Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

In this essay I have read the novels Wide Sargasso Sea (Jean Rhys 1966), Desirada (Maryse Condé 1997) and Invisible Cities (Italo Calvino 1972) through Édouard Glissant’s notion of the primary scene in Philosophie de la relation. Poésie en étendue. I have examined how the primary scene can be seen as a political/an aesthetical strategy in the three novels. This was done in order to question the blunted tool of the notion of the identity, which is often considered in studies regarding ”postcolonial novels”. Invisible Cities is not belonging in this tradition, the method I used was ”The travelling theory” of Edward W. Saïd that proposes to let theories travel through different fields instead of trying to understand their ”original” meaning. I compared these novels in accordance to Glissants theory of questioning the notion of origins. The analysis compares how the novels depending on in wich tradition they have been read is being seen with different eyes. Novels interpreted as ”postcolonial novels” are usually read as a symptom of lack of origin. Whereas the protagonist tryes to understand the loss of identity. Glissants theory eases the analysis to reach other possible meanings of the novels, where they both meet and differs. My results indicate that The Wide Sargasso Sea and Desirada create a complex relation to time and space, where the primary scenes in these novels are steeped through different time levels. The two novels present a new way to understand time that rejects historicity, create new tools for thinking and evaluates new strategies to exist in the world, without origins in the classical meaning; Rhys through her imagery and Condé through her weave of times. The same goes for Invicible Cities, only though Venice the primal scene in the novel stays the center of interest, and even though borders of time and space are being questioned, the novel tends to make Venice the guzzling synthesis. / Édouard Glissant, Jean Rhys, Maryse Condé, Italo Calvino, Édward W. Saïd, Mary Lou Emery, Spivak.

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

The purpose of this master’s thesis is to examine the relationship between mothers and sons in Mustafa Can’s Tätt intill dagarna: Berättelsen om min mor (Close to the days: The story of my mother) from 2006, Theodor Kallifatides’ Mödrar och söner (Mothers and sons) from 2007 and Ocean Vuong’s On Earth We’re Briefly Gorgeous from 2019. These novels examine themes of migration and motherhood through the perspective of the sons, who all write semi-autobiographically about their mothers.   This thesis uses a broad theoretical framework, with postcolonial theories of hybridity and double consciousness alongside motherhood studies as the primary sources. Works by Frantz Fanon, Homi K. Bhabha, Sara Ahmed, and Marianne Hirsch, are, alongside others, used in purpose of creating a nuanced understanding of the relationships between mother, son and place, as these relations are portrayed in the novels.   The analysis is divided into three chapters, where the novels are represented by one chapter each. The final part of the thesis is a comparative discussion, in which the novels are read alongside each other, in order to draw conclusions on the ways in which these authors represent the relations between mother and place, and how this affects the sons’ feelings of identity. In summary, this thesis shows that the mothers play an important role in their sons’ subject formations, and that the sons’ relationships with their home countries are affected by, or correlated to, their relationships with their mothers. This is done using imagery of nature, portrayals of language barriers, and other descriptions of fragmented identities.

This study explores identity formation among young adults as influenced by mediated politics and popular culture. Based on the nature of the research subject the study adopts constructionism both ontologically as well as epistemologically, hence a qualitative research design was drawn upon, resulting in five interviews of two as empirical data collection. Participants were recruited through existing networks. The material was then processed using thematic analysis together with a broad theoretical framework in relation to identity, hybridity and representations, amongst further perspectives. Findings reveal a reflexive relationship between the participants' identity and mediated politics and popular culture. The reflexive relationship was illustrated through the main following phenomenon; (1) a constant negotiation between Swedishness and the individual's roots of origin, however, to different degrees; (2) ambiguous attitudes towards representations in media where some participants felt a need as well as no need to be represented in media – potentially complicated due to exaggerated stereotypes and intersectionality; (3) a positioning to political messages and opinions in relation to self identity.

This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.

This thesis examines the changing identities of the Estonian Russophone minority based on the literary works of Estonian Russophone writers. It analyses Andrei Ivanov’s short novel Untermensch: the part of me that is torn to pieces applying the concepts of Baltic postcolonial identities and hybridity. The theoretical analysis of the thesis is built on the works of local literary researchers self-identifying with the Estonian Russophone minority, and the Baltic postcolonial thought.   The demographic and linguistic landscape of Estonia changed dramatically due to the Soviet colonisation. In 2021, 29% of Estonian population was Russian-speaking — a heterogenous group of people with different ethnic, historical, and cultural backgrounds. In his text Ivanov describes how the Russian neo-colonial war against Ukraine and the imperial vision for the future of Europe has turned the identity of these people into an international battlefield. / Uppsatsen undersöker den estniska rysktalande minoritetens förändrande identiteter och utgår från Estlands rysktalande författares litterära verk. Den analyserar Andrei Ivanovs kortroman Untermensch: den sönderslitna sidan av mig genom att applicera begreppen baltisk postkolonial identitet och hybriditet. Den teoretiska delen av uppsatsen bygger på arbetet av de lokala litteraturforskarna som identifierar sig med den estniska rysktalande minoriteten, och den baltiska postkoloniala litteraturforskningen.        Det demografiska och lingvistiska landskapet i Estland förändrades dramatiskt på grund av den sovjetiska kolonisationen. År 2021 var 29 % av Estlands befolkning rysktalande — det är en heterogen grupp av människor med mångfald av etniska, historiska och kulturella bakgrunder. I sin text beskriver Ivanov hur det ryska neokoloniala kriget mot Ukraina och den ryska imperialistiska framtidsvisionen för Europa har gjort identiteter av dessa människor till ett internationellt slagfält. / В данной диссертации исследуется изменение идентичности эстонского русскоязычного меньшинства на основе литературных произведений эстонских русскоязычных писателей. Анализируется повесть Андрея Иванова «Untermensch: моя разорванная часть», применяя концепции балтийского постколониального тождества и гибридности. Теоретический анализ диссертации построен на трудах отечественных литературоведов, идентифицирующие себя с эстонским русскоязычным меньшинством и балтийской постколониальной мыслью.   Демографический и языковой ландшафт Эстонии резко изменился из-за советской колонизации. В 2021 году 29% населения Эстонии было русскоязычным — неоднородная группа людей разного этнического, исторического и культурного происхождения. В своем тексте Иванов описывает, как российская неоколониальная война против Украины и имперское видение будущей Европы превратило личности этих людей в международное поле битвы.