The study is about young women's experiences of prostitution in Sweden. The purpose of the study is to broaden the knowledge of how prostitution is initiated, affected, and managed by the sample group. The empirical data is placed in relation to intersectionality and a feminist approach and is then discussed. The intersectional perspective helps to illuminate how different factors in the lives of individuals interact in both negative and positive directions, including age, class, and gender. The feminist perspective highlights how power structures affect the sex sellers' story. The method of the study is based on an abductive thematic analysis where the empirical data is based on two biographies where three young women with experiences of prostitution tell their stories. Based on the empirical data, themes have been identified. The result presents three main themes with associated sub-themes. These themes are the problematization of the sale of sex, the imprint of the disaster and balancing in the dark. The first theme concerns the individuals' experiences that lead to and maintain prostitution. This includes sexual abuse and family constellations. The second theme deals with the psychological impact of the sale of sex and its consequences, including the women's self-hatred and the men's oppression. The third theme concerns how the women handle their situation in positive and negative ways including self-harm and the support of social networks. / Studien är av kvalitativ karaktär och handlar om unga kvinnors erfarenheter av prostitution i Sverige. Syftet med studien är att bredda kunskapen kring hur prostitution initieras, påverkas och hanteras av urvalsgruppen. Empirin ställs i förhållande till intersektionalitet samt ett feministiskt synsätt och diskuteras därefter. Det intersektionella perspektivet bidrar med att belysa hur olika faktorer i individernas liv samverkar i såväl negativ som positiv riktning, däribland ålder, klass och kön. Feministiska perspektivet belyser hur maktstrukturer påverkar sexförsäljarnas berättelse. Studiens metod utgår utifrån en abduktiv tematisk analys där empirin baseras på två biografier där tre unga kvinnor med erfarenheter av prostitution berättar sina historier. Utifrån empirin har teman identifierats. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande underteman. Dessa teman är problematisering av sexförsäljning, katastrofens avtryck och balansgång i mörkret. Under första temat berörs individernas erfarenheter som föranleder till och upprätthåller prostitutionen. Däribland sexuella övergrepp och familjekonstellationer. Under andra temat behandlas sexförsäljningens psykiska påverkan och dess följder. Inklusive kvinnornas självhat och männens maktutövande. Det tredje temat berör hur kvinnorna hanterar sin situation på positiva och negativa sätt, däribland självskadebeteenden och sociala nätverkens stöd. Studiens slutsats resulterade i att alla kan drabbas av prostitution, oavsett socioekonomisk bakgrund.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande globalt och nationellt jämställdhets- och jämlikhetsproblem. Ett syfte med denna studie var att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån social position i form av socioekonomiska faktorer, etnicitet, funktionsnedsättning samt könsidentitet och sexuell läggning. Ett ytterligare syfte var att öka kunskapen om hur socialtjänstens insatser påverkar våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Deltagarna i intervjustudien är sju socialsekreterare. I studien tillämpades kvalitativ metod i form av induktiv innehållsanalys. Följande fyra underteman framkom i studien: 1. En särskild bundenhet och utsatthet. 2. Strukturell diskriminering ett svagare samhällsskydd 3.Normativa föreställningar och begränsningar 4. En hemlighet att bära och stigma. Huvudtemat som framkom var: Lika insatser till alla våldsutsatta kvinnor skapar ojämlikhet. Denna studie visade att socialtjänsten brister i att anpassa insatser efter behov vilket leder till reproducering av ojämlika levnadsvillkor. Socialsekreterarna som deltog i studien efterfrågade en ökad möjlighet till individanpassade och kompensatoriska insatser. Studiens resultat synliggör behovet av politiska satsningar och prioriteringar för att kompensera för det bristande stödet och skyddet våldsutsatta kvinnor, som tillhör en svagare position i samhället, riskerar utsättas för. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

Ensamkommande barn som kommer till Sverige kan utifrån deras behov placeras på HVB för att få stöd de behöver. Vi har identifierat ett kunskapsbehov om ensamkommande flickors utsatthet samt behov utifrån brist på tidigare forskning. Studiens syfte är att undersöka och analysera en grupp socialarbetares erfarenheter av utsatthet och behov ensamkommande flickor kan ha inom HVB, samt hur denna grupp socialarbetare kan förhålla sig till aspekter av kön i sitt arbete med flickorna. Studiens metod var kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar eller har arbetat med målgruppen genomfördes. Resultatet visade att respondenterna upplevde att flickor inom HVB kunde vara en utsatt grupp på grund av kön, ålder, trauma samt sexuella utnyttjanden. Respondenterna upplevde även att ensamkommande flickor hade sociala, psykiska, kroppsliga behov således behov av trygghet och integration. Ytterligare huvudresultat var att majoriteten av respondenter upplevde att HVB främst var anpassat för pojkar, att respondenterna upplevde att de inte hade nog med kunskap om kön samt att de inte existerade nog med anpassat stöd för flickornas situation. Studiens viktigaste slutsatser var att flickorna hade en särskild utsatthet som ofta kunde skilja sig från pojkarna utifrån kön, genus samt ålder och att studien kan tyda på att HVB i många fall anpassas mer för pojkar än flickor. Olika förväntningar existerade även utifrån kön bland både personalgrupper samt barnen som påverkade båda grupper. Ytterligare att studien kan tyda på att socialarbetare inom HVB upplevde att de behöver mer kunskap om kön samt anpassat stöd för att kunna möta ensamkommande flickors situation inom HVB.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens bok Boken om Pippi Långstrump (2015), en bok som innehåller Lindgrens tre första böcker om Pippi Långstrump: Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Verket jämförs med tre böcker ur bokserien om LasseMajas Detektivbyrå av Martin Widmark: LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet (2002), LasseMajas Detektivbyrå - Födelsedagsmysteriet (2012) och LasseMajas Detektivbyrå - Musikmysteriet (2021). Analysen syftar till att synliggöra vilka budskap som förmedlas i de valda verken via ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen utgår från ett intersektionellt perspektiv och verken jämförs med en komparativ analysmetod. Analysen visar att intersektionaliteten som framskrivs både har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen, men samtidigt är det inte så stor skillnad som en hade förväntat sig efter nästan 60 år. Detta visas genom hur karaktärer beskrivs av författaren och hur karaktärerna talar om varandra i texten.

Följande kvalitativa studie undersöker tre lärares upplevelser av inkludering och delaktighet inom ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Resultatet från undersökningen visar ett stickprov på vad några lärare i religionskunskap i Sverige från tre olika skolor, tycker och tänker kring begreppen inkludering och delaktighet och intersektionalitet. Samt vilka kunskaper de har från sina utbildningar till att jobba med dessa begrepp i sina undervisningar. Resultatet från studien för oss till att vidare forskning kring specialpedagogiken i lärarutbildning bör göras när det kommer till begreppen inkludering och delaktighet. Endast en av tre lärare var bekant med intersektionalitetsperspektivet och använde det med ett tydligt syfte för att belysa olikheter mot ökad inkludering. Förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika elevers förutsättningar vid deras undervisningar. Men resultatet visar en gemensam kritisk tanke hos alla tre lärare: hur ska läraren nå bästa möjliga inkludering när lärarutbildningen inte har givit tillräckligt med kunskap om inkludering och delaktighet inom ämnet specialpedagogik? Begreppet inkludering beskrivs av vissa lärare som ett trendbegrepp som används olika av politiker och syftar till olika betydelser. Denna otydlighet kring vad inkludering är gav resultatet att det är ett väldigt svårt begrepp att definiera och arbeta med. Lärarna fick i stället skapa sina egna verktyg och strategier anpassade efter varje klassmiljö och individer i klassrummet.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Background: Discrimination against women occurs throughout society but is particularly problematic in healthcare situations as it affects the right to health and access to healthcare. Nurses play a crucial role in protecting patients’ integrity and advocating for social justice and equality. Aim: To describe women's experiences of discrimination in contact with healthcare professionals. Method: The study design consists of a qualitative literature review. Data analysis was conducted using Braun and Clarke's thematic analysis method (2006). Results: The analysis resulted in three main themes and five subthemes. The main themes identified were: Being powerless and vulnerable, Imbalance in power relations between patients and healthcare professionals, and Reduced access and participation in healthcare. Subthemes: Not being heard or taken seriously, Feeling powerless, Being belittled and devalued leads to a sense of dehumanization, Healthcare professionals' actions lead to shame and blame and The complexity of intersectionality. Conclusions: The study demonstrates extensive discrimination where women experience, they are not taken seriously or listened to. Discrimination results in women having poorer health outcomes. Suggestions for further research: To get a deeper understanding of why discrimination still occurs and how it can be avoided in the future. / Bakgrund: Diskriminering mot kvinnor förekommer i hela samhället men är särskilt problematiskt i vårdsituationer eftersom det påverkar rätten till hälsa och tillgång till sjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att värna patientens integritet och agera för att främja social rättvisa och jämlikhet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av diskriminering i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studiens design består av en kvalitativ litteraturöversikt. Dataanalysen gjordes utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod (2006). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och fem subteman. De huvudteman som identifierades var: Att vara maktlös och sårbar, Obalansen i maktrelationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal och Försämrad tillgång och delaktighet i vården. Subteman som identifierades var: Att inte bli hörd eller tagen på allvar, Känslan av maktlöshet, Att bli förminskad och nedvärderad leder till en känsla av avhumanisering, Sjukvårdspersonalens agerande leder till skam och skuldbeläggande och Intersektionalitetens komplexitet. Slutsatser: Studien visar på en omfattande diskriminering där kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar eller lyssnade på. Diskrimineringen resulterar i att kvinnor får sämre förutsättningar till god hälsa. Förslag på fortsatt forskning: Fördjupa förståelsen kring varför diskriminering fortfarande förekommer och hur det kan undvikas i framtiden.

I denna undersökning har en läroboksanalys genomförts på fyra olika läroböcker i svenskämnet för årskurs 4. Läroböckerna som valdes till undersökningen var läroböcker som används aktivt i skolan idag. Syftet med studien var att se hur genus och etnicitet representerades i läroböckerna samt om läroböckerna följer skolans värdegrund. I undersökningen användes tre olika teorier, diskursteorin, den intersektionella teorin samt den sociosemiotiska teorin. Metoden som användes i undersökningen var kvalitativ innehållsanalys. Resultaten som framkom i analysen speglar sig i tidigare forskningsresultat där pojkar och vita personer med västerländsk bakgrund representeras i majoritet. Däremot kunde en positiv utveckling uppmärksammas när den äldsta och den senaste läroboken jämfördes då marginalerna mellan genus samt representationen av olika etniciteter hade minskat.

Denna genusvetenskapliga studie tillämpar kombinationen av multimodal kritisk diskursanalys och demokratisk filmanalys för att undersöka hur Svarta kvinnors moderskapföreställs i tv-dramaserien The Chi (2018–). Porträtteringarna analyseras utifrån fyra Svartakvinnliga karaktärer som tolkas representera så kallat o/moderskap, där både explicita ochimplicita moderskapsroller och praktiker belyses och kontextualiseras genomintersektionalitet och Black Feminist Thought. Tillsammans bidrar karaktärerna tillindividuella och kollektiva o/moderskapspraktiker, som kan förstås utifrån nätverk avbarnomsorg bland den Svarta gemenskapen i Chicago. Representationerna jämförs medsammanställd tidigare forskning som påvisar att afroamerikanska kvinnor och mödrar genomhistorien porträtterats som skadliga troper i media via kontrollerande föreställningar somarketyperna Mammy, Jezebel och Sapphire. Undersökningen behandlar hur seriens Svartakvinnliga karaktärer tolkas stödja varandra till att subversivt bryta mot dessastereotypiserande föreställningar, vilket verkar genom karaktärernas mellanmänskligarelationer inom de kvinnocentrerade barnomsorgsnätverken.