelevernas utveckling och lärande. Genom att tillämpa ett genusperspektiv i valet och arbetet med skönlitteratur kan svensklärare bidra till ett mer jämställt samhälle. Syfte: Syftet med studien är att belysa lärares val av och arbete med skönlitteratur isvenskundervisningen utifrån ett genusperspektiv. Metod: Studien bygger på den kvalitativa, semistrukturerade intervjumetoden. Studien baseras på fem stycken intervjuer med behöriga svensklärare som genomförts, sammanställts och analyserats. Resultat: Utifrån studiens resultat framkom det att lärares val av och arbete medskönlitteratur både motverkar och reproducerar stereotypa genusföreställningar i undervisningen. Informanterna betonade skönlitteraturens betydelse och värde för deras svenskundervisning och menade att elevernas möjligheter till identifikation i skönlitteraturen var central. Emellertid valde och arbetade många lärare med mansdominerad skönlitteraturbåde i avseende till författare och karaktärer. Detta uppvägdes dock av diskussioner kring genus i samband med läsningen.

Syftet för min studie är att undersöka genusframställningen av karaktärer i bilderböcker ur ett språkligt och bildligt perspektiv. Bilderböckerna som analyseras är utvalda från en topplista av de mest sålda barn- och ungdomsböckerna i Sverige år 2016. Studien berör huruvida populär barnlitteratur är acceptabel ur ett genusperspektiv, samt om könsfördelningen bland karaktärerna är jämställd. Den kvantitativa metoden som appliceras på text- och bildanalysen bygger generellt på att studera ordval och illustrerade händelser och koppla dessa till teorier om genus. Resultatet visar att de sex analyserade bilderböckerna mer eller mindre varierar i genusframställnigen, varav två bilderböcker mestadels skildrar normbrytande könsroller och resterande fyra mestadels skildrar stereotypa könsroller. Resultatet visar även att könsfördelningen bland karaktärerna är snedfördelad i samtliga bilderböcker. Slutsatsen är att populära bilderböcker i Sverige år 2016 främst skildrar traditionella könsroller, men att normbrytande könsroller också är vanligt.

I dagens skola finns det ett jämställdhetsmål som innebär att pojkar och flickor ska gessamma möjligheter ochfåen likvärdig utbildning och inte bemötas, bedömas eller ha olikakrav ochförväntningar på sig på grund avsitt kön. Skolan har även ett ansvar att bryta traditionella könsmönster och låta eleverna utvecklasin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet. Tidigare forskning visar att det inte riktigt ser ut så och många inom skolan lägger ansvaret på någon annan. I många fall avspeglas de traditionella mönster vi är vana vid från samhället även i skolan. Syftet med min studie är att undersöka några verksamma lärares kunskaper och uppfattningar om genus och jämställdhet och även undersöka om det finns någon geografisk skillnad. Jag har därmed gjort undersökningen på två olika skolor med en relativt bred geografisk spridning i Sverige.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och intervjuat fyra lärare. Jag hoppas att det jag fått med mig av dessaintervjuer och studien i sin helhetkan vara till hjälp för mig själv i min framtida yrkesroll,så att jag vet hur jag kan tänka men också vad jag behöver förverktyg föratt ha en så jämställd undervisning som möjligt.I min analys har jag kommit fram till att den geografiska kontexten kan spela roll, men verkar varaunderordnad av både sociala och individuella faktorer. Det är även den enskilda lärarens intresse och kunskap kring genus och jämställdhetsomspelar stor roll och på flera skolor är det just upp till varje lärareatt bestämma hur mycket dennevill arbeta mot jämställdhetsmålet. Det finns än så länge inga riktlinjer eller krav frånstatlig och/eller nationell nivåatt ha med genus och jämställdhet i sin undervisning och det kanske inte är förrän det blir det somnågon som tar tag i denna viktiga fråga och blir en självklarhet i all undervisning.

Samhället vi lever i idag har flertal problem som behöver åtgärdas innan vi kan kalla det för jämställt. Kvinnors inflytande i samhället är signifikant mindre än mäns och den fysiska planeringen har förutsättningar för att styra utvecklingen i rätt riktning där såväl mäns som kvinnors villkor synliggörs. Trafikplanering är ett välkänt planeringsområde som möjliggör för planeraren att integrera jämställdhet utanför individers privata bostad. Genom ett genusperspektiv kan planerarens invanda mönster och normer utmanas och förutsättningar skapas för ett mer jämställt samhälle. Denna uppsats utgörs av en fallstudie där Bollnäs, Karlstads och Västerås kommuns detaljplaner för nya resecentrum granskats. Vid granskningen har kommunernas ansvar för jämställdhet uppmärksammats, likaså även kommunernas integrerande och arbete med jämställdhet. Att integrera ett genusperspektiv i trafikplaneringen ger kommuner verktyg till att agera intersektionellt och utmana maktordningar. Genusperspektivet bjuder också upp till diskussioner om könsneutral kontra könsmedveten planering vilket är lämpligt för kommuner att ta i beaktning för att i slutändan dra egna slutsatser om vad som lämpar sig bäst inom kommunen. Att även rikta fokus på planeringspråk och diskurser inom ämnet jämställdhet möjliggör för kommuner att tillsammans med medborgarna skapa gemensam bild över jämställdhet som begrepp. Det möjliggör också för planeraren att skapa förståelse över den konkreta planeringens koppling till individers dynamiska och abstrakta välbefinnande. Fallstudien har lett till förståelse att olika kommuner har olika grader av jämställdhetsintegrerande. Det som dock präglar alla tre utvalda detaljplaner är att de tenderar till en könsmedveten planering. Detaljplanerna har också indirekt eller direkt koppling till jämställt resande men huruvida denna koppling utmärker sig skiljer de olika detaljplanerna åt.  Bollnäs och Karlstads kommuns detaljplan utgörs av liknande konsekvenstänk där planförslagens konsekvenser direkt kopplas till könsuppdelad resandestatistik och jämställt resande. Västerås stads detaljplan saknar detta. Istället kan indirekta kopplingar hittas mellan Västerås prioritering av trafikslag och resandestatistik som antyder att kvinnor och män använder trafikslag olika mycket samt upplever trafikmiljöer olika.