Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser av hur samspelet mellan människor och djur bidrar till återhämtning inom djurunderstödda insatser. Bakgrunden fokuserar på återhämtning var det hälsopromotiva perspektivet lyfts fram och användas som en riktning för att ge hälsopromotiva redskap. Inom de djurunderstödda insatserna används djuren som redskap eller hjälpmedel för att uppnå hälsofrämjande effekter. Metoden utgick från en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningsätt där semistrukturerade intervjuer gjordes för att besvara studiens syfte. Sju yrkesverksamma inom området intervjuades och materialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultatet visade att samspelet mellan människa och djur har ett stort värde för det återhämtande syftet. Där närvaro, lugn och trygghet var delar som uppkom i samspelet och som generade till återhämtning. Samspelet skapade även positiva känslouttryck som frambringade glädje och där djuren blev förebilder genom sitt varande. Individens förmågor stärktes och vikten av trygga relationer lyftes samt de hinder som försvårade interaktion. Slutsatsen visade att samspelet mellan människor och djur är bidragande till återhämtningen utifrån det resultat som framkom. Därmed skulle djurunderstödda insatser kunna vara till nytta inom hälsopromotion som ett användbart redskap för att främja hälsa. / The aim of the study was to investigate professionals' experiences of how the interaction between humans and animals contributes to recovery within animal-assisted interventions. The background focuses on recovery, where the health-promoting perspective is highlighted and used as a direction to provide health-promoting tools. In the animal-supported efforts, the animals are used as tools or aids to achieve health-promoting effects. The method was a qualitative study with an inductive approach where semi-structured interviews were conducted to answer the purpose of the study. Seven professionals within the chosen subject were interviewed and the material was analyzed using latent content analysis. Five categories with two subcategories could be distinguished in the analysis. The result showed that the interaction between human and animal has great value for the recuperative purpose. Where presence, calm and security were parts that arose in the interaction and that gives recovery. The interaction also created positive emotional expressions that produced joy and where the animals became role models through their being. The individual's abilities were strengthened, and the importance of secure relationships was lifted as well as the obstacles that hindered interaction. The conclusion showed that the interaction between humans and animals is contributing to the recovery, based on the results that emerged. Animal-assisted interventions could be useful in health promotion as a useful tool to promote health.

Bakgrund: Det har gjorts många studier som undersöker hur menstruation påverkar prestationen i träningen. Däremot saknas det forskning som undersöker om fysisk aktivitet verkar hälsofrämjande för välbefinnandet under menstruationen.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om fysisk aktivitet under menstruationen påverkar individers självskattade välbefinnande. Metod: Inklusionskriterier för studien var menstruerande individer som fyllt 18 år och var fysiskt aktiva. Studien utfördes med en kvantitativ ansats. Data insamlades via en webbenkät. Webbenkäten konstruerades ändamålsenligt utifrån studiens syfte, bestående av 59 frågor. Fördelat på fyra block: bakgrundsfrågor, fysisk aktivitet, välbefinnande plus tilläggsfrågor. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes för genomförandet av en deskriptiv frekvensanalys, relevant material tolkades genom korstabeller.  Resultat: Totalt svarade 168 individer på enkäten. Studien tydliggjorde att fysisk aktivitet påverkar välbefinnande under menstruationen. Det förekommer en stor variation gällande effekten på välbefinnande under menstruationen vid utförandet av fysisk aktivitet. Slutsats: Sammanfattningsvis tydliggjorde studiens resultat att fysisk aktivitet för de flesta bidrar med en hälsofrämjande effekt på välbefinnande under menstruationen. Fysisk aktivitet visade sig ha en positiv inverkan på välbefinnandet. Studiens resultat skulle kunna användas för spridning av kunskap för ett jämlikt samhälle. / Background: There have been many studies investigating how menstruation affects performance in exercise. However, there is a lack of research that examines whether physical activity has a health-promoting effect on well-being during menstruation. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether physical activity during menstruation affects individuals' self-reported well-being. Methods: Inclusion criteria for the study were menstruating individuals who have reached the age of 18 and were physically active. The study was performed with a quantitative approach. Data was collected via an online survey. The online survey was constructed purposefully based on the purpose of the study, consisting of 59 questions. Divided into four blocks: background questions, physical activity, well-being plus additional questions. SPSS was used for the implementation of a descriptive frequency analysis, relevant material was interpreted through cross-tables.  Results: A total of 168 individuals responded to the survey. The study clarifies that physical activity affects well-being during menstruation. There is a large variation in the effect on well-being during menstruation when performing physical activity. Conclusion: The results of the study clarified that physical activity for most participants contributed to a health-promoting effect on well-being during menstruation. Physical activity was shown to have a positive effect on well-being. The results of the study could be used to spread knowledge for an equal society.

Introduktion/Bakgrund: Tandvården och hälso- och sjukvården har olika journalsystem, finansieringsmodeller, utbildningar, remisshantering, traditioner och kulturer. Detta leder till utmaningar för samarbete mellan dessa två aktörer.  Det finns dock många fördelar med samarbete mellan tandvården och hälso- och sjukvården, och diabetes är ett sådant område där samarbete visat sig ha ömsesidig nytta bland annat ur patientsäkerhetsperspektiv.Syfte: Undersöka hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes.Metod:  Litteraturstudie med sökning från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar där man har undersökt hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes. Behov av samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, exempel på samarbetsinsatser och modeller för samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, samt effekter av samverkan är delar som resultatet är baserat på. Slutsats: Studierna visade på att samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården bör ökas för att bättre hälsotillstånd och högre livskvalitet ska uppnås för de individer som drabbats av sjukdom där oral och allmän hälsa påverkar varandra, såsom diabetes. / Introduction/Background: Dentistry and healthcare have different record systems, funding models, training, referral management, traditions, and cultures. This leads to challenge for cooperation between these two actors but there are many advantages with collaboration between dentistry and health care. Diabetes is an area where collaboration has shown mutual benefit, for example from a patient safety perspective. Aim: Investigate health- promoting cooperation between dental care and health care with a focus on people with diabetes. Methods: Literature study with data search in the two data bases PubMed and CINAHL. Results: The result is based on nine scientific articles where the authors have investigated health- promoting collaborations between dental care and healthcare with a focus on people with diabetes. Need of collaboration between dentistry and healthcare, examples of collaborative efforts and models that have been carried out between dentistry and healthcare, as well as effects of collaboration are parts on which the results are based. Conclusion: The studies show that collaboration between dental care and health care should be increased to achieve a better state of health and quality of life for individuals who suffer from diseases where oral and general health affect each other, such as diabetes.

Bakgrund: Den psykiska hälsan hos barn och unga har försämrats vilket är oroande. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete och barn och unga är en prioriterad grupp. Att arbeta för en stärkt psykisk hälsa skapar goda förutsättningar för en stark hälsa genom hela livet. Hälsofrämjande arbete fokuserar på att främja, stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa skolbaserade hälsofrämjande interventioner och faktorer relaterade till barns psykiska hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie där totalt nio artiklar inkluderats utifrån sökningar i databaserna CINAHL with fulltext och Web of Science. Artiklarna publicerades i databaserna mellan 2020–2024. Dessa inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom att granska innehållet och sammanställa effekterna av interventionerna. Två kategorier utvecklades utifrån analysen: sociala och emotionella färdigheter samt kunskapseffekter och könsskillnader. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att skolbaserade hälsofrämjande interventioner som fokuserar på att öka den kognitiva förståelsen för psykisk hälsa, kognitivbeteende terapi, odling i vatten, mindfulness, stresshantering samt synliggörandet av samarbetet mellan elever, lärare, familjer och skolledningen är de som har signifikanta effekter på den psykiska hälsan hos barn. Resultatet visar att sociala och emotionella aspekter samt kunskap är positivt för den psykiska hälsan. Information och kunskap leder till en högre tilltro till den egna förmågan samt ökar motivationen att genomföra hälsosamma interventioner. Resultatet visar även att anpassningar gällande hälsofrämjande interventioner bör göras mellan grupper och individer för att nå en mer jämställd hälsa. Slutsats: Alla barn och unga behöver socialt stöd, förmågan att förstå sina känslor samt ökad kunskap inom ämnet psykisk hälsa. Detta stärker och främjar barn och ungas psykiska mående samt att det långsiktigt skapar goda förutsättningar för en god hälsa. Denna litteraturstudie belyser att interventioner som stärker den psykiska hälsan bör ha ett utrymme i skolans främjande arbete för att stävja de oroande rapporterna som kommer om psykisk ohälsa. / Background: The mental health of children and adolescent has deteriorated, which is worrying. School is an important arena for health promotion work and children and young people are a priority group. Working for a strengthened mental health creates good conditions for strong health throughout life. Health promotion work focuses on promoting, strengthening or maintaining people's physical, mental and social well-being. The aim of this literature review was to compile school-based health promotion interventions and factors related to children's mental health. Method: A systematic literature study where a total of nine articles were included based on searches in the databases CINAHL with full text and Web of Science. The articles were published in the databases between 2019–2024. These included articles were quality reviewed and analyzed by reviewing the content and summarizing the effects of the interventions. Two categories were developed based on the analysis: social and emotional skills and knowledge effects and gender differences. Results: Results of this literature study shows that school-based health promotion interventions that focus on increasing the cognitive understanding of mental health, cognitive behavioral therapy, cultivation in water, mindfulness, stress management and the visibility of the collaboration between students, teachers, families and school management are those that have significant effects on the mental health of children. The results show that social and emotional aspects as well as knowledge are positive for mental health. Information and knowledge lead to a higher confidence in one's own ability and increase the motivation to carry out healthy interventions. The results also show that adaptations regarding health-promoting interventions should be made between groups and individuals to achieve more equal health. Conclusion: All children and young people need social support, the ability to understand their feelings and increased knowledge in the field of mental health. This strengthens and promotes the mental well-being of children and adolescent, and that it creates good conditions for good health in the long term. This literature study highlights that interventions that strengthen mental health should have a place in the school's promotion work. To curb the disturbing reports coming in about mental illness.

Det finns vetenskapliga belägg för att män och kvinnor reagerar olika på stress men behovet av forskning kring hur det ser ut och varför samt hur vi kan åstadkomma förändring kvarstår. Syftet med vår studie var att beskriva män och kvinnors upplevelse och hantering av stress. I denna studie är det män och kvinnors egen upplevelse och hantering av stress som ligger till grund för resultaten. Datainsamling gjordes genom en enkät som lades ut på sociala media, riktad till män och kvinnor i arbetsför ålder (20 till 65 år). Det resulterade i 233 respondenter. Studien har en kvantitativ ansats. Datamaterialet fördes över till en matris i Microsoft Excel och sedan till grafer. Dataanalysens resultat består av relevanta fynd kopplat till skillnader i män och kvinnor upplevelse och hantering av stress. Resultaten visar lika hög andel oro och ångest hos män och kvinnor men fler män än kvinnor upplever att de går på högvarv av stress. Kvinnor upplever sin stress mer frekvent som en fara för egen hälsa i jämförelse med män. Hälsovägledare kan ha nytta av studien utifrån ett hälsopromotivt perspektiv för att bistå ett mer individanpassat stöd i stresshantering som tar hänsyn till män och kvinnors olika sätt att uppleva och hantera stress. / There is scientific evidence that men and women react differently to stress but the need for research into how it looks and how we can achieve change persists. The aim of our study was to describe men and women's experience and management of stress. In this study, the men and women's own experience and management of stress is the basis of the results. Data collection was done by a questionnaire on the social media, targeted to men and women of working age (20-65 years). This resulted in 233 respondents. The study has a quantitative approach. The data material was transferred to a matrix in Microsoft Excel and then to graphs. The results of data consists relevant findings linked to differences in men and women`s experience and management of stress. The results show equal high proportion of concern and anxiety among men and women but more men than women experience that they go into overdrive of stress. Women feel their stress more frequently as a danger to their own health in comparison with men. Health guides can benefit from the study on the basis of a preventive health perspective to assist more personalised support in stress management which takes account of men and women's different way to experience and manage stress.

Syftet med studien var att beskriva hur idrottande kvinnor gör för att må och prestera bra i sitt idrottande under menstruationscykeln. En kvalitativ metod av öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven samlades in digitalt via plattformen www.enkät.se, som även säkerställde deltagarnas anonymitet. Tio idrottande kvinnor mellan 18–33 år deltog i studien genom att skriva det öppna brevet som började med meningen “Nu ska jag berätta hur jag gör för att må och prestera bra när jag idrottar under min menstruationscykel…”. Den skriftliga datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades ett huvudtema: Idrottande under menstruationscykeln - en fråga om kunskap och förhållningssätt och tre underteman: Vardagsrutiner för välmående, Idrottskvinnans prestation förutsätter egenmakt och valfrihet samt Idrottsrörelsens ansvar att skapa rätt förutsättningar. Huvudtemat tillsammans med de tre underteman beskriver hur deltagarna är beroende av sig själva, tränare och samhällsstrukturer för att må och prestera bra. Gemensamt för samtliga underteman är kunskap vilket utgör grunden för att kunna förhålla sig till ämnet på ett bra sätt. / The aim of this study was to describe what female athletes do to feel and perform well in sports during their menstrual cycle. A qualitative method with open letters was used to collect data. The open letters were collected by the digital plattform www.enkät.se who ensured that the participants remained anonymous. Ten female athletes between 18–33 years old participated in the study and wrote the open letter which started with the sentence "I am now going to tell you what I do to feel and perform well in sports during my menstrual cycle…". The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Based on the analysis a main theme was created: Sports during the menstrual cycle - a matter of knowledge and approach, together with three sub-themes: Everyday routines of wellbeing, The female athletes’ performance requires empowerment and freedom of choice and The sports movement's responsibility to create the right conditions. The main theme together with the three sub-themes describes how the participants are dependent on themselves, coaches and social structures in order to feel and perform well. Common to all sub-themes is knowledge, which is the basis for being able to relate to the subject in a good way.

Vi påverkas av allt runt omkring oss vilket direkt eller indirekt styr våra beslut av matval. Tidigare studier indikerar vikten av en balanserad kosthållning med ett likvärdigt intag av animalisk och växtbaserad protein för en hälsofrämjande livshållning. Studiens syfte var att ta del av allmänhetens kunskap och val kring proteiner. En webbaserad enkätundersökning delades ut via sociala medier för ett bredare urval. Bland de 105 respondenterna fanns en överrepresentation inom åldrarna 18-32 år och majoriteten var högutbildade. De främsta skälen till deras val av proteiner var pris, smak och djurhållning. Trots hög andel med universitetsutbildning var kunskapsnivån bristande kring proteiner och dess ändamål. Slutsatsen av studien pekar på vikten av kontinuerlig och uppdaterad information för att rätt kunskap ska erhållas av individerna. Detta är något som hälsovägledare kan bidra med. / Humans are affected from their surrounding which may control our choices when it comes to food intake. Previous studies highlights the importance of a balanced nutrition which contains equal intake of animal and plant-based protein for the health outcome. The aim of this study is to find out people's knowledge and options of proteins. A web-based survey was sent out via social media in order to gain a wide ranging variety in participants. Amongst the participants, there was a preponderance amongst persons between the ages of 18-32 and people with higher education. The foremost reasons the respondents gave about their choices were costs (price), taste and animal agriculture. Although mainly were highly educated, the results of the study showed lack of knowledge about protein and its purpose. This leaves us to the conclusion that the profession as health promoters is needed to provide continuously and updated information to the public in order to maintain a state of good health.

Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö. / Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.

Det finns starka belägg för att tacksamhet kan skapa välbefinnande genom att exempelvis öka självkänsla, verka stressreducerande och skapa hälsosamma vanor. Att föra tacksamhetsdagbok kan vara ett sätt att öva upp ett tacksamt förhållningssätt genom att dagligen reflektera över tacksamhetsämnen och anteckna dessa. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att föra tacksamhetsdagbok samt synliggöra vad som väcker deras tacksamhet. För att besvara syftet användes kvalitativ metod. En veckolång internetbaserad intervention med 19 deltagare ägde rum och datainsamlingen skedde genom insamling av dagböcker samt öppna brev. Det insamlade materialet analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån ett huvudtema ”Medveten tacksamhet sätter guldkant på tillvaron och ger ökad livskvalitet” samt fyra subteman; (1) starkare relationen till sig själv med uppskattning som spegel, (2) reflektion lyser upp tillvaron och skapar sammanhang, (3) ökad närvaro sätter värde på stort och smått och (4) tacksamhet föder tacksamhet och skapar vardagslycka. Resultatet visar att tacksamhetsdagbok föder en positiv livssyn som skapar lycka och ger ökat värde till vardag och omgivning. Den ger grund för en starkare relation till både sig själv, sin omgivning och till livet i stort vilket skapar uppskattning och välbefinnande. Resultatet diskuteras i förhållande till hälsopromotiva teorier med fokus på praktisk användning av tacksamhetsdagboken som ett hälsopromotivt redskap för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. / There is strong evidence that gratitude can create wellbeing; for example by increasing self-esteem, reduce stress and enable healthy habits. Keeping a gratitude journal may be a way of practicing a grateful approach by reflecting on, and writing down, things to be grateful for on a daily basis. The aim of this study was to describe women’s experiences with keeping a gratitude journal and to shine light on what they feel grateful for. To address the aim of the study, a qualitative method was used. A one week long internet based intervention with 19 participants took place and the data collection consisted of both the journals of the participants as well as open letters. The collected material was analyzed through a latent content analysis and resulted in the development of one main theme “gratitude brightens up your day and increases quality of life” and four sub-themes; (1) a stronger relationship to oneself through a mirror of appreciation, (2) reflection shines light on life and creates coherence, (3) increased presence adds value to big and small things and (4) gratitude feeds gratitude and creates everyday happiness. The result shows that keeping a gratitude journal helps form a stronger relationship to oneself as well as to one’s surroundings and to life as a whole, thereby creating appreciation and wellbeing. The result is discussed in relation to health promotion theories with a focus on practical usage of the gratitude journal as a health promotion tool to be used for the purpose of strengthening mental health and wellbeing.

<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>