Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

<p>Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.</p>

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.

Ungdomar växer upp i en multikulturell kontext där kulturer, åsikter, språk och normer blandas till nya kulturer. För att förstå det samhälle de växer upp till och de visuella uttryck de möter behöver de ett verktyg, interkulturell litteracitet. Kunskapsöversikten undersöker vad begreppen interkulturell respektive visuell litteracitet är, varför de samverkar, skillnader mellan mångkulturell och interkulturell och hur dessa begrepp fungerar i det medie- och multimodala samhälle som ungdomar växer upp i och en dag ska föra vidare. Texten studerar vidare varför interkulturell litteracitet kan användas för att visa på hur maktordningar representeras i media, samhälle, skola och hur lärare kan arbeta didaktiskt inom ämnena. Kunskapsöversikten har ett noggrant urval av material som har valts ut ur en systematisk sökprocess. Resultatet visar sambandsfaktorer mellan interkulturell- och visuell litteracitet och en slutsats är dess möjligheter att positivt påverka medielitteracitet som ett verktyg för att utbilda demokratiska medborgare.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.

Detta är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktning Textdesign, på Mälardalens högskola. Studiens syfte är att undersöka hur en myndighets informationsmaterial till nyanlända asylsökande kan göras lättillgängligt och utformas så att läsvärdet kan ökas. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag som möter målgruppens behov. Metoden bestod av att göra en läsbarhetsanalys på det befintliga materialet, samt genomföra nio kvalitativa intervjuer. De som intervjuades var två personer från Migrationsverket, sex asylsökande samt en tolk. Studiens resultat visade att det befintliga materialet inte var målgruppsanpassat. Det hade flera olika avsändare, vilket innebar att materialet riktades till olika målgrupper samt att innehållet var olika utformat. Viss information stämde inte och viss information var irrelevant. Språkbruket var på sina ställen komplicerat. Detta gör informationsmaterialet svårtillgängligare för målgruppen. På grund av detta togs ett gestaltningsförslag fram baserat på interkulturell kommunikation, principer för klarspråk och tydlig grafisk utformning.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

Dagens förskola är under förändring. Allt fler familjer har anlänt till Sverige som flyktingar och barnen börjar i förskolor runtom i landet. Förskolans läroplan, Lpfö 98 (rev. 2016) beskriver att förskolans pedagoger ska arbeta med att synliggöra kulturella skillnader och värderingar i barngrupperna för att gynna barnens förutsättningar för att leva i ett internationaliserat samhälle. Studiens syfte är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskolepedagoger ser på arbetet med att möjliggöra förståelse och öppenhet hos barn om kulturell mångfald. Frågeställningar som använts är: Vad är pedagogernas uppfattning om sitt uppdrag att bidra till att främja barnens möjligheter till att förstå och möta olika kulturer? Hur beskriver pedagogerna arbetet med kulturell mångfald? Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativ intervju och fyra stycken pedagoger intervjuades. Slutsatser av resultatet visade att pedagogerna är genuint intresserade av de nya kulturerna kommit till deras avdelningar men problem fanns med språklig kommunikation. Kulturellt arbete ansåg pedagogerna var beroende av föräldrar från andra kulturer men problematiserades utifrån att pedagogerna inte visste om föräldrarna hade negativa upplevelser från deras hemländer.Barn från andra kulturer och länders lärande lyftes inte fram av pedagogerna. Arbetet med kulturer skulle gynna svenska barns lärande vilket gör att slutsatsen kan dras att förskolans monokulturella traditioner tas för givet i verksamheten. Pedagogerna sammanförde icke önskvärda beteenden med kulturell tillhörighet vilket kan skapa uppdelningar och negativa konsekvenser för barnen. Mer kunskaper behövs hos förskolans pedagoger samt gemensamma diskussioner i arbetslagen där begreppet kultur definieras.

I svensk grundskola finns idag cirka 15 % elever med annat modersmål än svenska. Som blivande speciallärare anser vi att vi behöver öka vår förståelse för hur barn lär sig och tillägnar sig ett andraspråk. Syftet med studien var att ta reda på vilka hinder, svårigheter och möjligheter några klasslärare/speciallärare beskriver i arbetet med elever med annat modersmål utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi ville också ta reda på vilka anpassningar och stöd dessa klasslärare/speciallärare ger till dessa elever. Vi valde en kvalitativ metod eftersom det passade bäst utifrån det vi ville studera. Vi intervjuade nio klasslärare och två speciallärare. Med klasslärarna genomförde vi två fokusgruppsintervjuer och med speciallärarna enskilda intervjuer.  Vårt resultat visade att de lärare vi intervjuade upplevde fler hinder och svårigheter än möjligheter. Resultatet visade också att elever med annat modersmål behöver tala mer svenska och utveckla sin bakgrundskunskap till svenska språket. Det räcker inte med att endast tala svenska under korta stunder i klassrummet och på raster för att uppnå en god språkutveckling. Vår studie visade att alla lärare behöver agera som språklärare och anpassa sin undervisning och sitt arbetssätt mer för att elever med annat modersmål ska uppnå samma resultat och skolframgång som elever med svenska som modersmål. I diskussionen beskrev vi några kunskapsdimensioner som visar vad skolan som organisation och lärare/speciallärare som yrkesgrupp behöver utveckla.