Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vår slutsats är att pedagogernas syn på eleverna skiljer sig inte beroende på vilket etniskt ursprung de har, utan de strävar efter att ge alla den hjälp som krävs och besitter kunskaper för att uppnå kunskapskraven, men resurserna räcker inte alltid till.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children’s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher’s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film. The result from our surveys show that teachers are divided into two camps, film is a good tool and film is not a part of the preschool mission. We have gained many insights into how film can be efficiently used to invigorate children’s language development and we also have support from the curriculum which has a couple of different points on how film and media is something that could belong in the preschool mission. Finally, the curriculum states that that the preschool activities should be fun, safe and that preschool teachers work for lifelong learning. The study concludes that film should be a part of preschool teachers backpacks because film fulfills many of the goals in the curriculum.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel. Pedagogerna är väl medvetna om vilka fördelar som användandet av skönlitteratur för med sig.

Att barn idag får diagnoser i tidigare ålder är något som blir mer och mer vanligt och att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har autism var därför något som intresserade oss. Studiens syfte är att undersöka pedagogernas arbete, hur de arbetar för att stimulera och stödja barn med autism i verksamheten. Vi har valt att skriva studien utifrån pedagogernas perspektiv då pedagogernas arbetssätt och bemötande av autistiska barn är en viktig del för deras trygghet och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och det insamlade materialet har vi fått genom intervjuer och relevant kurslitteratur som vi tillsammans sammanställt och analyserat. Vi har använt oss av ett sociokulturellt och fenomenologisk perspektiv för att titta på och analysera studiens empiri.Resultatet visar att pedagogerna ute i verksamheten arbetar aktivt med miljön samt de pedagogiska verktyg som behövs för att strukturera upp verksamheten så den passar för barn med autism. Men det finns en frustration bland pedagogerna när det kommer till att få tiden att räcka till då ett barn med autism kan vara resurs och tidskrävande.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet. Lärarna var eniga kring elevernas bristande baskunskaper, okoncentration men också svårigheten att penetrera den komplexa situation som en elev i matematiksvårigheter befinner sig i. Målet bör vara att låta eleven hitta förståelsen för vad matematik inbegriper samt att på ett vardagligt och naturligt sätt lära dem att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel som skall finnas framme i deras klassrum. / Learning difficulties in mathematics in the classroom. Possibilities - difficulties.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

No description available.

Denna rapport behandlar konstruktion och testning av ett modul- och haptikbaserat navigeringssystem avsett för synnedsatta. Projektet har delvis finansierats av Ögonfonden och har utförts vid Umeå universitet. Idén om haptikbaserade navigeringssystem är inte ny och arbetet har därför lutat sig mot tidigare forskning, exempelvis forskning utförd av Daniel Innala Ahlmark et al. vid Luleå tekniska universitet. Det som dock inte hittas vid granskning av tidigare forskning är en modulbaserad implementering. Uppsatta krav inkluderar skapande av en sensormodul med rimlig spatial upplösning, en vibrationsmodul som avkodar synfältet samt att en pilotstudie som testar dessa moduler skulle upprättas. Modulerna bestod bland annat av mikrokontrollern STM32L072KZT6 och lasersensorn VL53L5CX. Bluetooth har använts för att skapa en trådlös UART-brygga mellan modulerna. Prototypen skapades på perfboards och mjukvaran skrevs i C. Resultat från pilotstudien visade att testpersonerna kände tillit till systemet samt fann det hjälpsamt vid navigering. Ingen tidsvinst kunde dock observeras. Avslutningsvis har detta arbete visat att det är möjligt att skapa ett modul- och haptikbaserat navigeringssystem men att vidareutveckling krävs för att realisera detta. Vad som behöver göras för att öka prestandan i just denna modulbaserade implementering har dock konstaterats. / This paper describes the construction and testing of a module and haptic based navigation system aimed for visually impaired persons. The project is partly founded by Ögonfonden and has been carried out at Umeå University. Research in haptic based navigation systems isn’t entirely new and thus the project has looked into previous research for instance the one performed by Daniel Innala Ahlmark et al. at Luleå University of Technology. However, no module based approach has been found when reviewing previous research. Set criteria for the project includes the creation of a sensor module with acceptable spatial resolution, a haptic module decoding the field of view and a pilot study testing the system. The modules include components such as the microcontroller STM32L072KZT6 and the laser sensor VL53L5CX. Bluetooth was used to create a wireless UART bridge between the modules. The prototype was constructed on perfboards and the software was written in C. Results from the pilot study shows that the test persons felt a trust for the system and found it helpful for navigating. However, no time gain was found. Finally, this project has shown that it’s possible to create a modular haptic based navigation system, however, more development is needed to actualize this. Nonetheless, what needs to be done to increase the performance in this particular module based implementation is evident.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och sammanställa studier om digitala verktyg och hur dessa kan främja elevers läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. För att kunna besvara frågeställningen har sökningar gjorts i databaserna Swepub och ERIC. Totalt samlades tio artiklar in, vilka har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att digitala verktyg främjar elevers läs- och skrivinlärning, då de skriver längre och bättre texter, har en snabbare läsinlärning och läser fler böcker. När det gäller djup förståelse och läsförståelse skiljer sig resultaten åt. Elevernas motivation ökar också genom användning av olika digitala verktyg. Slutsatser som kan dras är att elevers möjligheter till inlärning påverkas av lärarnas förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten gällande framtida forskning är att undersöka hur lärarna väljer att använda digitala verktyg i svenskundervisningen.

Den här rapporten är en sammanställning utav processerna och resultat av ett examensarbete som har utförts i samarbete med Sundsvalls stadsbibliotek. De planerar att utforma en visningsmiljö för välfärdsteknik. Den ska uppfylla målgruppernas behov samtidigt som visningsmiljön blir en integrerad del av bibliotekets miljö. Vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal har för dålig eller för liten kunskap om välfärdsteknik. För att göra den känd, och också visa på nyttan behövs visningsmiljöer. Syftet med detta projekt har varit att ta fram olika koncept för hur en visningsmiljö kan se ut. Detta projekt har utförts utifrån designprocessen. Den består av en analytisk fas, en kreativ fas och avslutningsvis en presentationsfas. Under analysfasen har information inhämtats med hjälp av enkäter, en marknadsanalys, funktionsanalys, kravspecifiation, aktivitetsanalys, intervjuer och ett studiebesök. Under den kreativa fasen så har idégenereringar utförts, skisser och testmodeller har utformats och användartester har genomförts. I presentationsfasen så presenteras det slutgiltiga konceptet i form av renderingar, miljöbilder och en slutmodell. Utifrån svaren från enkäterna framkom det att respondenternas topp tre alternativ för att testa välfärdsteknik var en fysisk plats där de kunde känna på grejerna, en informationsvideo eller en visningsmiljö i VR (Virtual reality). Dessa tre koncept har därefter gått igenom användartester. Resultatet av användartesterna visade att ett VR-koncept var att föredra framför en fysisk modell eller en instruktionsvideo. Det slutgiltiga konceptet blev en visningsmiljö i VR. Denna visningsmiljö kan användas på tre olika sätt: genom att besöka DigidelCenter inne på Sundsvalls stadsbibliotek, få besök av Mobidig, eller själv hemifrån med hjälp av ett VR-headset.