This study is about inclusion in digital environments with a focus on videogames. The purpose of the study is to provide insight into how to increase inclusion in the digital environment, primarily for women, and provide examples of how to apply good information design to digital spaces to contribute to increased inclusion in videogames. The aim is also to increase the understanding of how spatial design affects inclusion for users and which parts of the spatial aspect are important for the environment to be perceived as inclusive or not. The goal is to try to raise awareness about inclusion in the gaming environment and to get people to question the design. The methods used are questionnaire, interview workshop, site analysis and traditional masculine and feminine scale, as well as human centered design as a method and process in the work. Of these methods, prototypes were made and used to produce different notions of what is masculine or feminine, as well as what the users in the study perceived as more inclusive designs. The results show signs that the spatial environment gives signals to be able to behave in a certain way that can be linked to hypermasculinity. The users in the study perceived the most popular games to be in the more masculine direction with Counterstrike as the most masculine direction. The attributes of the game's environment and spatial elements were perceived by the users in the study as violence and terror, which may in this way send signals to the users that it is okay to behave in a more hypermasculine way as one of the attributes of hypermasculinity is violence. The conclusion is that a larger study would need to be carried out on the interaction between the environment and its signals to the users to see if it has a greater impact on the inclusion of the users, as there are signs that the spatial design also contributes to a hypermasculine environment in the digital space. / Det här arbetet handlar om inkludering i virtuella miljöer med fokus på spel. Syftet med studien är att ge insikt i hur man kanske kan öka inkluderingen i den digitala miljön för främst kvinnor och ge exempel på hur man kan tillämpa god informationsdesign på digitala rum för att bidra till en ökad inkludering. Syftet är också att öka förståelsen för hur den rumsliga gestaltningen påverkar inkluderingen för användarna och vilka delar av den rumsliga aspekten som har betydelse för att miljön ska uppfattas inkluderande eller inte. Målet är att försöka höja medvetenheten kring inkludering inom spelmiljön och att få människor att ifrågasätta designen.Metoderna som används är enkät, intervjuworkshop, platsanalys och traditionell maskulin och feminin skala, samt human centered design som en metod och process i arbetet. Av dessa metoder gjordes och användes sedan prototyper för att ta fram olika föreställningar om vad som är maskulint eller feminint, samt vad som användarna i studien uppfattade som mer inkluderande design. Resultatet visar tecken på att den rumsliga miljön ger signaler för att kunna eventuellt bete sig på ett visst sätt som kan kopplas till hypermaskulinitet. Användarna i studien uppfattade de mest populära spelen åt det mer maskulina hållet med Counter-Strike som det mest maskulina hållet. Attributen i spelets miljö och rumsliga element uppfattades av användarna i studien som våld och terror, vilket kanske på så sätt skickar signaler till användarna att de är okej att bete sig på ett mer hypermaskulint sätt då ett av attributen för hypermaskulinitet är våld. Slutsatsen är att det skulle behövas genomföras en större studie kring samverkan mellan miljön och dess signaler till användarna för att se om det har en större påverkan för inkluderingen av användarna, då det finns tecken på att det även den rumsliga gestaltningen bidrar till en hypermaskulin miljö i det digitala rummet.

Researchers who aim to evaluate proposed modifications to the Internet’s architecture face a unique set of challenges. Internet-based measurements provide limited value to such evaluations, as the quantities being measured are easily lost to ambiguity and idiosyncrasy. While simulations offer more control, Internet-like environments are difficult to construct due to the lack of ground truth in critical areas, such as topological structure and traffic patterns. This thesis develops a network topology and traffic models for a simulation-based evaluation of the PURSUIT rendezvous system, the name-based interdomain routing mechanism of an information-centric future Internet architecture. Although the empirical data used to construct the employed models is imperfect, it is nonetheless useful for identifying invariants which can shed light upon significant architectural characteristics. The contribution of this work is twofold. In addition to being directly applicable to the evaluation of PURSUIT’s rendezvous system, the methods used in this thesis may be applied more generally to any studies which aim to simulate Internet-like systems. / Forskare som syftar till att utvärdera föreslagna ändringar av Internet arkitektur står inför en unik uppsättning utmaningar. Internet-baserade mätningar ger begränsat värde för sådana utvärderingar, eftersom de kvantiteter som mäts är lätt förlorade mot tvetydighet och egenhet. Även om simuleringar ger mer kontroll är Internet-liknande miljöer svåra att konstruera på grund av bristen på kända principer i kritiska områden, såsom topologiska struktur och trafikmönster. Denna avhandling utvecklar en nättopologi och trafikmodeller för en simulering baserad utvärdering av PURSUIT mötesplatsen systemet, den namn-baserade interdomän routing mekanismen för en informations-centrerad arkitektur av framtidens Internet. Även om de empiriska data som används för att konstruera modeller är bristfällig, är det ändå användbart för att identifiera invarianter som kan belysa viktiga arkitektoniska egenskaper. Bidraget från detta arbete har två syften. Förutom att vara direkt tillämplig för utvärderingen av PURSUITs rendezvous system, kan de metoder som används i denna avhandling användas mer allmänt för studier som syftar till att simulera Internet-liknande system.

Introduktion: Syntetisk media omfattar teknik som berör många områden, t ex syntetisk text- och röstbearbetning, videomanipulation, bildmanipulation, digitala människor och ansikten. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen accelererat ytterligare, till en informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som omfattar möjligheten att använda syntetisk media alltmer. Detta har lett till implementering av nya informations- och kommunikationsverktyg för hälsokonsumenten, bl. a med förhoppning om ökad individuell empowerment. Det är således intressant att undersöka hur syntetisk media beskrivs vara möjligt att användas hälsofrämjande inom folkhälsoarbete samt beskriva hur det påverkar empowerment hos hälsokonsumenter. Syfte: Syftet för detta examensarbete har varit att redogöra för vilka syntetisk media som används idag som informations- och kommunikationsverktyg inom hälsopromotion och prevention samt undersöka deras konsekvenser på hälsokonsumentens empowerment. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med tematisk analys enligt Braun &. Clarks (2006) modell. Resultat: Totalt har 14 vetenskapliga artiklar ingått som urval i den tematiska analysen. Efter tematisering har slutligen 5 teman kunnat presenteras; Hälsokonsumentens karakteristika, Målområden för digital hälsa, Digitalt verktyg-syntetisk media, Intervention genom digitalt verktyg-syntetisk media, Konsekvenser för hälsokonsumenten. Slutsats: Syntetisk media kan verka som ett digitalt hälsofrämjande informations- och kommunikationsverktyg och har möjlighet att genom olika digitala interventioner rikta sig till hälsokonsumenter med potential för att stärka deras empowerment. Hälsokonsumenterna har beskrivits som en heterogen grupp, med olika åldrar, kön och bakgrund. I dagsläget är det till arbetets syfte relaterade urvalet av studier dock begränsat. Det finns därmed ett behov av fortsatta studier som följer utvecklingen av syntetisk media i relation till folkhälsoarbete beträffande utformning, effekt, hållbarhet och säkerhet. / Introduction: Synthetic media includes technologies such as synthetic text and voice processing, video manipulation, image manipulation, digital people and faces. In recent years, technological development has accelerated further, to an information and communication technology (ICT) that increasingly embraces the possibility of using synthetic media. This has led to the implementation of new tools for the health consumer, in the hope of increased individual empowerment. It is therefore interesting to investigate synthetic media in the context of public health work and empowerment in health consumers. Aim: The aim of this thesis has been to account for which synthetic media is today used as information and communication tools in health promotion and disease prevention and to investigate their consequences on the empowerment of the health consumer. Methods: A structured literature review with thematic analysis according to Braun & Clark's (2006) model. Results: Totally 14 scientific articles have been selected for the thematic analysis. All together 5 themes could be presented: Characteristics of the health consumer, Target areas for digital health, Digital tools-synthetic media, Intervention through digital tools-synthetic media, Consequences for the health consumer. Conclusion: Synthetic media can act as a digital health promoting information and communication tool and target health consumers through various digital interventions with the potential to strengthen their empowerment. Health consumers have been described as a heterogeneous group. At present, there are limited studies available related to the study aim. There is therefore a need for further studies of synthetic media in relation to public health work related to design, efficacy, sustainability and safety.

Till följd av coronapandemin tvingades många organisationer göra en hastig och ofrivillig övergång till distansarbete. Detta skifte i arbetssätt för med sig nya krav, inte minst på ledare som tvingas kommunicera och leda via digitala verktyg. Följaktligen ämnade denna studie undersöka ledares upplevelser under denna tidsperiod och hur ledarskapet medierats med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). För att besvara forskningsfrågan genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv ledare. Empirin analyserades sedan huvudsakligen utifrån en affordance-lins, i kombination med ett leader-member exchange-perspektiv vilket belyser den dyadiska relationen mellan ledare och medarbetare. Resultatet visar på att IKT är oumbärligt för ledarskap på distans, men att en stor problematik ligger i att ledare tidigare utvecklat en ledarskapsstil som till stor del förlitar sig på informell kommunikation och uppföljning som sker fysiskt. Även om individuella egenskaper har en avgörande betydelse för hur väl och i vilken omfattning digitala affordances aktualiseras, påvisas att IKT inte lyckas skapa och förmedla sociala affordances i samma utsträckning som den fysiska miljön. Emellertid har en utveckling skett sedan distansarbetets början och användandet av teknik har alltmer integrerats i ledarskapet. För att uppnå e-ledarskap behöver dock nya e-kompetenser utvecklas, där IKT används effektivt, medvetet och ändamålsenligt. / Due to the covid-19 pandemic, organisations were forced to make a rapid and involuntary transition to teleworking. This shift in labour entails new demands, especially on leaders who are forced to rely on digital tools for communication and leadership. Accordingly, the aim of this study was to investigate experiences of leaders during this period of time, and how leadership is mediated through information and communication technology (ICT). To answer the research question, semi structured interviews were conducted with twelve leaders. The results were primarily analyzed through an affordance lens, combined with a leader-member exchange perspective, which emphasizes the dyadic relationship between leader and follower. The results imply that ICT is essential for remote leadership. However, a major issue arises as leaders previously has developed a leadership style that primarily relies on informal communication and following up with employees face-to-face. Although individual characteristics matter in regards to how well and to what extent digital affordances are actualized, digital tools do not manage to create and transmit social affordances to the same extent as the physical environment. Yet, a progress has been made since the start of the pandemic-induced telework, and the use of ICT has increasingly been integrated in the leadership. To fully reach so-called e-leadership, new e-competencies are nevertheless required, where ICT is applied effectively, deliberately and appropriately.

This research aimed to design a support system to facilitate the decisionmaking process in terms of selecting the acceptance of Integrated ICT (Information and Communication Technology) Laboratory assistants using the Analytical Hierarchy Process (AHP) and Technique for Order Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS) methods. The AHP method was used for the process of determining the weight of each criterion determined from the Integrated ICT Laboratory, Budi Luhur University, while the TOPSIS method was used to determine the ranking based on the calculated values. The method used in this research was the waterfall method consisting of 4 stages, including the needs analysis stage, design, testing and implementation. For testing, User Interface Testing was used which aimed to determine whether the functionality of interface elements such as buttons and hyperlinks contained on each page was working properly. In addition, validation testing was also carried out which aims to determine whether the validations in the system had been running well. The results showed that the decision support system designed using the Analytical Hierarchy Process (AHP) method had been tested to determine the weight of each criterion needed in the assistant selection process, it was attendance with 0.284, Competence 0.143, Project 0.414, Hardware 0.089 and interview with 0.070. Meanwhile, the Technique for Order Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS) was able to determine the ranking based on the results of calculating the criteria values for each assistant candidate and the 2 people who occupied the top rankings were declared to have passed the selection. The test results showed that all system elements functioned as designed.

Dans les systèmes d'alertes publiques, l’étude de la diffusion des informations dans le réseau est essentielle. Les systèmes de diffusion des messages d'alertes doivent atteindre beaucoup de nœuds en peu de temps. Dans les réseaux de communication basés sur les interactions “device to device”, on s'est récemment beaucoup intéressé à la diffusion des informations et le besoin d'auto-organisation a été mis en évidence. L'auto-organisation conduit à des comportements locaux et des interactions qui ont un effet sur le réseau global et présentent un avantage de scalabilité. Ces réseaux auto-organisés peuvent être autonomes et utiliser peu d'espace mémoire. On peut développer des caractères auto-organisés dans les réseaux de communication en utilisant des idées venant de phénomènes naturels. Il semble intéressant de chercher à obtenir les propriétés des “small world” pour améliorer la diffusion des informations dans le réseau. Dans les modèles de “small world” on réalise un recâblage des liens dans le réseau en changeant la taille et la direction des liens existants. Dans un environnement sans-fils autonome une organisation de ce type peut être créée en utilisant le flocking, l'inhibition latérale et le “beamforming”. Dans ce but, l'auteur utilise d'abord l'analogie avec l'inhibition latérale, le flocking et le “beamforming” pour montrer comment la diffusion des informations peut être améliorée. L'analogue de l'inhibition latérale est utilisé pour créer des régions virtuelles dans le réseau. Puis en utilisant l'analogie avec les règles du flocking, on caractérise les propriétés des faisceaux permettant aux nœuds de communiquer dans les régions. Nous prouvons que les propriétés des “small world” sont vérifiées en utilisant la mesure des moyennes des longueurs des chemins. Cependant l'algorithme proposé est valable pour les réseaux statiques alors que dans les cas introduisant de la mobilité, les concepts d'inhibition latérale et de flocking nécessiteraient beaucoup plus de temps. Dans le cas d'un réseau mobile la structure du réseau change fréquemment. Certaines connexions intermittentes impactent fortement la diffusion des informations. L'auteur utilise le concept de stabilité avec le “beamforming” pour montrer comment on peut améliorer la diffusion des informations. Dans son algorithme il prévoit d'abord la stabilité du nœud en utilisant des informations locales et il utilise ce résultat pour identifier les nœuds qui réaliseront du beamforming. Dans l'algorithme, les nœuds de stabilité faible sont autorisés à faire du beamforming vers les nœuds de forte stabilité. La frontière entre forte et faible stabilité est fixée par un seuil. Cet algorithme ne nécessite pas une connaissance globale du réseau, mais utilise des données locales. Les résultats sont validés en étudiant le temps au bout duquel plus de nœuds reçoivent l'information et en comparant avec d'autres algorithmes de la littérature. Cependant, dans les réseaux réels, les changements de structure ne sont pas dus qu'à la mobilité, mais également à des changements de la densité des nœuds à un moment donné. Pour tenir compte de l'influence de tels événements sur la diffusion des informations concernant la sécurité publique, l'auteur utilise les concepts de modèle de métapopulation, épidémiologiques, “beamforming” et mobilité géographique obtenu à partir de données D4D. L'auteur propose la création de trois états latents qu'il ajoute au modèle épidémiologique connu: SIR. L'auteur étudie les états transitoires en analysant l'évolution du nombre de postes ayant reçu les informations et compare les résultats concernant ce nombre dans les différents cas. L'auteur démontre ainsi que le scenario qu'il propose permet d'améliorer le processus de diffusion des informations. Il montre aussi les effets de différents paramètres comme le nombre de sources, le nombre de paquets, les paramètres de mobilité et ceux qui caractérisent les antennes sur la diffusion des informations / In public warning message systems, information dissemination across the network is a critical aspect that has to be addressed. Dissemination of warning messages should be such that it reaches as many nodes in the network in a short time. In communication networks those based on device to device interactions, dissemination of the information has lately picked up lot of interest and the need for self organization of the network has been brought up. Self organization leads to local behaviors and interactions that have global effects and helps in addressing scaling issues. The use of self organized features allows autonomous behavior with low memory usage. Some examples of self organization phenomenon that are observed in nature are Lateral Inhibition and Flocking. In order to provide self organized features to communication networks, insights from such naturally occurring phenomenon is used. Achieving small world properties is an attractive way to enhance information dissemination across the network. In small world model rewiring of links in the network is performed by altering the length and the direction of the existing links. In an autonomous wireless environment such organization can be achieved using self organized phenomenon like Lateral inhibition and Flocking and beamforming (a concept in communication). Towards this, we first use Lateral Inhibition, analogy to Flocking behavior and beamforming to show how dissemination of information can be enhanced. Lateral Inhibition is used to create virtual regions in the network. Then using the analogy of Flocking rules, beam properties of the nodes in the regions are set. We then prove that small world properties are achieved using average path length metric. However, the proposed algorithm is applicable to static networks and Flocking and Lateral Inhibition concepts, if used in a mobile scenario, will be highly complex in terms of computation and memory. In a mobile scenario such as human mobility aided networks, the network structure changes frequently. In such conditions dissemination of information is highly impacted as new connections are made and old ones are broken. We thus use stability concept in mobile networks with beamforming to show how information dissemination process can be enhanced. In the algorithm, we first predict the stability of a node in the mobile network using locally available information and then uses it to identify beamforming nodes. In the algorithm, the low stability nodes are allowed to beamform towards the nodes with high stability. The difference between high and low stability nodes is based on threshold value. The algorithm is developed such that it does not require any global knowledge about the network and works using only local information. The results are validated using how quickly more number of nodes receive the information and different state of the art algorithms. We also show the effect of various parameters such as number of sources, number of packets, mobility parameters and antenna parameters etc. on the information dissemination process in the network. In realistic scenarios however, the dynamicity in the network is not only related to mobility. Dynamic conditions also arise due to change in density of nodes at a given time. To address effect of such scenario on the dissemination of information related to public safety in a metapopulation, we use the concepts of epidemic model, beamforming and the countrywide mobility pattern extracted from the $D4D$ dataset. Here, we also propose the addition of three latent states to the existing epidemic model ($SIR$ model). We study the transient states towards the evolution of the number of devices having the information and the difference in the number of devices having the information when compared with different cases to evaluate the results. Through the results we show that enhancements in the dissemination process can be achieved in the addressed scenario

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

The circular economy concept provides a model to minimize waste creation while at the same time maximizing value potential. Much attention has been given by researchers to the circular economy and its potential for society from a holistic perspective. However, there exists a scarce widespread exploration of studies about the practical implementation challenges of circular economy seen from a company perspective. This is especially true when looking at the circular business model of reusing products. This research is a qualitative case study that explores the challenges of product reuse through the lens of the Circular Manufacturing Systems framework (CMS). Unlike what was found in the literature review, the results showed that the challenges for reuse were highly concentrated on packaging and ownership. Furthermore, other found challenges that were more anticipated and agreed with the literature were tracking and transparency of products throughout the supply chain. The study’s most apparent contribution and conclusion is that the ownership of handled products in a product reuse supply chain is important in order to overcome many of the found challenges, for example, process/product improvements and communication effectiveness. However, while ownership of the products is an important factor for improving reuse, this research further highlights the importance of the dynamic relations between the four pillars of the CMS-framework to benefit from a reuse-oriented business model. / Konceptet Cirkulär Ekonomi är en modell för att minimera avfall samtidigt som det höjer värdepotentialen. Mycket uppmärksamhet har givits till den cirkulära ekonomin och dess potential för samhället från ett holistiskt perspektiv. Det existerar emellertid en saknad av studier om de praktiska implementeringssvårigheterna av cirkulär ekonomi sett från ett företagsperspektiv. Detta är speciellt sant vid observation av en cirkulär affärsmodell för återanvändning av produkter. Den här studien utgör en kvalitativ fallstudie som syftar till att utforska utmaningarna för återanvändning av produkter ur ett CMS-ramverksperspektiv. Till skillnad från de slutsatser som framkom i litteraturstudien, visade resultaten att utmaningarna för återanvändning var främst relaterade till paketering och ägandeskap. Funna utmaningar från resultaten som korrelerade bättre till litteraturen var som förväntat spårning och transparens av produkter i leveranskedjan. Studiens mest påtagliga bidrag och slutsats är att produktägandeskap i en leveranskedja som hanterar återanvändning är viktig för att övervinna många av de funna utmaningarna som exempelvis process/produktförbättringar och kommunikationseffektivitet. Dock, medan ägandeskap av produkterna är en viktig faktor för att förbättra återanvändning belyser denna studie vikten av de dynamiska relationerna mellan de fyra pelarna i CMS ramverket. Detta för att främja en återanvändningsorienterad affärsmodell.

La méconnaissance du virus SARS-CoV-2 et une communication publique déficiente ont contribué à alimenter l’incertitude radicale depuis le début de la pandémie. Cette conjoncture est propice au déferlement de contre-discours dits « complotistes » dans les arènes numériques, théorisées ici en tant que « forums hybrides » (Callon, Lascoumes et Barthe, 2001). Les institutions publiques et médiatiques, en ostracisant ce contre-public et en privilégiant une approche épistémologique qui consiste à débusquer les informations problématiques qui circulent, échouent à comprendre la préférence d’une frange somme toute assez importante de la population pour les vérités dites « alternatives », relayées par des leaders éloquents et persuasifs, au détriment des preuves scientifiques. Alexis Cossette-Trudel, figure de proue du mouvement complotiste au Québec et en Europe francophone, propage sa « réinformation » sur les réseaux sociaux depuis 2017 et prétend dire vrai. D’abord peu populaire, la pandémie de COVID-19 l’a propulsé au « sommet ». Il est devenu le maître à penser de milliers de gens fâchés; des personnes qui le croient et qui se méfient des discours officiels, mettant ainsi la santé publique en péril. On est alors à même de se demander comment il y parvient. En analysant les formes médiatiques et alèthurgiques de son discours (à partir des modes de véridiction de Michel Foucault), l’intuition qui est explorée dans ce mémoire – et qui tend à se confirmer – est que le contexte d’incertitude pandémique offre à Cossette-Trudel les conditions de possibilité et de médialité qui, étroitement interreliées, lui permettent de poser et maintenir son ascendant au sein de son forum hybride ad hoc, témoignant du retour d’une (mauvaise) parrêsia politique. / The lack of knowledge about the SARS-CoV-2 virus and poor public communication have contributed to the radical uncertainty that has existed since the beginning of the pandemic. This situation is favorable to the outpouring of so-called conspiracy counter-discourses in digital arenas, theorized here as “hybrid forums” (Callon, Lascoumes and Barthe, 2001). Public and media institutions, by ostracizing this counter-public and by privileging an epistemological approach that consists of debunking problematic information that circulates, fail to understand the preference of a rather large fringe of the population for so-called “alternative” truths, relayed by eloquent and persuasive leaders, to the detriment of scientific evidence. Alexis Cossette-Trudel, a leading figure in the conspiracy movement in Quebec and French-speaking Europe, has been spreading his “reinformation” on social networks since 2017 and claims to be telling the truth. Initially not very popular, the COVID-19 pandemic has propelled him to the “top”. He has become the thought leader for thousands of angry people; people who believe him and distrust the official discourse, thus putting public health at risk. We can then ask ourselves how he achieves this. By analyzing the media and alethurgic forms of his discourse (based on Michel Foucault's modes of veridiction), the intuition that is explored in this memoir – and which tends to be confirmed – is that the context of pandemic uncertainty offers Cossette-Trudel the conditions of possibility and mediality which, closely interrelated, allow him to establish and maintain his ascendancy within his ad hoc hybrid forum, testifying to the return of a (bad) political parrêsia.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.