Detta examensarbete syftar till att besvara frågor rörande historieanvändning och historieförmedling på lajv. För att besvara och belysa användandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i ämnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen används sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit är att forskningen idag i mycket lägger fokus på arenor där lärande är ett mål, vilket inte är fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras är historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts från ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring ämnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena. Resultatet av detta arbete visar att lajv brukar historia utifrån sina förutsättningar, och sin position i samhället. Samt utifrån den individuella deltagarens och arrangörernas relation till historia.

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer. Det visar också att eleverna får inlevelse i historien genom bilder. En källkritisk medvetenhet finns hos de fyra intervjupersonerna dock arbetar några mer ingående med källkritik av bilder. Det är på den här punkten större skillnader mellan de olika skolorna framträder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet. Innehållsmässigt intresserar de sig allra mest för 1900-talshistoria och då främst världskrigen. Killarna intresserar sig mest för "action", eller krigshistoria och tjejerna för "mjuka värden" såsom familjens historia. Jag kan dessutom konstatera att eleverna till största delen läser historia i skolan för att de är intresserade, men också för att de söker allmänbildning och spänning/avkoppling. / The purpose of this paper is to examine grammar school student's interest for history as a school subject. The paper takes its starting point from two of the history didactics main questions, namely what and why.The paper gives a fairly wide overview of previous research around history interest and history didactics. With the help of inquiry questionnaires I studied the student's interest for history, what they they´re interested in based on contents and why they are interested in history.The results show that the students have a fairly high history interest. They also think that history is important to study in grammar school. Their interest based on content shows that they generally prefer 2000th century history and more specific the world wars. The boys participating in the paper are mainly interested in action based history and war history. The girls are on the contrary more interested of social history and the history of their family. The results lastly show that the students are interested in history, but that they also seek general knowledge and excitement/relaxation through the subject.

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer. De organisatoriska ramfaktorerna (skolans budget och tidsaspekter) utgör de största restriktionerna på undervisningen och användningen av museer i undervisningsprocessen. Undersökningen visar också att museer har flera olika typer av resurser som kan hjälpa till att överbrygga de hinder som ramfaktorerna ställer upp. Till exempel möjligheten för museets anställda att komma ut till skolorna, istället för tvärtom samt möjligheten för lärare att utbilda sig vid museet för att kunna guida klasserna själva utan kostnaden det innebär att boka en professionell guide. Vad som också framkommer i undersökningen också att lärare har en positiv inställning till användningen av museer i undervisningen och att de inte kan se några negativa aspekter av samarbete. Samarbetet mellan skola och museum kan dock förbättras med bättre kommunikation och dialog mellan lärare och museipedagoger. Undersökningen visar också att ramfaktorteorin skulle kunna utvidgas till att inkorporera också det individuella perspektivet, eftersom den som den ser ut nu inte tar detta perspektiv i beaktande. Till sist visar undersökningen att lärarna överlag är nöjda med historieförmedlingen på museerna och uppfattar den som överrenstämmande med de värden som undervisningen enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Både museipedagoger och lärare verkar också utgå ifrån att elevers historiemedvetande kan utvecklas med hjälp av museibesök. / The aim of this thesis is to study the frame factors for the use of museums in education, what resources the museums can provide for the students and to study three teachers attitudes towards the use of museums in education. The aim is also to study which history didactical effects the use of museum in education can have.The goal is to see how the cooperation between schools and museums can improve and develop. The method that has been used is qualitative interviews with three teachers and three museum pedagogues. The study shows that there are three types of frame factors that affects the use of museum in education and those are constitutional, organizational and physical. The organizational fram factors (the school's budget and time aspects) are the most prominent factors. The study also shows that musuems have several different types of resources that can help overcome the obstacles created by the frame factors. What the study also shows is that teachers in general have a positive attitude towards the use of museums in education. The cooperation can however improve in different ways, for example through better communication and dialouge between teachers and museum pedagogues. The study also shows that the theory of frame factors could be extended to include an individual perspective, since it at the moment does not take this into account. At last this study shows that the teachers are content with the history mediation at the museums and they all, teachers and museum pedagogues, believe that the students historical consciousness can develop through visits at the museum.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta. / In the year 2006 a new law against discrimination and other offensive manipulation of students due to for example their sexual orientation was founded. This essay wants to examine if this law has had an effect on history textbooks. Four new history textbooks for the upper secondary school have therefore been analyzed from a queer theory point of view and then compared to a textbook study done by the Swedish National Agency for Education in 2006. The result was that all the analyzed textbooks at some point problemize the hetero norm and they can therefore be seen as attaining the values of the school somewhat better than what the textbooks in the study from 2006 was considered doing. As for the rest, the results were quite similar. Nothing in the analyzed textbooks could expressively be seen as discrimination due to sexual orientation, even though the hetero norm that sometimes is foreseen and some interpretations of texts may indicate this.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna. Ett historiemedvetande påverkar i sin tur sättet man handlar och uppfattar världen. Syftet med dessa analyser är att förankra dem i en undervisningssituation, där man med dem som utgångspunkter kan diskutera förintelsen utifrån olika teman och frågeställningar som exempelvis makt, ideologi, demokrati, diktatur, moral etc. I slutsatsen diskuteras således i huvudsak på vad sätt resultatet av analyserna kan kopplas till en historiedidaktisk kontext.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

Den här studien granskar och analyserar aktuella läroböcker i historia i årskurs 1-3, Boken om SO och SO-boken. Med studien vill vi bidra med ökad kunskap och jämföra hur historieämnet framställs i aktuella läromedel inriktade till årskurs 1–3 samt hur de lever upp till de kunskapskrav som anges i Lgr 11. Detta görs genom fyra forskningsfrågor: Hur används illustrationer i respektive läromedel; Hur används språket i respektive läromedel; Hur synliggörs innehållsliga samband mellan den skriftliga texten och illustrationerna?; Hur är kursplanen i historia kopplad till respektive läromedel? I bakgrunden presenteras läroböckernas användning och deras roll i den didaktiska undervisningen, hur illustrationer i läromedel används, kursplanen i historieämnet och slutligen beskrivs ämnesspråk och vardagsspråk. I tidigare forskning presenteras läromedel i historia, forskning inom generella läromedel och hur forskningen ser ut inom historiedidaktik och utbildningen i historia. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt socialsemiotik. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där vi tagit fram en analysmodell som inspirerats av Daniel &amp; Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de analyserade läromedlen använder illustrationer på liknande sätt men storleken och placeringen på illustrationerna skiljer sig åt. Läromedlen använder sig av samma tempus, genre och berättarperspektiv. När det kommer till vardagsspråk och ämnesspråk förekommer fler förklaringar av svåra ord i SO–boken vilket enligt studiens tidigare forskning är betydelsefullt för att få en bredare medvetenhet. Båda läromedlen har ett visst samband mellan illustrationerna och texten men det kräver att läsaren får tid att studera illustrationerna då det inte alltid är en självklarhet vad de vill förmedla. Sammanfattningsvis är både Boken om SO och SO–boken likvärdiga i hur de väljer att utrycka sig i illustrationer samt text, de kopplas även till samma centrala innehåll och kunskapskrav från läroplanen. Utifrån den kvalitativa analysen har studiens forskningsfrågor besvarats och den visar att det finns små skillnader i de analyserade läroböckerna och att de behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att ge eleverna en ökad förståelse av hur illustrationer och texter hänger samman.