Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.

The AI-based chatbot ChatGPT has taken the world by storm, especially the education sector, as it has the ability to generate full reports, write scripts, assess reports and much more. The disruptive technology ChatGPT is changing the way students learn and the way lecturers teach by offering an exciting new approach to teaching and learning. As ChatGPT has had rapid development, a need for knowledge about the technology has been formed in higher education. The idea of ​​this study is to fill that need and give higher education better knowledge of what ChatGPT has to offer. This study investigates the potential impact of ChatGPT, an artificial intelligence-based algorithm, on the practices and routines in higher education. The study has a qualitative approach and was conducted through three interviews with teachers from different institutions at Umeå University. We also conducted a document study to gather input from teachers across the country to get a wider perspective. The results suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to change the way teachers approach their teaching and interact with students. ChatGPT can provide students with quick access to information and feedback, and assist teachers in providing personalized learning experiences and support to students. Additionally, we found that it is important to be critical of the responses generated by ChatGPT since it generates answers based on a series of guesses, which can also be biased. Due to ChatGPTs capabilities of generating realistic texts, institutions may also have to modify examinations and assessment methods to ensure academic integrity. Overall, the findings of this study suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to bring significant changes to the practices and routines in higher education, and that teachers should be prepared to adapt to these changes in order to effectively leverage the benefits of this technology.

Discussions about an assumed discrepancy between the content being taught in Library and Information Science (LIS) education and the needs of the labour market has been noted both on an international and a national level. Previous studies have highlighted a lack of pedagogical content in LIS programmes which, as a result, seemingly inadequately prepares students for the many pedagogical aspects of library work. Even so, few studies have explored the relationship between education and working life further in order to understand their unique position and context. Therefore, the aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding of the relationship between LIS education and its professional practice. In doing so, it will highlight pedagogical content in LIS education in Sweden and library directors outlook on relevant competencies among teaching university librarians. The empirical data of the study has been collected by studying thecontent of the syllabuses of four different LIS educational programmes in Sweden, as well asconducting qualitative semi-structured interviews with six university library directors. Thematic analysis was administered. A sociocultural perspective has been applied. The results show a presence of pedagogical content in the syllabuseswith a focus on user needs and digitalisation. The library directors describe pedagogical competence integrated with digital and social competence as crucial. The relationship between educational and professional practice is understood and problematised using three themes in the analysis, namely a common subject theoretical ground, a shared language, and a consistent agenda.

Högre utbildning i relation till arbete är ett högst aktuellt ämne att diskutera då kravet på att ha en eftergymnasial utbildning blir allt högre. Däremot går det att ifrågasätta huruvida utbildningar faktiskt förbereder studenter inför arbetsmarknadens krav. Med detta som bakgrund ville vi undersöka HR-specialisters upplevelser av deras personal- eller arbetsvetenskapsutbildning, kopplat till användningen i deras nuvarande yrkesroll. Genom denna förståelse syftar vår undersökning till att skapa förståelse för viljan kring att etablera en HR-profession. Tidigare forskning och teorier visar på att HR-yrket inte uppfyller de kriterier som definierar en profession, men uppfyller vissa av kraven. Vidare beskrivs att anställningsbarhet är något som är upp till den enskilde individen att skapa, genom exempelvis en högre utbildning. Undersökningens empiri baserades på sju intervjuer med HR-specialister. Med hjälp av dessa intervjuer avsåg vi besvara de forskningsfrågor som formulerats för studien. I resultatet framkom bland annat att respondenterna var eniga kring att deras högre utbildning varit betydelsefull på dagens arbetsmarknad. Vidare visade resultatet att de utbildningar respondenterna läst inte kunnat ge en helt tydlig bild av vad HR-yrket faktiskt innebär, att det först var i yrkeslivet som de förstod vad HR-yrket är och arbetar med. Samtliga respondenter hade tagit med sig vissa konkreta verktyg och abstrakta kunskaper från sina utbildningar in i deras nuvarande yrkesroll. Under diskussionsavsnittet framkom att utbildning inte var allt som krävs för att kunna få och klara av jobbet som HR-specialist. Däremot bidrog utbildningen med kunskap som krävdes för att klara av de strategiska arbetsuppgifterna som HR-specialisterna utförde i sitt arbete. Att HR-yrket inte kan anses vara en profession stärktes av det respondenterna beskrev, kopplat till det som definierar en profession. Däremot kunde en vilja kring att etablera en profession utläsas av det respondenterna berättade om sin yrkesroll, vilket gav en djupare förståelse för viljan som råder kring att etablera en HR-profession.

Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten och formerna av diskriminering på socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet samt hur socionomstudenter erfar och hanterar detta. Diskriminering är en del av många människors vardag och där utbildningsarenan är en del för många. Diskriminering inom utbildningsarenan är en ökande trend som kan medföra allvarliga konsekvenser, som exempelvis psykisk ohälsa, ångest och PTSD.  Det framkommer att det finns en kunskapslucka i att fylla i hur stor utsträckning diskriminering förekommer inom socionomutbildningen och hur diskriminering hanteras av studenter när de själva är utsatta för diskriminering. Materialet som använts i studien är vetenskapliga artiklar, Internetkällor, litteratur, lagar och statliga dokument. Den teoretiska grunden är ett intersektionellt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar så genomfördes en kvantitativ enkätstudie. Denna uppsats pekar på att diskriminering sker på socionomutbildningen vid Linnéuniversitetet trots att det finns en policy mot diskriminering som väldigt få studenter har kännedom om. Studiens resultat visar hur grupptillhörigheterna skapar utsatthet och hur det skapar en multiplicerad utsatthet att tillhöra flera grupper. För att få en större inblick i detta ämne så skulle en framtida studie kunna vara en kombination mellan kvantitativ och kvalitativ. / The aim of this study is to map the prevalence and forms of discrimination in the Social Work Study Programme at Linnaeus University and how its students experience and handle this. Discrimination is part of many people's everyday lives, and the educational arena is one of many. Discrimination in the educational arena is an increasing trend that can have serious consequences, such as mental illness, anxiety and PTSD. There is a major lack of information about the extent to which discrimination occurs in Social Work Study Programme and how discrimination is handled by students when they are exposed to discrimination. The study draws from scientific articles, internet sources, literature, laws and government documents. The theoretical basis is an intersectional perspective, which helps us understand that there is a complex system of oppression that leads to discrimination. To answer the study's research questions, a quantitative survey study was conducted. The results indicates that discrimination is experienced by the social work students despite the fact that there is a policy against discrimination. A policy very few students are aware of. The results of the study show how group belongings (gender, ethnicity, and disability) create vulnerability and how it creates a multiplied vulnerability to belong to several groups. In order to gain a greater insight into this topic, it is proposed to combine in future studies both quantitative and qualitative methods to create a deeper understanding.

Myndigheten Region Blekinge har under de senaste decenniernas tid använt sig av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som ett lärosäte i sin utvecklingsstrategi för tillväxt och innovation. Med sina expertisområden och forskningsinsatser har BTH spelat en betydande roll i att forma strategier och initiativ för regionens utveckling inom varumärke, utbildning och innovation. Den kommande undersökningen syftar till att kasta ljus över hur regionen nyttjar högskolan som resurs för regionens utveckling och planering. Där högskolan fungerar som lärosäte och kunskapsmotor för att främja utbildning och innovation i regionen.

Presumtiva studenter finns på sociala medier och det viktigt att högskolor/universitet använder sig av strategisk och effektiv kommunikation för att påverka utfallet av hur många och vilka studenter som söker sig till skolan. Vi tagit reda på vilka budskap som Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Högskola kommunicerar ut via deras Facebooksidor med hjälp av ett analysverktyg som är baserat på studenters rationella och emotionella aspekter när de söker utbildning utomlands. Vi har också undersökt var de är lika och olika i sin kommunikation genom kvalitativ innehållsanalys. Vi har använt oss av Angulo’s personlighetsteorier, Costumer Relationship Marketing-teorin och Sökbeteende på internet för att hitta ett resultat. Resultatet på totalt 16 analysenheter visar att KTH bland annat sänder ut budskap om att ha kul, trygghet, skapa en bra karriär och att det är vackert i Stockholm. Chalmers inlägg är kortare och de är mer fokuserade på kvalité och personliga mål än emotionella aspekter för att övertyga studenten. / Prospective students are using social media to find information about higher education. It is important for universities to use an effective communication to affect the outcome of how many and what kind of students that apply for the specific school. With an analyzing tool that is based on student’s rational and emotional aspects when they apply for a university, we found what messages that KTH and Chalmers communicate through their Facebook pages. We have also looked at where they are similar and different in their communication. We have used Angulo’s Personality Theory, Costumer Relationship Management and Searching behavior in internet to find a result. The result from a total of 16 analysis units shows that KTH is sending out messages about having fun, social security, career prospects and that it is beautiful in Sweden and at KTH. This is communicated through stories from students. Chalmers publications are shorter and more focused on quality and personal goals then any emotional factors to persuade students.

<p>There are voices in the research field suggesting that universities should become learning organisations in order to be more competitive and efficient. However, the proposal is mainly based on theoretical and normative discussions rather than on empirical research. Therefore, this study has explored and reviewed in what way a university organisation has organised its inner life and illuminate in what way its local organisation matches the characteristics of a constructed theoretical model of a learning organisation. The study has furthermore explored in what way the organisational characteristics interact with one another in order to find out whether they support or hinder organisational learning.</p>

The aim of this thesis is to explore the experiences of four cohorts of students from their first semester until one year after graduation, with the focus on how they perceive their opportunities to influence their study conditions transition to work. The study has a longitudinal design. Data collected from students in a MSc programme in engineering started in the first semester and continued yearly until one year after graduation and consisted of questionnaires and interviews. Results indicate that students’ perceptions of their opportunities to influence their study conditions is related to their self-efficacy and motivation; strategies they use and approaches to studying they adopt. Students adopt an adaptive approach, based on the perception that the programme is supposed to be demanding and that students should accept and adapt to the conditions of the programme; a critical approach, based on the perception that difficult conditions are negative because they make it hard to reflect on what is studied; or a cooperative approach, based on the perception that cooperation with peers is important. Quantitative results show that cohorts who studied project-based courses cooperate significantly more with peer students than cohorts who study in conventional courses. Students with most project based courses experienced workload and social support in different ways than other students. The final study on students’ transition to work show that students who study in many project-based courses are more prepared to work than students who study conventional courses. The overall findings indicate that it is important to integrate psychological, social and individual ways of interpreting the student experiences of their studies and transition to work. / Syftet med avhandlingen är att utforska fyra studentkohorters erfarenheter frånderas första termin till ett år efter deras examen, med fokus på hur de uppleversina möjligheter att påverka sina studieförhållanden samt erfarenheter av att blianställningsbara. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie.Datainsamlingen från studenter på Civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysikoch elektroteknik påbörjades första terminen och pågick årligen till ett år efter attde tagit examen och bestod av frågeformulär och intervjuer. Resultaten visar attstudenternas upplevelser av sina möjligheter att påverka sina studieförhållanden ärrelaterade till deras självtillit (self-efficacy) och motivation; de strategier som deanvänder och de studieansatser som de antar. Studenter antar en adaptivstudieansats, baserad på uppfattningen att programmet ska vara krävande och attstudenter ska acceptera och anpassa sig till programmets förhållanden; en kritiskstudieansats, baseras på uppfattningen att svåra studieförhållanden är negativaeftersom de gör det svårt för studenten att reflektera över det som studeras; elleren kooperativ studieansats, baserad på uppfattningen att samarbete medstudiekamrater är viktigt. Kvantitativa resultat visar att årskullar som läserprojektbaserade kurser samarbetar mer med studiekamrater än årskullar som läserkonventionella kurser. Vidare upplevde studenter med flest projektbaserade kurserarbetsbelastningen och det sociala stödet på andra vis än övriga studenter. Densista studien om studenters övergång till arbetsliv visade att årskullar som läserprojektbaserade kurser känner sig mer redo att börja arbeta än årskullar som läserkonventionella kurser. De övergripande resultaten visar att det är viktigt attintegrera psykologiska, sociala och individuella sätt att tolka studenterserfarenheter av sina studier och övergång till arbetslivet.

This dissertation examines Swedish writing centers’ pedagogical positions in relation to surrounding conditions through a case study of organization, attitudes and learning potential in a pedagogical collaboration project on writing with many multilingual students. The data consists of steering documents, students’ texts, interviews, observations, and recorded tutorials. The general aim of the thesis is to explore the learning potential for participants in the collaborative project. The theoretical framework has a sociocultural approach drawn from New Literacy Studies, Wenger’s Social Learning Theory and Dialogism. Three studies are included. The first study examines organizational conditions in the specific context and shows that the writing center and its tutors have marginalized positions separated from relevant research. The second study finds that conceptions of writing as a skill, alongside those of writing as a process limit students’ opportunity for meaning-making and contesting. The third study focuses on tutorial interaction and results show that  tutors support students by i) discussing norms and conventions, ii) strengthening students as writers and second language learners and iii) stimulating meaning making and participation, which seems to increase potential for negotiation and developing academic writing. General conclusions suggest that writing centers have potential to be sites for pedagogical development where tutors can share, with students and staff, their expertise gained when working with a diverse student population. To strengthen writing centers’ position at universities professionalization of tutors is needed and most importantly research needs to be conducted in writing centers. Students from diverse backgrounds are entering higher education and to value their knowledge and experiences is crucial, not least from a democratic perspective. The writing center can play an important role in this effort.