Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att besvara studiens frågeställningar: Vilka missuppfattningar av begreppet sannolikhet hos högstadie och gymnasieelever har observerats i forskningslitteraturen? Samt vilka utformningar av undervisningen i sannolikhetslära med fokus på begreppet sannolikhet är enligt forskningslitteraturen gynnsamma för att utveckla högstadie- och gymnasieelevers förmåga att tillämpa begreppet sannolikhet? Genom databassökning samt manuell sökning via sökmotorerna UniSearch och Google Scholar valdes 8 artiklar ut. Efter läsning och sammanfattning av artiklarna kunde dessa kategoriseras i teman. Tre huvudkategorier av missuppfattningar identifierades. Elementära missuppfattningar, missuppfattningar och svårigheter i komplexa situationer, den sista med tre underteman: Illusionen om linearitet, svårigheter i samband med tolkning av ord och termer samt andra svårigheter. Vidare identifierades undervisningsmetoder, som är gynnsamma för att främja elevers lärande inom sannolikhet, till exempel genom att inkludera visuella representanter i form av diagram och tabeller. / This study is a systematic literature study that aims to answer the main questions of the study: What misconceptions of the concept of probability among high school students have been observed in the research literature? Which designs of teaching theory with a focus on the concept according to the research are advantageous to develop high school students' ability to use the concept of probability? Through database search and manual search via the search engines UniSearch and GoogleScholar, some articles were selected.  After reading and summarizing the articles, these could be categorized into three main themes. The study's questions were answered using results from the articles. Three main categories were identified: Elementary misconceptions, misconceptions, and difficulties in complex situations, the last one with three sub-themes: the illusion of linearity, difficulties in interpreting words and terms and other difficulties. The study also identified teaching designs, useful for supporting students' learning in probability, for example by including representatives like diagram and tables.

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

I Lgr 11 påpekas vikten av att alla elever får lära sig att använda digital teknik som en del av undervisningen. Jag använder mig av begreppet digitala hjälpmedel som ett paraplybegrepp som refererar till alla olika program, verktyg eller apparater som är digitala och används i skolundervisning. I denna text ligger fokus på de digitala hjälpmedlens plats inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9. Målet är att ta reda på hur svensklärare använder digitala hjälpmedel i sin läsundervisning och vilka faktorer de uppfattar påverkar den användningen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av online-enkäter som skickades till 15 svensklärare som arbetade i årskurs 7–9. Åtta enkätsvar mottogs. De åtta svensklärarna uppgav att de använder digitala hjälpmedel inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9 för att låta eleverna se på film, läsa och förstå text, föra läslogg och lyssna på text. De åtta svensklärarna uppgav vidare att de uppfattar att deras användning av digitala hjälpmedel i läsundervisning i årskurs 7–9 påverkas av eleverna, tillgänglighet, undervisning och bedömning.

I takt med att vårt moderna samhälle växer med ständig tillgång till mat samt att människor rör sig mindre än vad vi gjorde på stenåldern så har också sjukdomar som obesitas ökat och med det även behovet av hjälpmedel för att underlätta och möjliggöra aktiviteter. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av tillgång på hjälpmedel för personer med obesitas. Metod: studien har kvalitativ ansats där semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med tre arbetsterapeuter som arbetade inom primärvården och fem arbetsterapeuter som arbetade inom hemsjukvården. Resultatet analyserades och resulterade i fem kategorier “Ett vanligt behov”, “Hindras av sortimentet”, “Hjälp och stöd”, “Beroende av leveranstiden”, och “Ur ett brukarperspektiv”. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuterna upplevde att det fanns hjälpmedel till patienter med obesitas men att de inte var tillräckligt anpassade för att stödja patienten i aktiviteter då utformningen inte var tillfredsställande, då de blev för stora och otympliga att hantera. Det framkom även att leveranstiden var betydligt längre för hjälpmedel till patientgruppen vilket försvårar rehabilitering på sjukhusen och fördröjde utskrivningsprocessen från sjukhus för patienter som inte får tillgång till behövda hjälpmedel i tid.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner. / <p>2020-04-03</p>

Högläsning kan bidra med många fördelar som gynnar barns språkutveckling och fantasi. Trots detta har högläsning för barn minskat. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Genom en kvalitativ forskningsansats framkom resultat som bland annat visar att förskollärare är medvetna om vikten av högläsning och när de planerar för och väljer bok till sin högläsning gör de detta utifrån ett specifikt undervisningssyfte. Förskollärare eftersträvar ett interaktivt förhållningssätt för att göra barnen delaktiga vid högläsningssituationen. Vidare betrakta de digitala hjälpmedel som ett komplement till traditionell högläsning. Avslutningsvis presenteras utmaningar som förskollärarna nämner under högläsningssituationen. Studiens slutsats är att den didaktiska planeringen för högläsning i förskolan sker i olika stor utsträckning och förskollärares olika förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet vid högläsning. Vidare finns det många utmaningar som försvårar högläsningssituationen där bland annat digitala hjälpmedel betraktas som ett underlättande komplement.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

Den nuvarande metoden för att behandla handledsfrakturer, specifikt reponeringen (återföring till rätt position) av enklare frakturer, kräver idag två till tre personer med en behandlingstid på cirka 20 minuter. 25 000 personer drabbas av handledsfrakturer varje år i Sverige, där majoriteten är just av den enklare sorten som inte kräver operation. Denna metod ansågs för tidskrävande och dessutom för smärtsam för patienten enligt Rami Elias, ortopedisk kirurg på Specialistcenter Scandinavia. Ett hjälpmedel utvecklades utifrån dessa problem och krav från uppdragsgivaren. En funktionell prototyp byggdes och blev testad. Det nya hjälpmedlet gav prov på en minskad tidsåtgång och skonsammare behandling för patienten. / The current method for treating wrist fractures, specifically reduction (repositioning the bones) of simple fractures, require two to three people with a treatment time of about 20 minutes. 25,000 people are affected by wrist fractures each year in Sweden, where the majority of these are of the simpler variety that does not require surgery. This method was considered too time consuming and also too painful for the patients according to Rami Elias, orthopedic surgeon at Specialistcenter Scandinavia. An assistance tool was developed based on these issues and demands of the client. A functional prototype was built and tested. The new tool showed evidence of providing reduced treatment time and being less harmful to the patients.

Lärarens val av olika lärandestrategier påverkar elevers lärande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka lågstadielärares och elevers syn på och användning av lärandestrategier och hjälpmedel i matematikundervisningen samt hur dessa påverkar elevers lärande. Studien bygger på flera kvalitativa undersökningar så som en observation av en lågstadielärares matematiklektion, fyra intervjuer med verksamma lågstadielärare och enkätundersökningar med 19 elever i årskurs 3. Resultaten visar att den lärandestrategi som fungerar bäst är när eleverna får samarbeta och diskutera matematik med varandra där eleverna föredrar inkludering av digitala hjälpmedel med olika applikationer. Lågstadielärare som deltagit i undersökningen utpekar ingen specifik lärandestrategi som den mest effektiva utan anser att undervisningen behöver varieras på olika sätt för att inkludera alla elevers olika lärande. Digitala hjälpmedel är ett sätt till variation men även ett störande moment i undervisningen då eleverna utnyttjar de digitala hjälpmedlen till underhållning. Lärare kan ta hänsyn till elevers önskemål i undervisningsplaneringen, men bör använda den lärandestrategi som inkluderar alla elever.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för hur några speciallärare arbetar med olika typer av kompensatoriska hjälpmedel och den pedagogiska organisationen kring elever som möter hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling. Studien inleds med en introduktion som sätter in läsaren i fokusområdet med tidigare forskning i ämnet samt genom aktuella styrdokument. Metodvalet är en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med 14 olika speciallärare från fyra olika län i Mellansverige. Informanter från både grund- och särskolan finns representerade. Studien visar att det används ett stort antal kompensatoriska hjälpmedel i både grund- och särskolan och inga större skillnader fanns mellan skolformerna. Speciallärararbetet mellan skolformerna skiljer sig däremot åt. I grundskolan arbetar speciallärarna i större utsträckning med enskilda elever i separata undervisningssituationer utanför den ordinarie undervisningsmiljön med att utveckla de språkliga förmågorna. I särskolans regi har speciallärarna en roll som innebär att de undervisar eleverna i alla teoretiska ämnen vilket gör deras språk-, skriv- och lästräning mer integrerad i det dagliga arbetet. Studien visar även att ett nära samarbete mellan speciallärarna och andra intressenter såsom klasslärare, ämneslärare, elevhälsoteamets personal och vårdnadshavare är av största vikt för att elever som mött hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling ska fortsätta utveckla de språkliga förmågorna. En helhetssyn runt eleven samt att som speciallärare utgå ifrån det relationella perspektivet är andra faktorer som skapar förutsättningar för dessa elever att vända hinder till möjligheter.