The main focus of this bachelor thesis concerns the discourses presented in texts on critical classification about marginalized groups. The text explores some of the difficulties that can stem from the idea that there is a possibility of objectivity within classification and cataloguing, as they are not a neutral occurrence but controlled by constructs such as ideological thinking and bias. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization should be based on flexibility, connectedness and inclusivity, our empirical material explores these questions regarding change in normative and oppressive structures. Apart from Olson, much inspiration is taken from Birger Hjørland, and his domain analysis, in the field that our analysis originates in. This study is based on a discourse analysis regarding four academic articles on the subject, authored by academic researchers and librarians. The aim of this bachelor thesis is to account for discourses that writers in the field of Library and Information Science formulate through the problems they present. The examined discourse show that existing universal systems such as Dewey Decimal Classification and Library of Congress Subject Headings tend to create and uphold marginalization of several social groups that could be included in alternative classification systems. The empirical evidence our discourse analysis uncovers solutions based on implementing nonhierarchical structures within classification. The authors have used gender theoretical concepts such as queer and intersectionality. The outcome of our work reveals dividing lines between a narrow perception of limitations of classification, and a broader approach towards possibilities.

Studiens kunskapsöversikt utgår från information om grundläggande fakta om ADHD, att få diagnos, samsjuklighet, vikten av rätt diagnos samt hälso- och sjukvårdskuratorer vilket utgör studiens vetenskapliga ram. Studiens frågeställningar syftar till att dels besvara hur rådande intersektionella strukturer påverkar upplevelsen av att leva med ADHD. Dels hur behovet av stöd från sjukvården och hälso- och sjukvårdskuratorn förstås utifrån valda självbiografier. En kvalitativ ansats användes vid insamlande av studiens datamaterial där självbiografier granskades. Sedan gjordes en bearbetning och tematisering av självbiografiernas innehåll. Vidare har studien utgått från ett avgörande teoretiskt perspektiv, vilket är intersektionalitet. Inom intersektionalitet ingår begreppen: klass, kön, funktionalitet, normerande funktionalitet, normbrytande funktionalitet, ålder, maktstrukturer, konstruktion, kategorisering. Två ytterligare ansatser används, vilket är stämplingsteorin där stämplingsprocessen har en avgörande roll och det dramaturgiska perspektivet visar hur skådespeleri har en avgörande roll. Dessa tre teoretiska ansatser har därefter använts för analyserna inom varje tema. Resultaten visar på en bred bild av vilka symtom som är typiska för ADHD och vissa skillnader mellan könen framkommer. Exempelvis bär flickor på en känsla av lågt självvärde medan pojkar i en något högre utsträckning är utåtagerande. Flickor tenderar även att gömma sina problem i skolåldern och låtsas att de förstår skoluppgifter samtidigt som de egentligen inte gör det. Resultaten visade även att en hälso- och sjukvårdkurator kan komma att möta personer med odiagnostiserad ADHD och diagnostiserad ADHD i en rad olika skeenden där det viktiga i mötet handlar om att lyssna på personen och vara intresserad av att höra dennes narrativ. Studiens slutsatser visade att det är mycket viktigt för en HSK att inneha en medvetenhet om hur rådande intersektionella strukturer kan påverka till exempel möjlighet till rätt vård. Det är viktigt sett ur perspektiv där hälso- och sjukvårdskuratorn träffar en patient av andra anledningar än utredning av ADHD samt även vid utredning.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

The LGBTQIA+ community includes a myriad of different perspectives and experiences. The common denominator is that they all in one or more ways challenge normative views of gender and sexuality, but hierarchies exist even within marginalized groups. It is therefore of importance to study which perspectives are made accessible in libraries collections to avoid LGBTQIA+ themes becoming synonymous with one experience. Thus, the aim of this master’s thesis was to examine patterns and identify which perspectives are visible and accessible in Swedish public libraries collections of literature with LGBTQIA+ themes. Due to more and more libraries choosing to become LGBTQI certified by RFSL, the thesis also aims to study how the certification process can influence the diversity of this collection. The LGBTQIA+ collections of 18 public library catalogs, nine being LGBTQI certified, were analyzed through collection profiling. Mathiesen’s conceptual framework of informational justice guided the analysis along with intersectional theory. Previous international studies have shown that LGBTQIA+ library materials are overwhelmingly representative of the gay, white, adult male experience. Findings indicate that the Swedish collections also heavily favor white gay perspectives, implying an unmet information need and a lack of informational justice for other groups within the LGBTQIA+ community. However, the adult male perspective was not as dominant as in previous studies. Further, no notable differences between LGBTQI certified and non-certified libraries could be found.

Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar som lärare erfar i relation till undervisning om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, samt de strategier som de använder för att hantera dessa utmaningar. Studien har undersökts utifrån följande frågeställningar: Vilka utmaningar möter lärare när de undervisar om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena? Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera dessa utmaningar? För uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. De valda informanterna för undersökningen består av fem lärare i tre grundskolor som undervisar i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, vilket har resulterat i fem intervjuer. Resultatet består av de utmaningar och strategier som informanterna har berättat om och har sammanställts utifrån en tematisk analys. Resultatet har ordnats efter berörda kategorier såsom läromedel, elevers förutsättningar, samhälle och kultur, stereotypa könsroller och skolan som organisation. Kring det insamlade materialet och dess fokusområde har författarna fört generella diskussioner men även diskussioner i relation till intersektionalitet och Kumashiros ansatser för antiförtryckande utbildning. Vid analys av resultatet kan författarna huvudsakligen konstatera att vanligt förekommande utmaningar som lärare i SO årskurs 4–6 erfar och strategier som används för dessa handlar om bristen på jämställda läromedel, elevers förutsättningar, omgivande samhälle och kultur, reproduktion av stereotypa könsroller samt skolan som organisation.

Is intersectionality the way forward: A textual analysis of development strategies in Myanmar Development strategies need new perspectives to effectively allocate resources to those most affected by natural hazards, conflicts, economic insecurities, and many more. This qualitative thesis suggests intersectionality in the form of an analysis to uncover hidden passages in and core values of development strategies. In turn evaluating if these strategies hold a necessary amount of awareness of vulnerable groups by crossing the sections gender and sexuality; age; class status; ethnicity; and disability. By examining two development strategies in Myanmar, one can conclude that there is a lack of intersectional approach when creating the outline of the interventions which suggests a lack of context-based evaluations of the issues in Myanmar, and in turn it suggests a lack of understanding on who is vulnerable.

Uppsatsen uppehåller sig vid hur maskulinitet och kriminell identitet konstrueras när individer s a s ”berättar sig själva”, konstruerar ett narrativ, en levnadsteckning, utifrån de egna erfarenheterna och den kontext de ingår i. Syftet är att visa hur texter ur den s k ”gangsterrappen”, genom berättelser om brott är identitetsskapande samt kan utgöra en resurs för konstruerande av en hegemonisk maskulinitet. Metoden utgörs av narrativ analys, en kvalitativ forskningsmetod inriktad på människors berättelser, händelser över tid, samt hur dessa händelser, eftersom de är både menings och identitetsskapande för individen, avgör hur denne ser på sin tillvaro och utgör grund för individens beslut. Texter av svenska rap-artister, vilka räknas till kategorin gangsterrappare och vilka kan anses ha nått framgång med sin musik, närläses och analyseras utifrån de temata, med fokus på s k ”maskulinitetsmarkörer”, som återfinns i texterna. Det är kriminologiskt relevant att undersöka relationen mellan socialt konstruerad maskulinitet och en kriminell livsstil utifrån möjligheten till förändring. Studiens resultat visar att där går att urskilja tre temata i de analyserade rap-texterna, vilka, genom berättelser om brott, utgör resurs för konstruerandet av en hegemonisk maskulinitet: kapabel att utöva våld, risktagare, samt upprorisk och nyskapande. Gemensamt för samtliga studerade narrativ, i texterna, är att de är berättelser om händelser vilka utgör brott, men vilka i sammanhanget inte uppfattas som brott, utan som nödvändiga och försvarbara handlingar. Där finns därför en tydlig koppling mellan det egna narrativet om brott och individens konstruktion av hegemonisk maskulinitet. Berättelser om brott utgör s k hjältenarrativ sant ger individen tillgång till resurser som makt och kontroll.

This paper examines how femininity is negotiated in the play "Vem som hon" from an intersectional perspective based on five female characters. The narrative space is an unspoken suburb in Stockholm. The play deals with themes such as sisterhood, violence, poverty, racism and segregation. Through a narrative analysis of the script and the recording of the play, it examines how femininity is made in the place linked to race and class. The essay aims to answer how the characters negotiate femininity in the play and what boundaries they relate to and what role the place has in their creation of femininity. The essay wants to highlight the girls' voices and show a complex picture of the suburb as a place where people's identities are changing and multifaceted. The conclusion shows that the characters in different ways move across the boundaries of what is considered feminine and masculine and that they construct themselves through a sense of belonging to each other and the suburb as a place. Through ideals of chastity and religion, the characters try to gain respectability while their lives are characterized by violence and a rejection of normative feminine ideals.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för biståndshandläggarnas arbete med äldre kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relationer. I studien tillämpades en kvalitativ datainsamlingsmetod genom fem semistrukturerade intervjuer baserat på ett målstyrt urval. Respondenterna i studien är biståndshandläggare som handlägger ärenden inom socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Fokus under intervjuernas gång riktades mot biståndshandläggarnas utredningsprocess, samt deras möjligheter och utmaningar i att erbjuda skydd och stöd till äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Resultatet visar på att biståndshandläggare beskriver fenomenet våld i nära relationer bland äldre kvinnor som ett komplext problem och finner svårigheter med att identifiera våldet. Biståndshandläggare har heller inga specifika insatser riktade mot våld i nära relationer, utan vid misstankar om våld lägger de in eller utökar hemtjänst, boendestöd med mera. Trots att en hel del kunskap om frågan våld i nära relationer bland äldre kvinnor saknas, upplever de yrkesverksamma behov av en vidare kunskapsutveckling och särskilt när det gäller en intersektionell förståelse av våldet. Samtidigt visar resultatet på att en fungerande samverkan med andra interna-och externa aktörer medför kunskapsutveckling, och på så vis möjliggör att stödinsatser sätts in. Slutligen visar resultatet på tidsbrist och hög arbetsbörda på arbetsplatsen vilket medför ett begränsat handlingsutrymme, som dock kan utvidgas beroende på biståndshandläggarnas erfarenhet och kunskap. En otillräcklig tid och ett begränsat handlingsutrymme kan medföra att äldre kvinnor inte får den hjälp som krävs för att våldet ska upphöra.

The word ἀνήρ becomes important in the bread miracles in the Gospels of Matthew- and Mark. This thesis will problematize the usage of the word ἀνήρ, in the Gospels of Matthew- and Mark, and look at other usages, as material of comparison. In order to analyse these differences, Riley’s hermeneutical method and Matsuda’s intersectionality are applied – Ask the other question. Matsudas perspective of gender means that the same questions are asked in the Gospels of Matthew- and Mark, where the word is found and intersects with different social markers. Social markers that will influence are: hierarchy, sex, ethnicity, religious belongings, generation, paternity and social status. Matsuda’s method will challenge the readers to focus beyond traditional interpretations and their own interests. Marital status can be identified by Riley’s method, as he points out that gender originates, when the word ἀνήρ in the Gospels of Matthew- and Mark is put in a surrounding context, pointing at historical facts referring to family and/or marriage. Differences occur in the Gospels of Matthew- and Mark, as to the importance and use of the word ἀνήρ. The word ἀνήρ often gets a general wider understanding in the New Testament and LXX, where it signifies a free male or a free male human being. In the bread miracles the word ἀνήρ gets a wider understanding where it signifies hungry free males or one hungry free male human being. There are few cases where the word ἀνήρ shows meaning connected to marriage in the New Testament and LXX. Gender emerges in relation to marriage primarily in Matt 1:16 and Matt 1:19, but also connected to divorce in Mark 10:2 and 10:12