Sammanfattning/AbstractKarlsson, Anna (2016). Att delta – efter vilka förutsättningar? En studie av några pedagogers och elevassistenters tolkning av läroplanens begrepp delta i relation till elevernas sårbarhet i gymnasiesärskolan. Speciallärarutbildningen, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning strävar efter att få en bild av några pedagogers och elevassistenters definition av komplexiteten kring läroplanens (Gys13) begrepp delta. Undersökningen ger även en bild av hur sårbarheten kan påverka elevers möjlighet att delta i olika skolaktiviteter.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur tre pedagoger och tre elevassistenter som arbetar på det individuella programmet på en gymnasiesärskola tolkar och applicerar läroplanens (Gys13) begrepp delta på sina elever, samt vilken betydelse elevens sårbarhet har för begreppstolkningen. Studien syftar även till att undersöka vilka faktorer pedagogerna och elevassistenterna anser viktiga för att eleven på bästa sätt ska delta i skolan.Frågeställningar:•Hur tolkas begreppet delta av pedagogerna?•Hur tolkas begreppet delta av elevassistenterna?•Hur påverkar elevens sårbarhet möjligheten till att delta utifrån pedagogerna och elevassistenternas tolkning av begreppet?Teori: Undersökningen utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där det är de budskap, situationer och relationer som uppstår i mötet med andra individer som står i centrum. Dessa möten kräver interaktion, det vill säga samspel. Interaktionen är social och sker i kommunikationen med andra och kan vara verbal eller icke verbal. Kommunikationens budskap skapar gemensamma innebörder och uppfattningar vilket i sin tur skapar menings-fulla sociala situationer. Mötet bidrar även med en bild av individen samt medför förväntningar på individen. I gymnasiesärskolan kan detta vara pedagogen eller elevassistentens bild av, samt förväntningar på eleven (Groth, 2007). Metod: Tillvägagångssättet för denna studie har en kvalitativ utgångspunkt i form av intervjuer. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Studien har även en narrativ ansats då det är pedagogernas och elevassistenternas berättelser som står i centrum och är intressanta för studiens resultat.Resultat: Studiens resultat visar att det inom båda yrkeskategorier finns en osäkerhet kring hur begreppet delta ska tolkas och används i arbetet med eleverna. Studien visar även att relation, motivation, kommunikation, samspel och förväntningar är viktiga faktorer för att elever ska kunna delta. Eleverna tenderar att ses som aktiva eller passiva i sitt deltagande. De passiva eleverna är ofta de med störst sårbarhet och de elever som det finns störst osäkerhet kring huruvida de deltar på bästa möjliga sätt. Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan detta tolkas utifrån begreppen ”vem” och ”vad”. ”Vem” står för det socialt relationella med pedagogens/elevassistentens eftersträvan att bilda sig en uppfattning om vem eleven är som person och utifrån det bygga upp det pedagogiska arbetet och sin relation till eleven. ”Vad” visar sig i pedagogens/elevassistentens bedömning av eleven, samt vilka förväntningar som finns vad det gäller hens möjlighet eller begränsningar att delta (Groth, 2007). Studien visar att sårbarheten har betydelse för pedagogerna och elevassistenternas syn på elevens möjlighet att delta. Båda yrkeskategorier berättar att de i sitt arbete vill lägga fokus på elevernas möjligheter, men påtalar att det finns en viss risk att arbetslaget fastnar i elevernas begränsningar och sårbarhet istället. Detta kan medföra att eleverna inte utmanas i tillräckligt stor utsträckning att delta på bästa möjliga sätt. Implikationer: Det eftersöks en samsyn i arbetslaget kring definitionen av begreppet delta, samt hur elever deltar i de olika skolaktiviteterna. I arbetslaget finns inget forum för en sådan diskussion. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en delaktighetsmodell (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2015:13) vars syfte är att hjälpa och stödja personal i skolan att förstå och tänka kring elevernas möjlighet till deltagande. Denna modell kan fungera som ett stöd för arbetslaget i ett fortsatt arbete med definitionen av begreppet delta, samt hur eleverna deltar i skolans olika aktiviteter. Detta är ett arbete som specialläraren kan vara med att driva.Nyckelord: Delta, Gymnasiesärskolan, Intellektuell funktionsnedsättning, Kravnivå, Sårbarhet.

Studien har utförts på en gymnasiesärskolas individuella program. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och elevassistenter har om elevernas förutsättningar att utveckla sin initiativförmåga. Följande problemformuleringar har använts, Vilka faktorer inkluderar pedagogerna och elevassistenterna på en gymnasiesärskolas individuella program i begreppet initiativförmåga och i förhållande till programmets elever? Vilka faktorer anser pedagogerna och elevassistenterna påverkar elevernas förutsättningar för att utveckla sin initiativförmåga och vilka konsekvenser får dessa faktorer för mötet mellan elev och skola? Studien utgår från forskning om samspel, delaktighet och Self-determination. Undersökningsmetoder som har använts är observation och intervju. Inledningsvis observerades två elever i två olika klasser under en hel arbetsdag, detta för att studera interaktionsmönster och de förutsättningar som råder i verksamheten för eleverna att kunna utveckla och ta egna initiativ. Resultaten från observationerna användes sedan i intervjuerna. Sammanlagt intervjuades 3 pedagoger och 10 elevassistenter, där elevassistenterna intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet har tolkats i förhållande till det kommunikativa relationella perspektivet (KoRP) och det sociokulturella perspektivet. Resultatet från observationerna visade på ett styrande interaktionsmönster där pedagogen tog upp stora delar av det verbala utrymmet. Observationerna visade även att vissa elever behövde någon typ av ”startsignal” för att börja agera. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån bemötande, förutsättningar, organisation och pedagogiskt upplägg. Personalen ansåg att den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall utveckla sin initiativförmåga är personalens förhållningssätt och bemötande av eleven. I intervjuerna togs även upp faktorer som att ”backa” som personal och släppa fram eleven, där eleven så självständigt som möjligt skall få testa sig fram. Att eleven får använda sina egna erfarenheter och sitt eget intellekt för att lösa problem. Men det fanns även en insikt hos personalen att det önskvärda agerandet inte alltid avspeglades i praktiken.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

Denna studie bygger på empiri från två genomförda fokusgrupper med syftet att undersöka hur elever med lindrig utvecklingsstörning på gymnasiesärskolan upplever termen särskola. Den teoretiska referensram som använts är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med sär-skild fördjupning på teorier om kategorisering. Studiens resultat analyserades genom tematisk innehållsanalys och resultatet visade att samtliga elever som deltog i fokusgrupperna upplevde termen särskola negativ och att de önskade att termen togs bort. Termen särskola bidrog till tankar och känslor av att vara mindre värd och att vara avvikande. De nackdelar eleverna lyfte med termen och skolformen var att det bidrar till begränsningar, mobbing och stämpling. Ena fokusgruppen upplevde att skolformen som sådan är positiv, medan den andra fokusgruppen upplevde att den är negativ. I båda fokusgrupperna lyftes att vilken annan term som helst vore bättre än termen särskola, men att det inte borde finnas en särskilt term överhuvudtaget. I ena fokusgruppen lyftes oro kring att en förändrad term inte skulle göra någon skillnad. Studiens slutsatser är att terminologin och samhällets attityder bör förändras. Särskild vikt bör läggas vid att informera professionella, som har kontakt med elever på särskolan, om elevernas upp-levelser av termen. Vidare bör termen särskola studeras ytterligare, särskilt ur ett elevperspek-tiv. / This study is based on empirical data from two completed focus groups that explore how stu-dents with mild intellectual disabilities in special secondary schools perceive the term “sär-skola”. A social constructionist perspective is used with particular specialization in theories of categorization. Study results were analyzed trough thematic content analysis and the result showed all participating students experienced disadvantages of the term “särskola”, which they wanted removed. The term contributed to thoughts and feelings of being inferior and deviant. The disadvantages students raised with the term were that it contributes to limits, bullying and stamping. One focus group felt that the school form as such is positive, while the other focus group felt that it is negative. Both groups highlighted that any other term than the existing would be better, but they preferred no special term at all. Concerns were raised that a changed terminology would not make any long-term difference. The study’s conclusions are that the terminology and society's attitudes should change. Particular attention should be paid to inform the professionals, who have contact with students in special curriculum, of students’ experiences of the term. Furthermore, the term should be studied further, particularly from a student perspective.

I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna. Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord:

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder kring lärares och elevassistenters samver- kan inom gymnasiesärskolan och hur dessa faktorer påverkar elevernas skolvardag. Studien har ett interaktionsperspektiv. Elevassistenter och lärare är två yrkesroller som påverkas av faktorer på både individ- och organisationsnivå. Det övergripande ansvaret har rektor, därför valdes även att inkludera rektorns perspektiv i undersökningen. Senges teori (2006) om samverkan för organi- sationsutveckling har utgjort utgångspunkt för uppläggning och genomförande av studien. Som metod valdes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien riktade sig till tre yrkeskategorier: elevassistenter, lärare och rektorer. Detta för att spegla upplevelser och perspektiv från olika håll/ nivåer inom organisationerna. Resultatet avtäcker en mångfacetterad bild av sanningar utifrån respektive yrkesroll och organisation. Undersökningens slutsats gav bilden av en komplex yrkes- vardag där framgångs- och motgångsfaktorer är ständigt närvarande och hanteras kontinuerligt i yrkesrollernas dagliga strävan för samverkan med elevens bästa i fokus.

The new Sexual Offenses Act was signed into law on the first of June 2018, as a result of the #metoo movement’s emphasis on taking action against sexual violence and harassment. The law, that is based on a lack of voluntariness in sexually connected behaviors, goes by the name the Consent Act. Since educational deficiencies has been identified, the Swedish government has commissioned the National Agency for Education to evaluate, among other things, consent in the sex education. The new Sexual Offenses Act should also be incorporated into the sex education. The study focuses on how the #metoo movement has influenced the debate between Swedish political parties over implementing the Consent Act in school curricula for sex education, which is founded on three central concepts: consent, gender equality, and norm criticism. The scope of this thesis is primarily the debate of the Swedish parliament and the planned curricula for sex education in the school for pupils with learning disabilities. Through a qualitative content analysis, questions about how the parties’ interpretations of the three concepts have influenced the changes that have been made in the sex education curricula before the autumn term of 2022, are intended to be answered. The main conclusion of the analysis suggests that the concepts used in the political debate regarding education, also have been influential in the recent relabeling of the subject sex education.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut.Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie.Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske. Till detta kan olika syn på kategorisering, bemötande och samverkan läggas.

<p>Abstract</p><p>This study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers’ thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development. There is little research literature available, but there is an agreement that dance gives these young people a stronger self-esteem, a sense of belonging to a group, and the possibility of non-verbal communication. I have, in this study, interviewed five teachers of these special education classes. The resultants show that these teachers are positive to having dance on the schedule for these students. The gains that they mention are: an increased awareness of their own bodies, an increased self-esteem, movement, cultural understanding, a greater awareness of room and space, a sense of community, and another means of expressing themselves and communicating. In addition, they also describe dance as something that is fun.</p><p>Key words: Dance, dance in school, senior high school for children in special needs, moves</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna studie handlar om dans i gymnasiesärskolan. Syftet är att studera lärares tankar om ämnet dans inom gymnasiesärskolan. Jag ville också se om lärarna ansåg att det fanns några vinster med att ha dans som ämne i gymnasiesärskolan och i så fall vilka. Tidigare forskning säger att dans har positiv inverkan på handikappade barn och ungdom då det stärker den allsidiga utvecklingen. Det har varit svårt att finna litteratur som berör dans i gymnasiesärskolan men i all litteratur som beskriver dans, så är samtliga överens om att dansen ger ungdomar en stärkt självkänsla, en grupptillhörighet och en möjlighet till en icke verbal kommunikation. Jag har i min studie intervjuat fem lärare på gymnasiesärskolan och resultatet visar att just denna intervjugrupp är positivt inställda till att dans ska finnas på schemat för elever på gymnasiesärskolan. Vinster som nämns är kroppskännedom, stärkt självkänsla, rörelse, kulturell förståelse, socialt samspel, rumsuppfattning, gemenskap och ett språk för att uttrycka sig och kommunicera. Dessutom beskriver alla dans som något roligt.</p><p>Nyckelord: Dans, dans i skolan, gymnasiesärskola, rörelse</p>