Global ETD Search

41	The Effects of Four Weeks of High Intensity Interval Training and β-hydroxy-β-methylbutyric Free Acid on the Onset of Neuromuscular Fatigue Miramonti, Amelia 01 January 2015 (has links) This study investigated the effects of high intensity interval training (HIIT) and β-hydroxy-β-methylbutyric free acid (HMBFA) on the onset of neuromuscular fatigue in healthy young men and women. Thirty-seven subjects (22 men and 15 women; mean ± SD age = 22.8 ± 3.4yrs) completed an incremental cycle ergometer test (GXT) to exhaustion. During the GXT, electromyography (EMG) signals from the right vastus lateralis were recorded to determine the power output at the onset of neuromuscular fatigue (PWCFT), and peak wattage was used to assign individual training loads. After baseline testing (PRE), subjects were randomly assigned to one of three groups: control (C, n = 9), training with placebo (P, n = 14), or training with supplementation (S, n = 14). Subjects assigned to P and S completed 12 HIIT sessions over 4 weeks while subjects assigned to C were asked to maintain their normal diet and activity patterns. After 4 weeks, subjects returned for post-testing (POST). The PWCFT values (W) were determined using a DMAX method. The EMG amplitude root mean square (µVrms) values were used to generate a third-order polynomial regression (3PR) representing the increase in µVrms versus time of the GXT. The onset of fatigue (TF) was defined as the x-value (time, s) of the point on the 3PR that measured the maximal perpendicular distance from the line between the first and last data points. TF was used to estimate PWCFT according to the equation: PWCFT = PO + a · (n/N), where PO is the power output of the stage in which TF occurred, a is the increment in power output between GXT stages (25W), n is the difference (s) between TF and the beginning of the stage during which TF occurred, and N is the duration of a stage (120s). A two-way repeated measures ANOVA was used to identify group × time interaction for PWCFT. If a significant interaction occurred, one-way factorial ANOVAs were used. Fisher's least significant difference post hoc comparisons were performed between groups. If a significant main effect occurred, dependent samples t-tests with Bonferroni corrections (p = [0.05/3] = 0.017) were performed across time for each group. The two-way ANOVA resulted in a significant interaction (F = 6.69, p = 0.004). Follow-up analysis with one-way ANOVA resulted in no difference among groups at PRE (F = 0.87, p = 0.43), however a significant difference was shown for POST values (F = 5.46, p = 0.009). Post-hoc analysis among POST values showed significant differences between S and both P (p = 0.034) and C (p = 0.003). No differences (p = 0.226) were noted between P and C. Paired samples t-tests detected significant changes following HIIT for S (p < 0.001) and P (p = 0.016), but no change in C (p = 0.473). Results of this study indicate that HIIT was effective in delaying the onset of fatigue, but supplementation with HMBFA in conjunction with HIIT was more effective than HIIT alone. An increase in PWCFT represents an increase in the maximal power output an individual can sustain without eliciting fatigue. Therefore, HIIT can be used to improve performance in both endurance activities as well as intermittent sports. In addition, HMBFA supplementation is a simple method that can be used to maximize the benefits of HIIT. Acknowledgments: Metabolic Technologies, Inc. provided the supplement and funding for this study. Beta hydroxy beta methylbutyrate electromyography fatigue threshold high intensity interval training hiit hmb hmbfa neuromuscular fatigue pwcft Education
42	Comparison of High Intensity Interval Training Versus Moderate Intensity Continuous Training in a Phase II Cardiac Rehabilitation Program Long, Meghan 02 August 2017 (has links) No description available. Aging Health Health Sciences cardiac rehab phase II cardiac rehab HIIT high intensity interval training MCT moderate intensity continuous training functional capacity VO2 depression anxiety stress psychosocial exercise training
43	Kombinationsträning : Maximal styrka och aerob förmåga Petré, Henrik, Löfving, Pontus January 2015 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas. Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning. Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p> training concurrent training squat maximal strengh training regimen aerobic training träning styrketräning kombinationsträning maximal styrka maxstyrka VO2max Maximal syreupptagningsförmåga laktattröskel maximalt blodlaktat HIIT HIT Tabata 1RM knäböj styrkeökning träningsprogram medelintensiv träning högintensiv träning aerob träning anaerob träning intervallträning summerad prestationsförmåga D-max D-max metoden ergometercykel cykling cykel tränarlänkdiverse Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
44	Six weeks of high intensity interval training with hyperoxia or normoxia in trained cyclists : A polarized and periodized training approach / Sex veckors högintensiv intervallträning med hyperoxi eller normoxi för tränade cyklister : En polariserad och periodiserad träningsmodell Manselin, Tom, Södergård, Olof January 2015 (has links) Aim The main aim of this study was to investigate the longitudinal effects on cycling performance using a polarized and periodized scheme that was highly supervised and controlled. The second aim was to investigate the effect of using Hyperoxia. The questions used to address the aim were: (1) How does overall performance change after a six-week training intervention? (2) What is the time-course and pattern of performance changes to the training scheme? (3) How does the performance change within the groups? Method Nineteen male and female cyclists started the study (13 male and 6 female), however only 12 completed it (8 male and 4 female). The characteristics for the 12 subjects were: age (year) 33.6 ± 6.8, height (cm) 177 ± 9.1, body mass (kg) 73.4 ± 8.8. Using a randomized, double blind design, the test subjects were divided in to hyperoxia (HOT) (n = 6) and normoxia (NOT) (n = 6) training groups. Over a six week period the subjects followed a controlled polarized periodization that included 15 high intensity interval training (HIIT) sessions (3 x 8 min, 3 x 8 + 4 min, 4 x 8 min & 4 x 4 min) on maximal sustainable intensity (isoeffort) on a cycle ergometer. The dosage of oxygen was administered intermittently by the oxelerate device. A 20 min all out test was performed as pre- and post test. Results The whole group (n = 12) increased mean power output (W) by 6.4 % (P = 0.002). The relative power output (W/kg) increased significantly 8.2 % (P = 0.0011). The HOT group (n = 6) increased their power output by 8.3 % (P = 0.028) and their relative power output increased by 9.4 % (P=0.011). The whole group (P = 12) significantly increased their VO2mean by 4.1 % (P = 0.03) and in the relative value by 5.4 % (P = 0.01) on the 20 min all out test. The whole group also had a significant increase in VO2peak of 3.7 % (P = 0.04). A very strong correlation could be found between the training data and the performance test. Conclusions The training intervention was favourable for increasing performance and VO2peak in cycling. Usage of hyperoxia during the training intervention increases the performance. / Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att undersöka de longitudinella effekter på prestation i cykling med hjälp av ett polariserat och periodiserat träningsupplägg som var väl övervakat och kontrollerat. Det andra syftet var att undersöka effekten av att använda hyperoxi. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Hur förändras prestationen efter en sex veckors träningsintervention? (2) Hur anpassar sig försökspersonerna till träningsschemat över tid? (3) Hur förändras prestationen inom grupperna? Metod 19 manliga och kvinnliga cyklister deltog i studien (13 manliga och 6 kvinnliga), 12 fullföljde hela studien (8 manliga och 4 kvinnliga). Karaktäristiken för de 12 försökspersonerna var: ålder (år) 33.6 ± 6.8, längd (cm) 177 ± 9.1, vikt (kg) 73.4 ± 8.8. Försökspersonerna delades in i hyperoxi (HOT) (n = 6) och normoxi (NOT) (n = 6), studien var dubbelblind. Under sex veckor följde försökspersonerna en kontrollerad polariserad periodisering som inkluderade 15 högintensiva intervallträningspass (HIIT) (3 x 8 min, 3 x 8 + 4 min, 4 x 8 min & 4 x 4 min) på högsta genomförbara intensitet (isoeffort) på cykelergometer. Doseringen av syre administrerades intermittent genom Oxelerate-enheten. Ett 20 min all-out test utfördes som för- och eftertest. Resultat Hela gruppen (n = 12) ökade signifikant på prestationstestet (W) med 6.4 % (P = 0.002). Den relativa effekten (W/kg) ökade signifikant med 8.2% (P = 0.0011). HOT (n = 6) ökade signifikant på prestationstestet med 8.3% (P = 0.028) och den relativa effekten ökade med 9.4% (P = 0.011). Hela gruppen (n = 12) ökade signifikant i VO2medel under prestationstestet med 4.1 % (P = 0.03) och i det relativa värdet med 5.4 % (P = 0.01). Hela gruppen hade också en signifikant ökning av VO2peak med 3.7 % (P = 0.04). En mycket stark korrelation hittades mellan träningspassdata och prestationstestet. Slutsats Träningsupplägget är gynnsamt för ökning av prestation och VO2peak i cykling. Användning av hyperoxi under träningsupplägget ökar prestationen. hyperoxia running cycling VO2max interval training HIIT HIT polarized periodized normoxia oxelerate O2 oxygen lactate glucose performance monark SRM power output watt isoeffort VO2peak lactate treshold saturation SaO2 TRIMP training load RPE Bannister oxygen uptake ventilation oxygen supplementation GIH Karolinska Institutet hypoxia high intensity interval training periodization hyperoxi löpning cykling intervallträning högintensiv intervallträning polariserat periodiserat normoxi laktat glukos prestation prestationstest laktattröskel träningsbelastning syreupptag syretillförsel hypoxi höghöjdsträning Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap Physiology Fysiologi

Page generated in 0.0436 seconds