Inledning: I den här studien har lärares tankar kring engelskundervisning i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar undersökts. I Lgr11 (2011, rev. 2016, s. 8) redogörs för att undervisning ska anpassas efter varje individsbehov och förutsättningar. I denna studie ges möjlighet att ta del av lärares kunskap och verktyg som medverkande beskriver att de använder för att individanpassa undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare tänker kring engelskundervisningen i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolans tidigare år. Metod: Undersökningen har genomförts genom tillämpandet av en kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex verksamma lärare i engelskämnet intervjuats och deras intervjusvar har transkriberats och analyserats. Metoden har möjliggjort att ta del av lärares redogörelser gällande engelskundervisningen och i vilken mån individanpassning av denna sker. Resultat: Resultatet av studien visar att lärare beskriver att elever får arbeta varierat i engelskundervisningen med språkfrämjande inslag. Medverkande anger att de har tillräckligkunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men trots detta uttrycker de enönskan om att få ta del av mer forskning. Det framkommer också att lärarna på grund avtidsbrist har svårigheter med att individanpassa sin engelskundervisning.

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

Med denna uppsats var vi intresserade av att ta reda på hur lärare ser på användningen av iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor och laborativt material i matematikundervisningen. Vi ville även veta hur ofta och på vilket sätt dessa används samt om det fanns en skillnad i användningen mellan de olika matematiska områdena. Vi valde att göra en enkätstudie där 82 lärare deltog vars svar ligger till grund för vårt arbete. Utifrån denna studie var majoriteten av lärarna positiva till alla didaktiska verktyg men att tillgängligheten och användningen varierade. Interaktiva skrivtavlor fanns tillgänglig hos mindre än hälften av respondenterna medan laborativt material fanns i närmare 100 % av lärarnas klassrum. Datorer och iPads fanns tillgängligt i 70 av respondenternas klassrum och vi fann även att det var en tydlig överrepresentation av iPads. Enkätstudien visade att alla didaktiska verktygen användes för att variera samt individualisera undervisningen. Dock fanns en stor skillnad på lärares användning av iPads, datorer och laborativt material inom matematikundervisningen. iPads och datorer användes för att uppnå ett roligt och lustfyllt lärande medan laborativt material användes för att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematik. Med detta arbete vill vi ge en inblick i hur lågstadielärare använder iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor samt laborativt material i matematikundervisningen.

Objective: To evaluate in humans the efficacy of power driven interdental cleaning tools in addition to tooth-brushing compared to tooth-brushing alone or any non-power driven interdental cleaning tool in addition to tooth-brushing on dental plaque removal and prevention of gingivitis.   Introduction: Daily mechanical self-care disruption of dental plaque is considered important for oral health maintenance. Tooth-brushing, which is the most common method for removing dental plaque, has only a marginal effect on the interdental spaces between the teeth. Therefore, special cleaning tools are necessary for plaque removal in these areas. Dental floss has long been considered “the golden standard” of interdental cleaning and is often recommended by dental health professionals. Powered interdental tools are an alternative that in certain studies have proven to be efficient on plaque and bleeding.   Method: Two internet sources (PubMed and Cochrane Central) were searched for studies investigating the efficacy of powered interdental tools on the parameters of plaque, gingivitis and bleeding in comparison to tooth-brushing only or tooth-brushing and any non-powered interdental tool. The PRISMA 2009 protocol was adopted and studies included were analysed for results and homogeneity. Bias across studies was estimated according to a protocol by SBU.   Results: 14 articles were found relevant to the research question and analysed for data on plaque, gingivitis and bleeding. Studies were grouped according to type of device investigated. The groups consisted of oral irrigation with water on patients with natural teeth or undergoing orthodontic treatment plus a group on other interdental tools. The results show that power interdental tools have a significant ability to decrease plaque, gingivitis and bleeding. / Syfte: Syftet med studien var att söka evidens för maskinella interdentala hjälpmedels effekt på plackborttagning, gingivit och blödning och om de har en tilläggseffekt utöver tandborstning jämfört med endast tandborstning eller tandborstning i kombination med manuella interdentala hjälpmedel på människor.   Introduktion: Daglig plackborttagning är viktig för att uppnå god oral hälsa. Tandborstning är den vanligaste metoden för att ta bort plack men har endast en marginell åtkomst till det interdentala utrymmet mellan tänderna, därför behövs specielle hjälpmedel för plackborttagning i dessa utrymmen. Tandtråd har länge betraktats som ”en gyllene standard” för rengöring mellan tänderna och rekommenderas oftast av tandvården. Maskinella hjälpmedel är ett alternativ som i vissa studier har visat sig vara effektiva mot plack och blödning.   Metod: Två databaser genomsöktes (PubMed och Cochrane Central) för studier av maskinella interdentala hjälpmedel och deras effektivitet på plack, gingivit och blödning i jämförelse med tandborstning, eller tandborstning med manuella interdentala hjälpmedel. Ett protokoll för systematiska litteraturstudier (PRISMA 2009) följdes och inkluderade studier bearbetades med avseende på resultat och risk för systematiska fel med hjälp av en mall från SBU.   Resultat: Totalt 14 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades i studien och data för plack, gingivit och blödning analyserades. Studierna grupperades i enlighet med vilken typ av hjälpmedel de utgjorde. Grupperna bestod av vattenflossers (oral irrigators) använda av patienter med egna tänder och/eller med fast tandställning samt en grupp övriga maskinella hjälpmedel. Resultatet pekar på att maskinella interdentala hjälpmedel har en signifikant effekt på plack, gingivit och blödning och kan rekommenderas till patienter som alternativ till manuella hjälpmedel.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. / <p>Svenska</p>

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare resonerar och anser att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi. Vidare tar studien upp hur lärare resonerar kring möjliga faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt vilka uppfattningar de har kring samband mellan dem. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar vårt arbete är det sociokulturella perspektivet, eftersom elevers lärande inträffar i samspel och den undervisningskontext som de samspelar i. Vår valda metod är semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Vi analyserar därefter vårt material med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket gör att vi kan få en djupare förståelse av det som våra informanter delger oss. Slutsatser som vi kan konstatera utifrån vår forskningsbakgrund och vår undersökning är att lärarnas definition av läs- och skrivsvårigheter och ADHD stämmer väl överens med varandra. Däremot har våra informanter svårt att se skillnad på begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Forskningen menar att detta kan bero på att gränsen att ha läs- och skrivsvårigheter och att vara dyslektiker inte är knivskarp. Ytterligare slutsatser är att ADHD utmärker sig olika beroende på om det är pojkar eller flickor, samt att det finns olika faktorer som ligger till grund för elevers läs- och skrivsvårigheter. Exempel på bakomliggande faktorer är fonologiska, sociala och emotionella faktorer, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, arv och miljö, samt ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Fortsättningsvis finner vi slutsatsen att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi, men att vissa av dem är tydligare än andra. Avslutningsvis summerar vi att både forskning och våra informanter beskriver liknande pedagogiska insatser och hjälpmedel som används för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med svårigheter. Exempel är aktiviteter där man bygger upp sin text i flera steg med hjälpmedel som dator, Chromebook och paddor. Däremot kan vi konstatera utifrån både forskning och våra informanter att det inte alltid är bra för elever att läsa på skärm.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna stöttar de normbrytande barnens deltagande vid samling. Främst med fokus på om och vilka anpassningar och hjälpmedel som införts i verksamhetens olika samlingar samt vilka hinder och möjligheter det skapar. Studien bidrar med att sprida pedagogers kunskap om ett område där mycket tyst kunskap finns. Kunskap som blivande pedagoger kommer ha nytta av i deras framtida yrke men även för pedagoger som har arbetat i förskolan och känner att de behöver förslag. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma pedagoger från olika delar av Sverige. Resultatet visade att pedagogerna använder sig av ett flertal metoder och hjälpmedel för att anpassa förskolans samlingar och möjliggöra för barns deltagande. På samtliga förskolor som deltog i studien hölls minst en samling/dag och en av de viktigaste delarna pedagogerna lyfte var att barnen skull tycka samlingen var rolig, lustfylld och intressant samt att samlingen för gruppen skapade ”vikänsla”. Pedagogernas uttalanden visade att pedagogerna ansåg att det var viktigt att barnen ville delta i samlingen. Men det framkom också att ibland var det svårt för vissa barn att delta, det är då det behövs metoder och hjälpmedel för att ändå lyckas få med barnet.

<p>Validerat; 20120710 (anonymous)</p>

Bakgrund: Språk är människans medel för att kommunicera. Genom ord kan information förmedlas verbalt men även genom kroppsspråk. På grund av människans ökade migration runt om i världen, uppstår språkbarriärer mer frekvent. Migrationen kan bero på frivillighet men även krig, som sätter människan i flykt. Att inte kunna tala språket i det land en människa befinner sig i, kan ställa till med problem när behovet av att söka sjukvård uppstår. Sjuksköterskans roll i mötet med dessa patienter blir att tillgodose patienten med adekvat omvårdnad, trots att det finns språkhinder. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad när det föreligger en språkbarriär inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att undersöka det valda syftet. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde ett resultat presenteras utifrån tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: Genom resultatet framkom två huvudkategorier, Språkbarriärers påverkan på omvårdnad och Hjälpmedel för att överkomma språkbarriärer och sju underkategorier, Sjuksköterskans upplevelse av att ge omvårdnad vid språkbarriär, Sjuksköterskans upplevelse vid kommunikation, Tolk som hjälpmedel, Sjuksköterskans upplevelse av att använda tolk, Anhöriga som hjälpmedel, Kollegor som hjälpmedel och Övriga hjälpmedel vid språkbarriär. Konklusion: Av resultatet framkom det att språkbarriärer påverkade omvårdnaden. Den personcentrerade vården blev inte optimal, eftersom sjuksköterskor inte kunde ta del av hela patientens berättelse utan att använda sig av något slags hjälpmedel för att överkomma språkbarriären. Sjuksköterskor lyfte problematik gällande avsaknad av utbildning i användningen av tolk. / Background: Language is the human way to communicate. Through words, information can be verbally given but also through body language. Due to the migration around the world, language barriers can be seen more often. The migration can be willingly or by force, due to war. When not being able to speak the language of the country you have migrated to, can lead to complications when in need of health care. The nurses’ role in the meeting of these patients will still be to perform nursing care, despite the language barriers. Aim: The aim was to conduct a research of nurses’ experiences when giving care, when there is a language barrier. Method: A systematic literature review was conducted. And with the help from a qualitative content analysis a result was presented, using twelve scientific articles with a qualitative study design. Result: Two main categories, Language barriers impact on nursing care and Resources to overcome language barriers, and seven subcategories, Nurses experiences of giving nursing care when there is a language barrier, Nurses experiences of communication, Interpreter as an resource, Nurses experiences of using Interpreter, Relatives as an resource, Colleagues as an resource and Other resources to overcome language barriers. Conclusion: The result showed that language barriers had an impact on the nursing care performed by nurses. The person centered care was not the best, due to the fact that nurses could not receive a full story from the patient without any kind of resource. Nurses highlighted the fact that there is no education in the use of interpreters.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.