<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

Det pågår ett förtätningsarbete i Malmö stad, och i övriga delar av Sverige. Samtidigt har det i media uppmärksammats att det finns en generell oro kring att barn och barns platser i staden glöms bort i stadsplaneringen. I ett samarbete mellan Malmö Universitet och Malmö stad via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) undersöker vi i denna studie barns utemiljöer i den pågående förtätningen av Malmö utifrån tre olika teman; svensk lagstiftning & riktlinjer, socioekonomiska skillnader & levnadsvillkor och barns behov av lek & rörelse. Resultatet visar på att kommunala aktörer i Malmö stad arbetar aktivt med barn och deras utemiljöer utifrån ett barnperspektiv. Trots att man inom förvaltningarna prioriterar olika intressen i den pågående förtätningen så anser vi att man inom stadens förvaltningar strävar efter ambitionen och visionen om att barns bästa ska vara i fokus. / The big cities in Sweden are growing, due to the phenomenon of densification. This also includes the city of Malmö. At the same time, it has been noted in the media that there is a general concern that children and children’s places in the city are forgotten in city-planning. In a collaboration between Malmö University and Malmö city via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling), we therefor chose to study children's outdoor environments in the ongoing densification of Malmö based on three different themes; Swedish legislation & guidelines, socioeconomic differences & living conditions, and children's needs for play & exercise. The result shows that the municipal of Malmö works actively with children and their outdoor environments from a child-perspective. Although the different informants in our study prioritizes different interests in the ongoing densification, we consider that the city have the ambition that the best interests of children should be in focus at all time.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående. / Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Städer världen över växer konstant och Malmö är inget undantag. Urbaniseringen leder inte bara till bostadsbrist utan även brist på mark att bygga dessa nya bostäder på. Malmö stads gröna rekreationsmiljöer blir till följd av detta allt färre och mindre. Samtidigt förväntas antalet seniorer bosatta i Malmö stad öka noterbart under de kommande tio åren. En kombination av dessa faktorer kan leda till att seniorer i Malmö stad behöver färdas längre än vad de vill eller kan för att ta sig till närmsta gröna rekreationsmiljö. Det kan även leda till att de gröna rekreationsmiljöer som minskar till ytan förlorar en del av de attribut som är viktiga för seniorerna. Syftet med denna undersökning är därför att se hur seniorer i urbana Malmö upplever de befintliga gröna rekreationsmiljöer som finns i staden utifrån kvalitet och åtkomlighet. För att utföra studien användes semistrukturerade intervjuer med seniorer i urbana Malmö och landskapsarkitekter vid Malmö stad. Vid intervjuerna uppkom 4 teman som i arbetet presenteras i följande ordning: åtkomlighet, kvalitet, naturkontakt och trygghet. Resultaten visar att seniorer värdesätter närhet och god åtkomlighet till gröna rekreationsmiljöer samt god belysning och öppenhet för att skapa en känsla av trygghet. Faciliteter, som toaletter och sittplatser är viktiga för att trivas och en rik variation i naturmiljö är väsentlig för att skapa stimulerande och återhämtande miljöer för seniorer. / The world's cities are constantly growing and Malmö is no exception. Urbanization is leading not only to a shortage of housing but also a shortage of land on which to build these new homes. As a result, Malmö's green recreational environments are becoming fewer and smaller. At the same time, the number of senior citizens living in the city of Malmö is expected to increase significantly over the next ten years. A combination of these factors means that seniors in the city of Malmö may have to travel further than they want or can to get to the nearest green recreational space and it can also lead to the green recreational spaces that are reduced in size losing some of the attributes that were important to seniors. The purpose of this study is therefore to see how Malmö's seniors experience the existing green recreational environments that exist in the city based on quality and accessibility. To conduct this study, semi-structured interviews were carried out with senior citizens of the urban Malmö area as well as two landscape architects at Malmö stad. During the interviews 4 themes could be identified, and these are presented in the study as follows: accessibility, quality, nature connectedness and safety. The results of the study show that senior citizens value proximity and easy access to green recreational spaces. Good lighting systems and open spaces are also important but, in this case, to create a sense of security for seniors. Facilities such as toilets and benches are important for comfort and factors such as variety in the natural environment and vegetation are essential to create a stimulating and recuperative environment for seniors.

There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation.  This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents.  Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh &amp; Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design.

Abstract In this essay, it is investigated whether West Harbour, in Malmö, has the greenery to fulfill the goals and visions needed to be able to be said to be an ecological district today. An increasing proportion of people have moved to the city, which means major ecological challenges for the city and the ecology in general. Ecological urban planning can be a tool to curb these problems. In previous research from the National Board of Housing, Building and Planning and an essay from previous students they have looked further at what it is like to plan urban from an ecological concept in different cities. In this essay the theory from Mostafavi och Doherty (2016) which talks about planning ecologically. Diedrich (2013) writes about using tools to analyze the “site”. During the interviews, the five informants shared their knowledge of the ecological development theme at “Västra hamnen” and gave a closer insight into the property in front of the building itself and its surroundings. The four themes were compiled in this essay which concerns the need for parks, ecological development, green areas and green oases and climate change - elevated sea levels.   In need of parks, it emerged that there was a shortage of parks in the Western Harbor. In ecological development, the city of Malmö wants to test a new environment at Dockan's harbor basin, the concept of park islands. Green spaces and green oases are, there are results about open spaces on the property Fören 3 - Turning Torso as it can open discussions to expand green in the physical space offered. Climate change - elevated sea levels that can challenge the future of housing and security.  The assignment is about the accommodation’s future safety and current elevated sea level.     The interviews and field observations gave a closer insight into what it is to visit, see, hear, feel, smell, and based on the ecological conditions, the Western Harbor is experienced with its own senses. It also gave me abstract thoughts on what it would be like to shape a place and in the physical space. From a blank sheet of paper to filling it with colors, to shape an attractive concept and design for the benefit of the public. Finally, a solution proposal will be presented in the concept of “Parc in the Water” on the West Harbour.   Keywords: ecology, field observation, greenery, park, park islands, site / <p>Presentationen ägde rum på zoom meeting. </p><p>Samtliga publikationer närvarade på presentationen med en Powerpoint. </p>

Vi lever i en urbaniserad värld och mer än hälften av jordens befolkning bor i städer globalt. God tillgång och tillgänglighet till bostadsnära grönområden har påvisats öka vår psykiska och fysiska hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har båda antagit program med mål att öka och säkra tillgängligheten till grönområden. I detta examensarbete jämförs fyra olika metoder för att analysera nuläget av tillgång och tillgänglighet i Falkenberg. Analysen genomförs i tre steg. I steg 1 definieras de grönområden som ingår i analysen. I steg 2 jämförs buffert- och nätverksanalys och i steg 3 beräknas tillgängligheten med 2 modeller av Two-Step Floating Catchment Area metoden (2SFCA). De polygonbaserade beräkningar som sker med buffert- och nätverksanalys beräknar tillgången ensidigt och beräknar den spatiala tillgängligheten eller befolkningstrycket på ett grönområde. Med 2SFCA-metoderna kombineras tillgången och efterfrågan i samma analys. Analysen finner att cirka 90 % av invånarna i Falkenberg har tillgång till bostadsnära grönområden inom 300 meter, dock är både tillgång och tillgänglighet lägre i de centrala delarna av tätorten. I studien jämförs traditionella metoder för att beräkna den spatiala tillgängligheten så väl som nyare metoder. 2SFCA-metoderna beräknas med och utan avståndsviktning. I vidare studier vore det intressant att implementera en kvalitetsaspekt där så väl ett grönområdes kvalitet som dess avstånd avgör attraktionskraft. / More than half of the world population live in cities or urban areas today. Urban green spaces (UGS) have been found to have an impact on the mental and physical well-being of urban citizens. The World health organisation (WHO) and United Nations (UN) both have set goals to increase and secure the accessibility to UGS, especially for children and young people. The aim of the study is to measure the spatial accessibility to UGS in Falkenberg, Sweden. The work consists of three steps. Step 1 is to define what constitutes a green space. Step 2 aims to compare buffer and network analysis to determine which method is best suited for the third step. Step 3 is to measure the accessibility by using the Two-step Floating Catchment Area Method (2SFCA) and thereafter integrate a Gaussian distance decay to the function and conduct the measures with the Enhanced two-step floating catchment area method (E2SFCA).  Step 2 finds that there is no major difference in access to green space between the buffer and network analysis as approximately 90 % of the population have access to green space within 300 meters from their home. In step 3 the implementation of the 2SFCA Method finds that 13 % has no access to UGS and 41 % has a low accessibility score. By introducing the distance decay function the population with low-mid to high-mid accessibility score increases as well as the overall accessibility. This is due to the nature of E2SFCA which does not treat the distance threshold dichotomous. Further studies could benefit from implementing a probability function to the E2SFCA method to incorporate the attraction to a UGS by using the qualitative values in combination with the distance.