I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden. Bland annat framkommer att de har ett altruistiskt synsätt som de menar varit avgörande för deras utbildnings- och yrkesval. Att de vill bli läkare, inte bara för att få ett välbetalt, intressant och prestigefyllt arbete utan för att de vill göra gott för andra. / This thesis examines cultural and other symbolic capital amongst medical students in a Bourdian sense. Medical students at Karolinska Institutet, a Swedish medical university, were compared to four other prestige full educational programs in the Stockholm area. Investments in educational capital, media habits and other cultural investments were compered. The data was collected at an earlier stage at Uppsala University using a postal questionnaire. The data was strengthening with interviews with the medical students.  The medical students demonstrated that they had a lot in common with students from the other elitist education programs that was part of the study. However they also had an extra dimension that was not found amongst the other students and that was a sense of an altruistic thought, e.g. that they wanted to “do good” and that was the reason why they wanted to become doctors.

Bakgrund och problem:  Med åren har många statliga utredningar understrukit vikten av att högskolans undervisning skall ha en så god utformning som möjligt och att den skall ledas av väl kvalificerade lärare. För högskolor gäller det att finna rätt lärare som har förmågan att undervisa på ett sätt som passar dagens mer heterogena grupper med tanke på att studenterna fördubblats de senaste åren. Det är välkänt att hänsyn till de vetenskapliga meriterna är betydande och oftast avgörande vid anställning. Tidigare studier menar att bedömningskriterierna för pedagogisk skicklighet måste ges skarpare och mer entydiga formuleringar, likt den vetenskapliga skickligheten. Först då kan lika stor omsorg ägnas den pedagogiska skickligheten vid rekrytering. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att undersöka den pedagogiska skicklighetens betydelse i sin sociala kontext för att på så sätt ge en ökad kunskap kring fenomenet. Dessutom undersöktes hur fenomenet bedöms i praktiken och vilka underlag som används i förfarandet för att därmed kunna dra slutsatser kring varför betydelsen kan te sig på skilda sätt i olika sammanhang. Fem stycken semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. Intervjupersonerna, som är väletablerade inom akademin, har på ett eller annat sätt en inblick i hur bedömningen av den pedagogiska skickligheten går till och har kännedom om vilka uppfattningar som råder kring dess betydelse. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som supplement till empirin. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör studiens triangulering vilket gör att ett bredare perspektiv erhålls och därmed en mer fullständig bild av den pedagogisk skicklighets betydelse och hur bedömningen av den går till. Dessutom används trianguleringen för att öka studiens trovärdighet och träffsäkerhet. Resultat och slutsatser: Under intervjuerna framkom att det föreligger en statusskillnad mellan forskning och undervisning, där forskningens status upplevs som högre. Detta resultat tyder på att betydelsen av den pedagogiska skickligheten är lägre och att resultatet bekräftar tidigare studier. Bedömningsunderlag för den pedagogiska skickligheten måste utvecklas på ett sätt som gör att bedömningen blir kvalitetsmässig. / Background and problem: Over the years many government investigations have underlined the importance of higher education being as excellent as possible, and that the education should be managed by qualified teachers. Universities have to recruit the right teachers who have the ability to teach in a way that fits the more heterogeneous groups of today, since the amount of students have doubled in the recent years. It is well known that consideration of scientific qualifications is significant and usually crucial in employment. Former studies mean that the assessment criteria for teaching skills must be given sharper and more unambiguous formulations, similar to the scientific skills. Only then equal attention can be paid to the teaching skills within recruitment. Aim and method: The purpose of this study was to examine the importance of teaching skills in order to increase knowledge about the phenomenon. In addition, the study examined how teaching skills are assessed in practice, and which basis that are being used in the procedure, in order to draw conclusions about why the significance can be different in various contexts. Five semi-structured in-depth interviews were conducted. The interviewees, who are well established within the academy, have in different ways insight into the assessment of teaching skills, and they have knowledge about the perceptions of its significance. In addition to the interviews, several different documents have been examined as supplement to the empirical results. The interviews and reviewed documents constitute the method triangulation of the study, which empirically empowers and thus provides a more complete view of the teaching skills significance and how it is assessed. Furthermore, triangulation is used to increase the credibility and accuracy of the study. Results and conclusions: This study revealed a status difference between researching and teaching, where the status of researching is considered higher. This result indicates that the importance of teaching skills is lower, a fact that also is confirmed in previous studies. The assessment basis of teaching skills must be developed in a way that makes the assessment qualitatively.

I den här fallstudien undersöks hur undervisningskvaliteten inom högre utbildning påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem vid Luleå tekniska universitet. Författarna har även undersökt under vilka förutsättningar undervisningen kan få högre (lägre) kvalitet vid en tilldelning av större (mindre) ekonomiska resurser. Som grund till denna studie ligger den kritik som det befintliga systemet har fått och Regeringens vision att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning. Enligt dagens system fördelas delar av ersättningen till universitet baserat på hur många studenter som examineras och godkänns på kurser och utbildningsprogram. Teorierna i studien baseras på Simons modell över styrningens hävstänger, strategisk styrning, professionsteori samt prestationsbaserad styrning för att få en djupare förståelse kring ämnet. Det insamlade materialet bestod av kvalitativa intervjuer med lärare på universitetet och med lärarnas uppfattning i fokus. Resultatet av studien indikerar att undervisningskvaliteten inom högre utbildning inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Det ligger inte i lärares natur att manipulera resultat i ett ekonomiskt syfte vilket kan förklaras av yrkesstoltheten inom deras profession. Vidare kan en förutsättning för att en större tilldelning ekonomiska resurser kan leda till högre kvalitet i undervisningen, vara att lärare inte ska behöva arbeta på fritiden i lika stor utsträckning. Lärares återhämtning är viktig och kan på lång sikt påverka kvaliteten i undervisningen. För vidare forskning föreslår författarna en större undersökning omfattande flera universitet. Det för att möjliggöra jämförelse och för att få en mer generell uppfattning om hur undervisningskvaliteten påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem.

I studien analyseras och jämförs två versioner av det vägledande dokumentet ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Skrivelserna i dokumenten uttrycker standarder och riktlinjer som har till syfte att vägleda lärosäten i arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning inom EHEA (European Higher Education Area). De två versioner som analyseras och jämförs är det engelska originaldokumentet som formulerats inom det europeiska samarbetet Bolognaprocessen samt en svensk översättning formulerad av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den myndighet som i Sverige ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning på nationell nivå. Syfte Studiens syfte är att analysera och jämföra hur kvalitet och kvalitetssäkring förstås vid läsning av vägledande dokument för kvalitet och kvalitetssäkring inom EHEA och i Sverige. Metodologisk ansats I studien antas ett förhållningssätt där arbetet med urval och analysarbete betraktas som en abduktiv process. Studien utgår ifrån ett socialsemiotiskt och ett diskursteoretiskt perspektiv vilket medför ett dynamiskt samspel mellan teori, metod, forskningsobjekt och frågeställningar. I denna dynamik tillåts under arbetets gång det epistemologiska perspektivet och det diskursiva teoretiska perspektivet som helhet vara en aspekt av analysarbetet, den process där metodval och urval görs samt vid skapande av forskningsobjekt och frågeställningar. Med detta förhållningssätt genomförs en kritisk diskursanalys via kvalitativ innehållsanalys av skriven text. Resultat Resultatet identifierar en semiotisk aspekt av den problematik i den sociala praktiken som studien fokuserar. Problematiken i den sociala praktiken tar sig i uttryck genom att det förekommer formuleringar i den svenska översättningen av ESG är motsägelsefulla, inkonsekventa och inte är överensstämmande med gängse praktik och därmed inte heller med den sociala ordningen. Den semiotiska aspekten är den diskrepans som förekommer i terminologin, den terminologi som bidrar till skapandet av gemensam kunskap och förståelse i den sociala praktiken. I resultatet redovisas fem identifierade kvalitetsaspekter: (I) Granskning och kontroll, (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn, (III) Läranderesultat, (IV) Lärande och undervisning samt (V) Bedömning. / In this study, two versions of the indicative document ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) are analyzed and compared.  The documents express standards and guidelines that aim to guide higher education institutions within the EHEA (European Higher Education Area) in their work with quality assurance. The analyzed and compared versions of the document is the original document printed in English and authored within the Bologna process and a Swedish translation authored by Universitetskanslersämbetet (UKÄ), the Swedish authority with responsibility for quality assurance in higher education on a national level. Aim The aim of this study is to analyze and compare how quality and quality assurance is understood by reading indicative documents for quality and quality assurance within the EHEA and Sweden. Metodological approach The selection of empirical material and the analytical process is considered an abductive process. In this study, a social semiotic perspective and a discourse theoretical perspective are used. This enables a dynamic interaction between theory, method, research objectives and research questions. This dynamic allows for epistemology and discourse theory to function as one unit as an aspect of the analytical process. With this approach, a critical discourse analysis is preformed via a qualitative content analysis of written text. Result The result identifies a semiotic aspect of the focused problem in the social practice. The problematic aspect within the social practice expresses itself through discrepancy between the two documents which are not consistent with regular practice and the order of discourse. The semiotic aspect is the discrepancy occurring in the terminology, the terminology that contributes to constructing a collective knowledge and meaning in the social practice. Furthermore five quality aspects are identified: (I) Granskning och kontroll (Audit and control), (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn (Accountability, monitoring and review), (III)  Läranderesultat  (Learning outcomes),  (IV)  Lärande och  undervisning (Learning  andteaching) and (V) Bedömning (Assessment).

No description available.

Digital Technologies are gaining more and more importance in higher education as they not only reshape and digitalize the on-campus teacher-student communication but also –  in times of globalization – open up education to the world. It further facilitates individuals who would have been otherwise excluded from education to attend distance education programs. Such possibilities of digital technologies depict new opportunities for universities and enables them to emerge into a whole new market. Apart from all these benefits, the permeation of digital technologies in higher education brings along challenges and barriers for the teachers.   Consequently, the purpose of this study is to identify the digital technologies that teachers are using to fulfill their daily teaching activities and to investigate the prevalent attitude of teachers towards digital technologies in higher education. It further identifies the barriers that arise with the adaption of the respective technologies and examines the strategies which teachers developed to deal with these barriers. For this purpose, the qualitative study follows the interpretive paradigm and adopts semi-structured interviews and a focus group in a young medium sized Swedish University. After coding, categorizing and conceptualizing the findings, the study shows that teachers have an overall positive attitude towards digital technologies but also experience negative emotions when encountering barriers. The identified barriers range from cognitive limitations of teachers, to technological downsides, to issues concerning the support over to institutional constraints. The findings furthermore show that the attitudes, barriers, and strategies to circumvent the barriers are intertwined with and have impacts on each other.

Bakgrunden till denna uppsats handlar om högre utbildning och dess viktiga roll i relation till hållbar utveckling. Forskning visar att högre utbildning ligger efter i implementering av hållbarhetsredovisning och det var därför intressant att studera svensk högre utbildning utifrån detta.Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och skapa en djupare förståelse kring hur högre utbildning redovisar arbetet med att främja hållbar utveckling i den egna organisa-tionen. Syftet var också att beskriva eventuella skillnader i hållbarhetsredovisning mellan lärosäten.Den metod som användes för studien var en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehålls-analys. Utifrån ett stratifierat sannolikhetsurval undersöktes årsredovisningar för åtta lärosäten avseende hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiatives ramverk och riktlinjer användes som utgångspunkt för den analysmodell som utvecklades för att bättre passa den sektor som studerades, högre utbildning.Resultatet visar att det pågår ett omfattande arbete med att främja hållbar utveckling i den egna organisationen inom svensk högre utbildning. Lärosätenas hållbarhetsredovisning utifrån den sociala dimensionen pekar tydligt på detta, medan den ekologiska dimensionen har ett begränsat utrymme i årsredovisningarna. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan lärosäten avseende både innehåll och omfattning av hållbarhetsredovisning. Enskilda utbildningsanordnare redovisar klart mest följt av universiteten, högskolorna och konstnärliga högskolor. / The background to this essay is the important role higher education hold in relation to sustainable development. Research shows that higher education is at an early stage regarding implementation of sustainability reporting and it is therefore interesting to study Swedish higher education based on this.The purpose of this study was to investigate, describe and create a deeper understanding of how higher education is reporting its work to promote sustainable development in its own organization. The purpose was also to describe possible differences in sustainability reporting between institutions.The method used for the study was a combined qualitative and quantitative content analysis. Based on a stratified probability survey, annual reports for eight institutions were examined regarding sustainability reporting. The Global Reporting Initiative framework and guidelines were used as a basis for the analysis and a model was developed to better fit the sector studied, higher education.The findings show that there is extensive work going on in promoting sustainable develop-ment in the own organization within Swedish higher education. Sustainability reporting in higher education institutions based on the social dimension clearly points to this, while the ecological dimension has limited scope in the annual reports. The findings also show that there are differences between the institutions regarding content and scope of sustainability reporting. Private institutions clearly reports the most followed by universities, colleges and artistic colleges.This paper is written in Swedish.

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

Hållbar utveckling behövs för att bidra till en hållbar framtid. Linneuniversitetet vill främja hållbar utveckling genom kursen lärande för hållbar utveckling. Syftet i den här studien är att utvärdera kursens effekt på integrering av kunskap om hållbar utveckling i yrkesrollen. Studien består av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsdesign med enkätundersökning. En enkätundersökning skickades ut till 79 kursdeltagare som genomfört kursen Lärande för hållbar utveckling. Studien fick svar från 33 kursdeltagare. Uppsatsen analyserar två hypoteser med tre stycken variabler. Resultatet visar att kursdeltagarna som svarat på enkäten hade förvärvat kunskap och kompetensutveckling efter genomförd kurs. Resultatet visar även att de flesta kursdeltagare hade integrerat sin projektplan delvis. Kursdeltagarna som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan hade ändå integrerat hållbar utveckling. Studien visar även att de kursdeltagare som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan fann organisatoriska hinder till att integrera hållbar utveckling.

En civilingenjör som utbildas idag förväntas ofta att lära sig programmering och för att klara en civilingenjörsutbildning krävs att man ska kunna programmera på många olika nivåer. I samband med den växande populariteten av chatbotar inom utbildning och bland företag så finns det skäl att undersöka hur en chatbot hade kunnat assistera studenter som läser programmeringskurser. Det stora antalet studenter och den begränsade tillgängligheten av lärarassistenter bidrar till lägre nivåer av personlig uppmärksamhet och support inom programmeringskurser. Studien syftar därför till att förstå om en meny-baserad chatbot kan vara ett effektivt komplement till laborationstillfällen. Först utvecklades en meny-baserad chatbot som webbapplikation med hjälp av React, Javascript, HTML5 och CSS3. Den meny-baserade chatbotens prestanda utvärderades sedan under ett simulerat laborationstillfälle där även deltagarnas (N = 6) upplevelser med chatboten samlades in. Resultatet visade att den meny-baserade chatboten användes totalt fyra gånger per student i snitt och kunde hjälpa studenterna att lösa deras problem i 62.5% av fallen, samt att den var generellt uppskattad av studenterna. Genom att möjliggöra hjälp för flera studenter samtidigt och att bättre förbereda studenterna inför deras möten med lärarassistenter uppvisade chatboten potential för att öka laborationstillfällets effektivitet, men att ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa detta påstående. Vidare upptäcktes flera potentiella implementationsmöjligheter av meny-baserade chatbotar i denna miljö. Exempelvis kan olika visualiseringar av användardata som chatboten samlar in sammanställas för att få en inblick i studenternas lärande och vilka aspekter av undervisningen som är mer resurskrävande. Potentialen för användandet av meny-baserade chatbotar för programmering inom högre utbildning är därför tydlig. / An engineer educated today is often expected to learn programming, and to successfully complete an engineering education, one needs to be able to code at various levels. Given the growing popularity of chatbots within education and business contexts, it is worth investigating how a chatbot could assist students taking programming courses. Furthermore, the imbalance between the large number of students and the limited availability of teacher assistants leads to a low level of personalized attention and support for students in programming courses. The study therefore aims to understand if a menu-based chatbot can be an effective complement to lab sessions. Firstly, a menu-based chatbot was developed as a web application using React, Javascript, HTML5, and CSS3. The performance of the menu-based chatbot was then evaluated during a simulated lab session where data was collected as well as participants' (N = 6) experiences with the chatbot. The results showed that, on average, the menu-based chatbot was used four times per student and successfully helped students solve their problems in 62.5% of cases. The chatbot was also generally appreciated by the students. By enabling assistance for multiple students simultaneously and better preparing them for interactions with teaching assistants, the chatbot demonstrated potential for increasing the effectiveness of lab sessions. However, further investigations are required to substantiate this claim. Additionally, several potential implementation possibilities for menu-based chatbots in this environment were discovered. For example, different ways of visualizing user data collected by the chatbot could be compiled to gain insights into students' learning and identify more resource-intensive aspects of teaching. The potential for using menu-based chatbots in programming within higher education is therefore evident.