Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer från två generationer, generation X och generation Y ser på begreppet legitim maktutövning samt att se om det går att entydigt placera in dem i en generation typologi. Studien har två frågeställningar, den första är: hur skiljer sig synen på legitim maktutövning mellan chefer från generation X och generation Y i ett företag? Och den andra är: Går det att entydigt placera respondenter från generation X eller respondenter från generation Y i en typologi?                       För att kunna svara på mina frågeställningar valde jag att skapa mina egna idealtyper för generation X och generation Y. Dessa idealtyper baserades på forskning om hur varje generation tenderar till att uppfattas.                       Urvalet bestod av chefer inom en organisation med varierande uppdrag och position, tre st från generation X och fyra st från generation Y.                       Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som baserats på en intervjuguide som utgått på Webers idealtyper samt mina egna generations-idealtyper. Bearbetningen av materialet skedde med hjälp av tematisk kodning, där varje tema fick en egen färg.                       Resultatet från intervjuerna indikerar på att cheferna från båda generationerna strävar efter ett blandat chef/ledarskap där de efterfrågar både klassiska ”ledaregenskaper” men även klassiska ”chefsegenskaper”. Generation Y tenderar till att dra mer åt det karismatiska ”ledar”-hållet, medan generation X efterfrågar mer ”chefsegenskaper”.                       En slutsats är att respondenterna från generationerna X och Y skiljer sig åt, men ändå är förvånansvärt lika. Båda generationerna har även svårt att skilja på ”ledarskap” och ”chefskap”.

<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är”. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld. Genom att titta på språket och hur det talas om fenomenet mobbning har vi synliggjort hur fenomenet mobbning konstrueras och hos vem/vilka ansvaret läggs för mobbningen/de kränkande handlingarna samt vem/vilka som tillskrivs makten i konflikten. Analysen av arenorna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. I analysarbetet sorterades yttrandena från de tre arenorna in i femton olika idealtyper. Idealtyperna sammanställdes under de tre diskurserna ”mobbningsfenomenets grund och uppkomstmekanismer”, ”förebyggande arbete” och ”konfliktslösningsåtgärder” som i arenorna uttryckts som tre starkt åtskiljda sätta att tala om mobbning/kränkningar. Både den utsatta och den som utsätter uttrycks på arenorna kunna vara upphovsmän till att mobbning/kränkningar uppkommer. De som utsätter tillskrivs makten medan den som utsätts ses som ett offer.  Både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösningsåtgärder tillskrivs både den som utsätts och den som utsätter ansvar. Lärare som har dessa roller ges dock ett större ansvar, mindre rättigheter och större skyldigheter att förebygga och åtgärda än elever som har dessa roller.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

Uppsatsen studerar bildningsideal och bildningsdidaktiska förutsättningar i läroplanen för gymnasieskolan 2011, en läroplan som i läroplansforskning benämns som mål- och resultatstyrd. Den mål- och resultatstyrda skolan, med ämnesplaner med konkretiserat innehåll och mätbara mål som ska kunna avläsas på förhand innan utbildningen påbörjats, är en utveckling bort från den klassiska bildningstankens fria förhållningssätt och den hermeneutiska bildningstraditionens idé om en förbehållslös bildningsresa. Detta har föranlett en debatt om föreliggande ”bildningskris” inom det svenska skolväsendet. Men antagandet om en ren utbildning utan bildning är en förenkling av en komplex utbildningsapparat med mångårig historia och därför söker jag efter bildningens plats i Lgy11. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig för det första i en framställning av idealtyper sprungna ur den klassiska/nyhumanistiska bildningstraditionen, den hermeneutiska bildningstraditionen samt den anglosaxiska liberal education. För det andra i en teoretisk framställning om bildningsdidaktiska utgångspunkter. Genom att kombinera idéanalys och diskursteori visade uppsatsens analys på tre framträdande bildningsideal i läroplanen för gymnasieskolan. Dels ett ideal om eleven som arbetsam, där det framtida yrkeslivet och entreprenörskap bör premieras, dels ett ideal om en förstående och sympatisk elev som respekterar olikheter och oliktänkande och dels ett ideal om eleven som världsmedborgare som ser fördelar med ett mångkulturellt, globalt samhälle. Analysen visade även att ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav är öppna för tolkning, de skulle kunna ha bildningsdidaktiska förutsättningar, men det finns inga garantier för att undervisningen utformas på ett vad jag kallar bildningsdidaktiskt sätt. Tvärt om visar tidigare forskning på att de mål- och resultatstyrda ramfaktorerna, som krav på utvärdering, anpassning till internationella mätningar och föräldrars ökade insyn i bedömningen, får lärare att konstruera bedömningsmatriser med mätbara mål som inte är öppna för vidare diskussion. Uppsatsens avslutande diskussion handlar istället om elevens individuella förutsättningar och hur den mål- och resultatstyrda läroplanen tycks slå kontraproduktivt och öka ojämlikheten elevgrupper emellan istället för att bygga en bra, stabil skola för alla.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland. Studien behandlar en jämförande fallstudie av den militära interventionen i Kosovo 1999 samt Libyen 2011 där Rysslands och Kinas syn på humanitär intervention studeras med hjälp av idealtyper i syfte att se huruvida en förändring kan skönjas över tid. Resultatet uppvisar en förändrad syn på när humanitär intervention är legitim och ett intag av mänsklig säkerhet i de statsmoraliserande staternas uttalanden.

Bachelor thesis in political Science by Yves Michal, autumn semester 2014. Supervisor: Malin Stegmann McCallion “A peace project in change” The purpose of this essay is that through idea analysis and ideal types examines if the EU changed the kind of peace they seek to promote to confirm or falsify Magnus Jernecks thesis that the meaning of peace change depend on the context. I will be making two comparison points, the first at the peace projects start in the European Coal and Steel Community (ECSC) and the second in the European Neighbourhood Policy (ENP). My ideal types that I have chosen are the idealistic perspective of peace, the justice peace perspective and the perspective of balance of power which has constituted a main line when it comes to issues of war and peace. My research question is linked to my ideal types and reads - is the peace that ECSC and ENP promote: 1) a peace of the idealistic perspective, 2) a peace of the justice perspective, 3) a peace of the balance of power perspective. I seek the answer of these questions in two types of documents. The Schuman declaration which is directed to answer the question ECSC and the report Wider Europe – Neighbourhood: a new framework for relations with our Eastern and Southern neighbors which is directed to answer the question ENP. The results of the study shows that the EU was intended to promote a different kind of peace within the ECSC than the ENP. The ECSC seek to promote a peace of justice and a peace of the balance of power perspective. With ENP they seek to promote a peace of justice and the idealistic peace perspective. This can give a result that EU loses its trustworthiness as a peace-builder if one is not clear when this change occurs. Keywords: EU, European neighbourhood policy, ENP, European Coal and Steel Community, ECSC, peace, idea anlysis, ideal types.

<p><p>The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types. With four for this purpose formed types of planning, the ideal is compared with the real documents from Kristinehamn. The analysis here made can not verify the hypothesis. Instead of being a hierarchial and vertical form of planning, this reserch shows how the local planners had a more temporal and horizontal view on their effort. This result might even clarify that the intention behind the swedish welfare society, "Folkhemmet", were not as centrally planned as often assumed by critics.</p></p>