Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory

Knowledge  sharing  has  earned  a  more  central  role  in  organizations  strive  to      achievecompetitive advantage. Still, many organizations fail to make full potential of knowledge sharing initiative, highlighting the demand for further studies in the area to increase the understanding of knowledge sharing within organizations. This study therefore examines how knowledge sharing is affected within mentoring through a case study of qualitative nature where interviews have been conducted with consultants of a global IT company whom in various ways are involved in a mentoring program. This study seeks to understand how mentoring of new hires works in practice and how knowledge sharing on an individual level is affected within the given context, as well as how the structure of formal mentoring might affect knowledge sharing between the mentor and protégé. The study starts off by depicting mentoring and knowledge sharing based on previous literature. The mentoring literature that is presented offers support to analyse the structure of the studied mentoring program and its significance. A model is thereafter presented within  the knowledge sharing section with the purpose of acting as an analytical lens when processing the empirical findings, the study has generated. The results show that knowledge sharing on an individual level within mentoring of new hires is affected by the organizational value associated with the knowledge being shared. It also shows that one motivational factor that affect the sharing is whether or not the participants are able to realize incentives associated to sharing knowledge and that mentoring offers both formal and informal opportunities to share knowledge, which implied a positive impact on knowledge sharing on an individual level. In addition, the results imply that an organizational culture impact the employees’ norms and values, and therefore their actions. An organizational culture promoting knowledge sharing is thereby considered having a positive effect on knowledge sharing on the individual level within mentoring. Another important finding is that the structure of formal mentoring programs, is affecting multiple aspects of the knowledge sharing   between   mentor   and   protégé.   However,   the   study   cannot   suggest   that  theorganizational culture is significantly affected. / Kunskapsdelning  har  fått  en  alltmer  central  roll  i  organisationers  strävan  att        erhållakonkurrensfördelar. Trots det misslyckas flertalet organisationer med att ta tillvara på kunskapsdelande initiativ, vilket belyser behovet av ytterligare studier på området för att öka förståelsen för kunskapsdelning inom organisationer. Denna studie undersöker därför hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap genom en fallstudie av kvalitativ karaktär där intervjuer utförts med konsulter på ett globalt IT-bolag som på olika sätt är involverade i ett mentorskapsprogram. Denna studie söker förstå hur mentorskap riktat mot nyanställda fungerar i praktiken och hur kunskapsdelning på individnivå påverkas inom den givna kontexten, men även vad utformningen av formella mentorskap har för betydelse för kunskapsdelningen mellan mentor och adept. Studien utgår ifrån att skildra mentorskap och kunskapsdelning utifrån tidigare litteratur. Mentorskapslitteraturen som presenteras ger stöd för att analysera utformningen av det givna mentorskapet och dess betydelse. I kunskapsdelningsavsnittet presenteras en modell vilken appliceras som en analytisk lins vid bearbetning av de empiriska fynd som studien genererat. Av studiens resultat framgår att kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap riktat mot nyanställda påverkas av vilket organisatoriskt värde som är associerat med den kunskap som delas. Det framgår även att en motivationsfaktor som påverkar delningen är huruvida deltagarna upplever att det existerar incitament till att dela kunskap och att mentorskap tillhandahåller både formella och informella möjligheter att dela kunskap, vilket antyds inverka positivt på kunskapsdelning på individnivå. Därtill indikerar studien att en organisationskultur inverkar på de anställdas normer och värderingar, och således agerande. En organisationskultur som främjar kunskapsdelning har därmed en positiv påverkan på kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap. Ytterligare en viktig slutsats är att utformningen av formella mentorskapsprogram utifrån ett flertal aspekter är av betydelse för kunskapsdelningen   mellan   mentor   och   adept,   dock   finner   studien   inte   stöd   för attorganisationskulturen påverkas nämnvärt av utformningen som sådan.

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.

I denna uppsats behandlar vi ämnen som relationer, emotioner och sociala band som är baserar på verksamheter inom vården i Västra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och läkare förhåller sig till patienter som är dödligt sjuka på ett professionellt och medmänskligt sätt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och läkaren hanterar eventuella svåra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt på vår studie är förhållandet mellan individ och gruppnivå i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut när det gäller ventilering av emotioner. Vi har även studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall. Vi har undersökt området genom åtta kvalitativa intervjuer med individer som arbetar med människor som är dödligt sjuka inom vården. Vi har använt oss av den hermeneutiska ansatsen vilket innebär att vårt förhållningssätt att tolkning och förståelse snarare än att etablera sanningar. Detta innebär att de resultat och reflektioner som vi grundar vår studie på är baserade på det empiriska material vi har fått genom intervjuerna. Alla svar är grundade på informanters egna upplevelser, tankar och emotioner. Genom våra semi-strukturerade intervjuer har vi sedan analyserat dessa utifrån följande teorier: Skam och stolthet av Thomas Scheff, Rolltagande av Erving Goffman, Hänsynsemotionssystemet av Thomas Scheff, Yt och djupagerande av Arlie Hochschild, Emotionellt arbete av Arlie Hochschild och Över och under differentiering av Tomas Scheff. Resultatet av vår studie visar att yrkesroll och privatpersonen är svåra att särskilja för de som arbetar inom vården i mötet med döende patienter. Enligt vår studie blir det extra svårt för exempelvis en onkolog att distansera sig till patienten om denne har blivit behandlad av läkaren under en längre period. Studien visar också att stödet bland kollegorna är väldigt viktigt där kollegorna över lag känner en stor samhörighet, bland annat genom att de ventilerar negativa känslor och erfarenheter i sina arbeten. Oftast kommer man patienten för nära emotionellt men i vissa sammanhang kan det också vara svårt att inte ha en för stor del distans till patienten om man exempelvis nyligen har börjat behandla denne. Det har visat sig att vissa patienter gör mindre intryck på vårdpersonalen även om man har träffat denne under flera år. Differentieringen och relationen till patienten beror också på personkemi samt hur personliga läkare och patienter är gentemot varandra. / In this paper we threat topics such as relationships, emotions, and social ties that are based on activities in health care in the Västra Götaland region. We have examined how nurses’ and a doctor relate to patients who are terminally ill in a professional and humane manner. We want to illustrate how nurses’ and the doctor handle any difficult emotion when meeting patients. Another aspect of our study is the relationship between the individual and group levels in these professions and how the support of their colleagues will look like when it comes to venting of emotions. We have also studied how the workplace and the private life interact with each other in this case. We have investigated the field by eight qualitative interviews with individuals who work with people who are terminally ill in hospitals. We made use of the hermeneutic approach, which means that our approach to interpreting and understanding rather than establishing truths. This means that the findings and reflections that we base on our study on are based on the empirical material we have received through the interviews. All answers are based on informants’ own experiences, thoughts and emotions. Through our semi-structured interviews, we then analyzed them based on the following theories: Shame and pride by Thomas Scheff, Role-taking by Erving Goffman, The deference-emotion system by Thomas Scheff, Surface- and deep acting by Arlie Hochschild , Emotional labour by Arlie Hochschild and Over- and under differentiation by Thomas Scheff . The results of our study show that the role and the private person are difficult to distinguish for those working in health care in the face of dying patients. According to our study, it is especially difficult for example; an oncologist to distance himself or herself to the patient if the doctor has treated him or her for a longer period. The study also shows that support among colleagues is very important and that colleagues generally feel a great affinity, including through venting negative feelings and experiences in their jobs. Most often the doctor gets too close emotionally to the patient but in some contexts it may also be hard not to have too large distance to the patient if, for example he or she recently have begun to treat the patient. It has been shown that some patients make less impression on the nursing staff even if they 've met them several years. The differentiation and relationship with the patient also depends on personal chemistry and how personal physicians and patients are to each other.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. / This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.

No description available.