In my thesis project, I am questioning how we, as interior architects, can design and use material in a creative, sustainable and sensory way when the common workflow of our practice is becoming increasingly more digital and distanced, when quality and prices are being pressured by the consumer system and when production, to a great extent, has moved to developing countries. I believe that when we distance ourselves from the practical knowledge and process of making, we are also distancing ourselves from understanding how our bodies inhabit the world. How are we to design meaningful and multi-sensory spatial experiences, create something to connect and care for, when we are working from a distance, far away beyond the horizon? In my view, all spatial experiences are multi-sensory, meaning that we experience them through more senses than our gaze. Therefore, I believe it is important to practice as an interior architect through embodied methods of making, not limiting our understanding of space to two-dimensional representations such as computer models or drawings. Through tactile, slow and repetitive hands-on practice, I learn about the material wood and its sensory qualities and let the material guide me in my process. My project shows my collection of embodied memories from that learning process in an archive of wooden pieces and three pieces of furniture. All telling a tactile story of their own to be experienced with our senses.

Arbetet adresserar dels problematiken med att flera klassrums fysiska lärmiljö inte har hängt med i utvecklingen och inte förändrats sedan de första klassrummen utformades, och dels problematiken med att när en lärmiljö utformas kan det uppstå ett glapp mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik, som kan överbryggas förutsatt att pedagoger blir involverade i arbetet, förstår och kan granska gestaltningsförslaget innan det realiseras.  Syftet har varit att undersöka hur ett befintligt och idag traditionellt utformat klassrum, med givna förutsättningar, kan anpassas och gestaltas för dagens undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Målet har varit att gestalta klassrummet så att klassrummet och dess lärmiljö ska fungera som verktyg och stöttning för dagens behov, undervisning och lärande. Under arbetet har jag använt mig av mina 13 års erfarenheter som pedagog, mina studier och lärdomar inom didaktik, av litteratur och forskning samt inspirerats av liknande arbete.  Mitt gestaltningsundersökande och arbete har kretsat kring de fyra aspekterna: lärmiljöer, flexibilitet och variation, kunskapsutbyte och belysning. Min tolkning av dessa aspekter är materialiserade och visualiserade i ett gestaltningsförslag. Sammanfattningsvis ska den fysiska lärmiljön stödja individualisering och att elever kan använda varandra som resurs. Den fysiska lärmiljön bör således bjuda in till och stödja olika lärsituationer, aktiviteter och kunskapsutbyte mellan elever, som pedagogen initierar till och aktivt håller igång. För detta bör klassrummet delas in i väldefinierade mindre rum för: grupparbete, olika funktioner och behov, där alla rum är inom synhåll och räckhåll för pedagogen. Flexibilitet och variation handlar om att eleven kan byta och variera aktivitet och plats, efter behov, under lektionen. Möbler står kvar och är olika. Eftersom möbleringen inte förändras kan belysningen anpassas till platsens aktivitet. Belysningen bjuder i sin tur in till och stödjer lärsituationen.  Syftet med arbetet har också varit att undersöka och använda tekniken Virtual Reality (VR) som gestaltningsverktyg och i dialog med skolledare, pedagoger och elever.  Resultatet av VR som verktyg i gestaltningsarbetet talar för att VR på många sätt underlättar gestaltningsarbetet för arkitekten, och gestaltningen kan ta en helt annan riktning tack vare upplevelsen av rummet med och genom VR, då VR låter oss uppleva rummet med vår egen kropp, på ett smidigt, välbekant och snabbt sätt. Olika verktyg kommunicerar och visualiserar olika aspekter, kvalitéer och delar i ett gestaltningsundersökande, som påverkar gestaltningsarbetet. Därför föreslår jag att VR används som gestaltningsverktyg, kontinuerligt under gestaltningsarbetet, som komplement och parallellt med andra verktyg. Jag rekommenderar att VR introduceras och implementeras som gestaltningsverktyg i utbildningen för inredningsarkitektur, jämte andra verktyg.  VR som verktyg i dialog med skolledare, pedagoger och elever kan vara ett potentiellt och användbart verktyg i en samgestaltning, då VR bjuder in till samtal och diskussion kring den fysiska lärmiljön och klassrummets utformade i relation till pedagogens praktik. VR kan bidra till att glappet mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik kan överbryggas, då pedagoger ges möjlighet till att utvärdera och diskutera ett gestaltningsförslag, på ett sätt som de förstår. VR bjuder även in eleven till diskussionen. Jag föreslår att VR som verktyg undersöks vidare, t ex i forskning/studier med participatory design som metod, när utforskande av co-design verktyg testas.

Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema.

Färger som vi omges av påverkar oss i det vardagliga livet. Vi reagerar olika på färger som finns i ett rum utifrån färgens intensitet, textur och hur ljuset faller in. Däremot är färgen likaså ett subjektivt fenomen som förankras till våra preferenser och känslor. Tidigare forskning visar även på att färg är viktigt och att det har olika effekter på vårt mående och hur vi agerar. Problematiken idag utifrån min egna erfarenhet av att ha arbetat på förskolor grundar sig i att det saknas en mer färgrik kulör i den rumsliga miljön. Jag har ifrågasatt genom min egna upplevelse hur barn skulle reagera på en mer färgrik miljö och hur dem kommer till att stimuleras utav färg i den byggda miljön på förskolor. Att kombinera färg tillsammans med rummets utformning skulle kunna skapa en större inverkan på barnens beteende och sinnesstämning i deras lärmiljö eftersom färgen har en stor betydelse genom barnens uppväxt och utveckling. Syftet med studien är att belysa färgens egenskaper i rummets miljö på Bokebo förskola som utförs genom arkitektoniska aspekter , fullskaleförsök och genom teoretisk bakgrund inom färgpsykologi och tidigare forskningsstudier av färg och rumsligheter. Teorierna och fullskaleförsöket kommer sedan att förankras ihop med barnens svar på intervjufrågorna, där frågorna kommer ge svar på deras beteende och känslor i fullskaleförsöket, samt att observationerna kommer ge svar på deras stimulans i den rumsliga miljön. Detta kommer i slutändan att bidra till mer kunskap och förståelse för att kunna använda färg i förskolans fysiska miljöer på rätt sätt. Förutom intervjufrågor hos barnen kommer även pedagogerna på avdelningen att få genomgå intervjufrågor. Anledningen är för att kunna få svar på hur dem upplevde rummen och hur dem tror att det skulle kunna fungera för barnen. Intervjuer och observationer kommer att utvärderas tillsammans med tidigare forskning för att kunna se ett mönster i barnens beteende och sinnesstämning i den rumsliga miljön på Bokebo förskola. Resultatet av denna studie visar en övergripande positiv inverkan av färgen hos barnen. Däremot visade det sig skillnader i könen hos barnen. Ett mönster kunde tydas hos pojkar respektive flickor. Det ger ett resultat på att färgen är starkt kopplad till våra preferenser och känslor genom vår uppväxt , därför är det viktigt att flertalet aspekter tas i akt i utförandet av färg på förskolor. Resultatet upplyser även genom tidigare forskning att färgen bör användas i ett rum för rätt syfte och i rätt mängd, samt med rätt intensitet och dagssljus. Färgens applicering ska utföras med försiktighet och genom kunskap för att kunna uppnå ett bra resultat i den rumsliga miljön för barnen på förskolor. Det som är viktigt att tänka på är hur vi använder färgen och vad rummet har för form av syfte att användas till. Därför har fullskaleförsöket en stor betydelse i studien , den används för att få fram resultat på barnens reaktioner, beteende och stimulering av sinnen i rummet. Studien tar fram mer kunskap och förståelse i färgens betydelse som ska agera som inspiration till att vi ska våga använda mer färg, som ett kompletterande arkitektoniskt element till en bättre lärmiljö för barnen. / Colors that surround us affects us in everyday life. We react differently to colors in a room based on the color’s intensity, texture and how the light falls in. However, color is also a subjective phenomenon that is connected to our preferences and feelings. Previous research also shows that color is important and it has different effects on our mood and how we act.  The problem today based on my own experience of having worked in kindergarten is based on the lack of a more colorful color in the spatial environment. I have questioned through my own experience how children would react to a more colorful environment and how they will be stimulated by color in the built environment at kindergartens. Combining color together with the design of the room could create a greater impact on the children’s behavior and mood in their environment because color has a great importance through the children’s growth and development. The purpose of the study is to highlight the properties of color in the room environment at Bokebo kindergarten which is carried out through architectural aspects, full-scale experiments and through theoretical background in psychological color and previous research studies of color and spatiality.  The theories and the full-scale experiment will then be set together with the children’s answers to the interview questions, where the questions will provide answers to their behavior and feelings in the full-scale experiment, and also the observations will provide answers to their stimulation in the spatial environment. This will ultimately contribute to more knowledge and understanding to be able to use color in the kindergartens physical environments in the right way. In addition to interview questions for the children, the educators in the department will also have to go through interview questions. The reason is to be able to get answers to how they experienced the room and how they think it could work for the children. Interviews and observations will be evaluated together with previous research to be able to see a pattern in the children’s behavior andmood in the spatial environment at Bokebo kindergarten. The result of this study shows an overall positive influence of the color in the children. However differences in the genders of the children were found. A pattern could be interpreted in boys and girls respectively. It shows that the color is strongly linked to our preferences and feelings through our growth, therefore it is important that several aspects are taken into account in the implementation of color in kindergarten.The result also informs through previous research that the color should be used in a room for the right purpose and in the right amount, as well as with the right intensity and daylight. The application of the color must be carried out with caution and through knowledge to be able to achieve a good result in the spatial environment for the children in preschools. What is important to think about is how we use the color and what kind of purpose the room is used for. Therefore, the full-scale trial has a great importance in the study, it is used to bring out results on the children’s reactions, behavior and stimulation of the senses in the room.The study brings out more knowledge and understanding in the meaning of color, which should act as inspiration for us to dare to use more color, as a complementary architectural element to a better learning environment for the children.

Due to the geographical location, the amount of daylight in Sweden varies greatly during the year - the lack of light is part of our everyday life. Regardless of the season, the sun’s position gives a light that seems to fall from the side, it kind of drags itself in through the windows. As a result, it is easily influenced by the surroundings. All the edges, corners and profiles that stand in the way create an endless variety of shades. Given these conditions, it is a good reason to devote time to the detailing of all the parts of a window. In this master’s project, I am directing my gaze towards the window frame and more specifically towards the framework’s profiling. By observing the shape and the color language of different profiles, the perceived contrast between light and shades is noticed and interpreted into new. Based on the qualities of the Nordic light, this project hopes to clarify and show with concrete examples why decision-making around the window frame is crucial for how we perceive the incident light. Relatively small differences in profiling create a large effect in contrasts, I find, and consequently, a more complex window profile enhances the character of the window and the incident light. This project is about looking at something specific, to observe and to explain what already is there.

The core question in this master thesis is: What happens to the essence of an object when it becomes out of date and is no longer in use? I am addressing the sense of dignity in once meticulously designed technical/mechanical items that now has become obsolete. The intention has been to investigate how to give new meaning to obsolete items and find new eligibility for their existence.  The investigation was conducted through the development of a method: collection, analysis, deconstruction, investigation and resurrection of a number of O.T.M.I. (Obsolete Technical Mechanical Items).   The resurrection process consisted of the (re-)writing of the objects’ narratives. These stories along with the objects’ parts, spaces and sounds created a frame for a scenography, a soundtrack and characters to act in a film to tell the story. As interior designers we have the opportunity to transform space and fill it with stories. Imagination is an important tool: We benefit from having the ability to imagine, for instance, how different surfaces will reflect sound and light. Our imagination is highly visual. So I have transformed my imaginary world of Obsolete Technical Mechanical Items to visual and audial elements that support the content and values of a story through researching the objects, finding how to clarify and support the story. The Re-Story.

I have embarked on a journey (that will never end) to explore color. Inspired by Maggie Nelson’s blunt and anecdotal ways of writing about the color blue (2017), I have searched for more aspects of color than I intuitively knew before.  What do I want with color? How much color is needed to make an effect? How do you combine theory with intuition? What approaches are there when working with color, and which to choose? What sort of knowledge is color and how do we create qualitative discussions about and with it? Will I ever be satisfied?  The questions are asked in the context of renewing the interior of building 21, Smedjan or Smälten in Lövholmen. Its name Smälten comes from its industrial history as a smelter, producing resin in paint and varnishing products for Wilhems Beckers between 1944-1973. While Lövholmen is facing a lot of changes, the area has plenty of housing plans but fewer plans for cultural needs or activities.  The city of Stockholm released a report in 2019 stating that we lack modern contemporary dance stages. Since Smälten is situated just next to Färgfabriken I think it well suited to serve as an extended cultural meeting point, providing a new platform for artistic expression and social interaction. A space to be shared for cultural activities that hold an audience, such as lectures, performances, art gatherings, film screenings or a contemporary dance stage.    This project is about a journey of exploring color, but also the programming of a modern contemporary stage while renewing and taking care of a building from within, a building enriched with an industrial history.

I mitt projekt utvecklar jag konstnärliga designmetoder för att studera, samla in och berätta om kvinnohistoria och interiörhistoria, inspirerat av feministiska och queerteoretiska perspektiv på temporalitet, identitet, historia, material och berättande. Mitt examensarbete utgår från min 90-åriga mormors berättelser om sina barndomsminnen av hennes två mormödrar ‘Momma’ och ‘Mormor’ och hur det var att spendera somrarna på deras gård, Fridhem. I formgivning av bordet Fridhem, tavlan Systrar på gungbräda i trädgården, installationen Flytande fragment och installationen av dessa under Konstfacks Vårutställning 2021 tillsammans med ljudverket Minnen från Momma och Mormors Fridhem, manifesterar jag studierna och berättelsen.