Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares idéer och tillämpning av formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt vilken typ av formativ bedömning lärarna anser hjälper eleverna bäst i deras lärande. Till studien hör följande frågeställningar: (1) Vilka idéer, värderingar och normer kännetecknar lärares uppfattning om formativ bedömning och dess tillämpning i undervisningen? (2) Vilken typ av formativ bedömning anser idrottslärare hjälper eleverna bäst i sitt lärande? (3) Vilka skillnader finns mellan idrottslärare i deras användning och konceptualisering av formativ bedömning? Studiens kvalitativa ansats har resulterat i semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa (IH) i årskurs 7-9.  Kopplingen mellan ämnet IH och idrottsrörelsen befästs bland annat genom att lärarna beskriver hur de hämtat mycket av sin inspiration kring återkoppling från föreningslivet. Det är främst den direkta och muntliga formen av återkoppling (feedback) som används och anses ha stor effekt på elevernas lärande. Motiveringen handlar om att förmågorna inom IH oftast synliggörs på sekunder och det är där och då lärarna ska stötta eleverna framåtsyftande. Lärarna ser självbedömning och kamratbedömning som problematiskt. De relaterar främst till aspekter av tid, planering och elevernas förmåga att bedöma varandra. Studien synliggör även exempel på framgångsfaktorer för när den formativa bedömningen fungerar bäst.

Produzierende Unternehmen, die traditionelle Produktentwicklungsmethoden mit linearen und rigiden Prozessen nutzen, sind zunehmend weniger in der Lage, den Veränderungen in Märkten und Technologien gerecht zu werden. Der klassische Stage-Gate Prozesses nach Cooper lässt kein adäquates Reagieren auf diese Veränderungen zu, sodass es zu Verzögerungen in der Entwicklung und späten Änderungen am Produkt im weiteren Projektverlauf kommt. Aus diesem Grund werden agile Methoden innerhalb etablierter plangetriebener Ansätze integriert, um durch kurzfristige und wiederkehrende Planungs-aktivitäten und ein iteratives Vorgehen in der Entwicklung eine schnellere Anpassung an mögliche Veränderungen während der Projektdurchführung zu ermöglichen. Die Anwendung agiler Methoden, die aus der Softwareentwicklung entstammen, kann jedoch nicht ohne Anpassungen erfolgen, da sich der Entwicklungsprozess physischer Produkte beispielsweise hinsichtlich der Modularisierung des Gesamtsystems in kleinere Inkremente deutlich von der Vorgehensweise in der Softwareentwicklung unterscheidet. Um die Einführung agiler Methoden unternehmensspezifisch und zweckmäßig gestalten zu können, soll die Basis für einen unternehmensspezifischen Problemlösungsprozess gelegt werden, mit dem Agilität in die Prozesse eingeführt werden kann. Dazu soll herausgefunden werden, inwieweit Entwickler aus der Praxis den Bedarf für eine individuelle Einführung von Agilität sehen. Dazu werden Interviews mit Experten aus Unternehmen geführt, um die Implementierung agiler Methoden im Rahmen der physischen Produktentwicklung in der Praxis zu hinterfragen und zukünftige Forschungspotentiale zu explizieren. Daraus werden Hypothesen hinsichtlich einer individuellen Einführung von Agilität in die Entwicklungsprozesse produzierender Unternehmen abgeleitet und in einer quantitativen Umfrage überprüft. Die Ergebnisse zeigen eindeutig den Bedarf für eine individuelle Einführung von Agilität in den jeweiligen Anwendungsfall.

Walleräng, A. (2020). Suicide prevention within the Swedish Prison and Probation service – Employees experiences of “Guidelines for suicide prevention”. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.   A qualitative interview study with people working in the Swedish Prison and Probation service was conducted to explore their experiences of “Guidelines for suicide prevention”. As a starting point were the guidelines used within prisons and the probation service. Semi-structured interviews, where the respondents were allowed to reflect over its content and how they used it in their daily work, were used together with an interview guide. The data was then analysed through content analysis and later categorised. The result was divided into two domains; the individual and the organisation. Each category was described in the result. The main finding was that the responders described the guidelines as a good support in their work. Although they also reported a lack of clear descriptions of how the cooperation between the Prison and Probation service and external psychiatry was to be conducted. Guidelines were mostly directed inwards. In conclusion, the guidelines are produced to simplify the suicide preventive work. The importance of staff presence and personal engagement are key factors to successfully reduce suicides and self-harm.   Key words: Suicide prevention, prison, guidelines, experiences, interview study. / Sammanfattning Syftet med studien vara att undersöka hur anställda vid Kriminalvården upplever Handboken för suicidprevention som används inom häkte, anstalt och frivård. Anställda inom samtliga verksamhetsgrenar deltog i 4 st. semi-strukturerade intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide. Deltagarna fick möjlighet att reflektera fritt utifrån sina upplevelser av suicidpreventivt arbete. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys där kategorier identifierades. Kategorierna delades upp inom två teman; Individen och Organisationen. Utifrån dessa analyserades resultatet och redovisas utifrån kategorier. Resultatet ger att handboken upplevs som ett bra stöd i verksamheten och som källa till rutiner överlag. Resultatet visar även att handboken har brister och kan upplevas som otydlig. Bristerna består främst i att den inte upplevs beskriva hur samverkan skall går till mellan Kriminalvården och psykiatrin. Det suicidpreventiva arbetet vänder sig främst till häkte och anstalt även om det stora antalet klienter finns inom frivården.   Nyckelord: Suicidprevention, Kriminalvård, Handbok, Upplevelse, Intervju

Extremväder som värmeböljor och skyfall blir alltmer framträdande till följd av ett förändrat klimat och orsakar stora belastningar på samhället. Värmeböljor bidrar till en rad olika hälsoproblem samtidigt som skyfall och förhöjda havsnivåer också skapar stor belastning på samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sjukdomar, skogsbränder, brist på elektricitet, mat och vatten är exempel på problem som skapas till följd av klimatförändringarna. Detta innebär stora utmaningar för Sveriges kommuner, som är ansvariga för att arbeta med en stor del av dessa frågor genom den fysiska planeringen. Denna studie undersöker Ydre kommuns förutsättningar för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete sett till vilka barriärer kommunen står inför, vilka drivkrafter som finns, intervjupersonernas syn på klimatrisker och möjliga vägar framåt i klimatanpassningsarbetet. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, ekonomiska sektorn och tekniska sektorn. Resultaten visar på att kommunen är i uppstarten av sitt arbete och har mycket kvar att göra. Klimatanpassningsfrågan har hamnat lite i skymundan, dels p.g.a. att varje tjänsteperson har breda arbetsuppgifter, där man tenderar att prioritera de kommunala kärnfrågorna, men också beroende på bristande resurser och intressekonflikter om hur resurserna ska fördelas. Närheten mellan tjänstepersonerna i kommunen innebär möjligheter för en god samverkan och att varje röst blir mer hörd, men samtidigt läggs ett större ansvar till varje tjänsteperson. Resultatet visar på att det finns en viss kunskapsbrist inom klimatanpassningsfrågan då klimatanpassning vid flera tillfällen blandades ihop med mitigering av intervjupersonerna. Att anställa en klimatanpassningssamordnare eller att ge en nuvarande anställd rollen som klimatanpassningssamordnare skulle tillföra en tydlighet i klimatanpassningsarbetet, och skulle också underlätta organiseringen samt effektivisera arbetet. / Extreme weathers such as heat waves and heavy rain are becoming increasingly prominent because of a changing climate and cause great strains on the society. Heat waves contribute to several different health problems, while heavy rain and rising sea levels also create a great strain on society ́s infrastructure and buildings. Diseases, bush fires, and shortages of electricity, water and food are examples of problems created because of climate change. This entails major challenges for Sweden ́s municipalities that have a part of the responsibility for dealing with these issues through the spatial planning. This study examines Ydre municipality ́s prerequisites for carrying out effective climate change adaptation work set to which barriers the municipality face, which driving forces there are, the interviewees approach on climate risks and possible ways forward. Five semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipal executive committee, the children- and education department, the social services department, the economic sector and the technical sector. The results show that the municipality is at the start of its work and has a lot left to do. The issue of climate change adaptation has been a bit overshadowed, partly because each official has broad tasks, where one tends to prioritize the municipal core issues, but also due to lack of resources and conflicts of interest about how the resources should be distributed. The closeness between the officials in the municipalities can make opportunities for a good collaboration and that each voice is heard more, but at the same time, a greater responsibility is added to each official. The results show that there is a certain lack of knowledge in the climate adaptation issue as climate adaptation on several occasions was confused with mitigation of the interviewees. Hiring a climate adaptation coordinator would add clarity to the climate adaptation work and would ease the organization as well as streamline the work.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.

Syftet med studien är att öka kunskap om vilka föreställningar elever i årskurs 3 har om teknik och programmering. Studien har utgångspunkt i två frågeställningar: Vilka föreställningar har eleverna om ämnet teknik? Vilka föreställningar har elever om programmering och kopplingen till teknikämnet? Metoden som användes i studien var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer videoinspelades och utfördes i fyra fokusgrupper med vardera tre elever. Resultatet av studien visar att elevernas föreställningar om teknik till största del är i relation till fysikämnet. Artefakter, uppfinningar, pyssel och att klippa är ytterligare variationer om hur teknik framställs. Sambandet mellan teknik och programmering är diffust och majoriteten av eleverna hänvisar till matematikämnet. Eleverna har problem att se programmering i ett större sammanhang som en helhet och de ser inte nyttan med att ha kunskaper om programmering som barn. Några av eleverna förklarar däremot programmering som ett verktyg för att effektivisera och förenkla arbetsuppgifter för människan. Sammanfattningsvis ger resultatet en indikation om att lärare behöver synliggöra teknikämnets bredd samt tydliggöra programmeringens samband med teknik. Lärare behöver konkretisera och synliggöra programmering både som en del ur ett större sammanhang och som en helhet för fördjupad förståelse och kunskap så att eleverna aktivt kan delta i vårt nutida och framtida samhälle. / The purpose of the study is to increase knowledge about the conceptions students in grade 3 have about technology and programming. The study is based on two questions: What conceptions do students have about the subject of technology? What ideas do students have about programming and the connection to the technology subject? The method used in the study was semi-structured qualitative interviews. These interviews were videotaped and conducted in four focus groups of three students each. The results of the study show that the students' conceptions of technology are largely related to the subject of physics. Motor and creative elements, artifacts and innovations are further variations on how technology is represented. The connection between technology and programming is diffuse and many students refer to the mathematics subject. Many students have trouble seeing programming from a whole and a context and do not express the benefit of having programming knowledge. The other students explain programming in artifacts is helpful and a way of streamlining work tasks for human. The result gives an indication that teachers need to make visible the breadth of the subject and the role of programming and its connection with technology. The teacher needs to concretize and put programming in connection with different contexts for deepened understanding and knowledge, as the students will be given the conditions necessary to actively participate in our present and future society.

Syftet med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring alternativt urval genom en ökad förståelse för antagna läkarstudenters upplevda navigering genom den alternativa urvalsprocessen. Frågeställningarna har därför undersökt vilka strategier sökande använder vid antagningsintervjuerna. Och hur de två urvalskriterierna lämplighet och motivation upplevs i relation till den tidigare genomgångna antagningsprocessen samt vad läkarstudenterna menar var viktiga framgångsfaktorer för att lyckas vid intervjuerna. Tidigare forskning har visat att alternativt urval är vanligt förkommande ur en internationell kontext på det medicinska utbildningsfältet, och att studenter som har föräldrar med högskoleutbildning nyttjar utbildning på ett mer obundet sätt, där kapitaltillgångar visat sig vara viktiga i navigeringen av det svenska utbildningssystemet. Det som saknas i den tidigare forskningen är de antagna studenternas självupplevda perspektiv på alternativt urval. En kvalitativ intervjustudie har därför använts som metod för att lyfta fram dessa perspektiv. Studiens resultat har visat att de antagna läkarstudenterna har använt sig av olika strategier, en viktig sådan var att de konverterade tidigare utbildning och erfarenheter till styrkor. Lämplighet och motivation framkom som viktiga begrepp där förmedlingen av hur och varför var centrala i navigeringen. Framgångsfaktorer som lyftes fram i relation till antagningsprocessen var uppväxtmiljö, att lyckas förmedla sin person och skapa en relation till intervjuarna. Resultatet har analyserats med hjälp av ett bourdieuskt perspektiv där intervjupersonernas kapitaltillgångar, strategier och förhållningssätt till det medicinska fältet och rådande doxa varit centrala punkter. Studiens resultat har bidragit till ny kunskap och insyn i en annars tämligen outforskad värld kring det alternativa urvalet, genom de antagna läkarstudenternas perspektiv. Studien har också pekat på vikten av mer specifik studie- och yrkesvägledning för att fler med olika bakgrund ska kunna få de redskap som krävs för att navigera sig genom antagningsprocessen. / The aim of the study was to gain a deeper knowledge about alternative admission through a better understanding of admitted medical students’ navigation throughout the admission process. It has therefore been explored which strategies applicants use during the admission interviews. And how the two selection criteria aptitude and motivation are perceived in relation to the previously experienced admission process, as well as what medical students point out as important factors to succeed with the interviews. Previous research has shown that alternative admission is commonly used internationally in the medical field of education, and that students who have parents with higher level of education use education in a more unbound way where capital assets have shown to be important in the navigation of the Swedish educational system. What is less known in earlier research is the selfperceived perspective of the admitted students in relation to alternative admission. A qualitative interview study has therefore been conducted. The study result showed that the admitted medical students used different strategies – a critical one being the converting of previous education and experiences to strengths. Aptitude and motivation also emerged as important terms where the mediation of how and why was fundamental in the navigation. The success factors that were raised in relation to the admission process were the upbringing environment, achieving to mediate one’s personality, and to create a relation with the interviewer. The results were analysed with a Bourdieuan perspective where the interviewee’s capital assets, strategies and attitudes toward the medical field of education and existing doxa emerged as key points. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is alternative admission, from the medical students’ perspective. The results also indicate the importance of more specific study and career guidance, which could lead to that more students with adverse backgrounds learn which tools that are helpful while navigating through the alternative admission process.

Begreppet trygghet är flerdimensionellt och innefattar många olika definitioner. På grund av dennakomplexitet används begreppet (o)trygghet i denna studie som en ihopsatt definition, då trygghetoch otrygghet inte går att separera. Studier visar att en människas upplevda otrygghet kan vara starkäven under omständigheter när den faktiska risken att utsättas för brott är relativt låg. I dennastudie jämförs den upplevda (o)tryggheten hos nio personer som bor i två mindre samhällen iÖrnsköldsviks kommun; Husum och Själevad. Detta görs utifrån teorierna Kollektiv styrka ochIgenkänning men även med hjälp av begreppsdefinitioner samt tidigare forskning om olika aspekterav (o)trygghet. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelseav de utvalda respondenternas upplevelser av (o)trygghet i närområdet. Deras svar har varierat därbåde likheter och skillnader har kunnat identifieras mellan samhällena. Gemensamt för utsagorna ibåda områdena är vikten av gemenskap och en relation till grannar för att känna trygghet. Även attvara del av ett större sammanhang samt att respondenterna uttrycker att de upplever mer omfattande trygghet under dagtid. Det som skiljer svaren åt är främst den upplevda rädslan för brottsamt arbetsmigranters påverkan på respondenternas (o)trygghet. Fortsättningsvis har även frågorom hur de upplever “det andra” området ställts där respondenternas svar generellt visar att känslanav trygghet i det egna området är starkare då de känner till personerna och omgivningen. Respondenternas skildringar stämmer på det hela taget överens med tidigare forskning samt går i enlighetmed det teoretiska ramverket. / The concept of safety is multidimensional and includes many different definitions. Because of thiscomplexity, the word (un)safety is used in this essay instead as a combined definition, since safetyand unsafety cannot be separated. Studies show that people's perceived unsafety can be strongduring times even when the actual risk of being exposed to crimes is relatively low. In this studythe perceived (un)safety is compared amongst nine people living in two smaller communities inÖrnsköldsvik municipality: Husum and Själevad. This will be done based on the theories Collectivestrength and Familiarity but also with help from concept definitions as well as previous researchon different aspects of (un)safety. The chosen method is semi structured interviews to gain a deeperunderstanding of the chosen respondents’ experiences of perceived (un)safety in their local areas.Their responses have varied where both similarities and differences have been identified betweenthe communities. Common to both areas is the importance of togetherness as well as a relationshipto neighbors in order to feel safe, but also to be part of a bigger context. Another similarity is thatthe respondents feel safer during daytime. What differs the answers is first and foremost the perceived fear of crime and the guest workers' effect on the participants' (un)safety. Furthermore,questions about how they perceive “the other” community have been asked where the respondentsanswers generally show that the feeling of safety in their own area is stronger since they know thepeople and the surroundings. The respondents' descriptions are generally in line with previousresearch and are in accordance with the theoretical framework.

Problemformulering: År 2020 arbetade ungefär var femte anställd skift eller annan typ av schema med arbetstid som förlagts under olika tider på dygnet. Det mest förekommande problemet med skiftarbete handlar om sömn och det är vanligt förekommande med störd sömn, sömnbrist och trötthet hos skiftarbetare. Tidigare forskning har visat att bristande sömnvanor bland skiftarbetare kan ha negativa konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Goda sömnvanor kan däremot minska risken för olika typer av sjukdomar. Många arbeten kräver bemanning dygnet runt, trots att det finns forskning som visar på att skiftarbete kan ha negativa konsekvenser på hälsan är det omöjligt att slopa alla skift. Denna studie kan bidra med kunskap till arbetstagare och arbetsgivare kring hur goda sömnvanor kan upprätthållas trotts skiftarbete. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva skiftarbetares olika upplevelser av goda sömnvanor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlade data analyserades genom fenomenografisk analysmetod. Resultat: Ett huvudtema, fyra kategorier och tio subkategorier identifierades. Huvudtemat för den fenomenorafiska analysen är att god sömn är en process med olika möjligheter. Kategorierna, med tillhörande subkategorier, sträcker sig över fyra olika delar av dygnet. Resultatet visar vad skiftarbetare upplever som god sömn och vad som bidrar till god sömn. Slutsats: Denna studie visar att god sömn är en process med olika möjligheter som sträcker sig över hela dygnet. Resultatet belyser möjligheterna till goda sömnvanor bland skiftarbetare och lyfter fram deltagarnas egna upplevelser. Resultatet bidrar till det hälsofrämjande perspektivet genom att medvetandegöra de faktorer som främjar en god sömn. Detta gör det möjligt att skapa stödjande miljöer och tillhandahålla kunskap för att på vis och underlättar att göra hälsosamma val gällande sömnen. / Aim: The purpose of this qualitative study is to describe shift workers' different experiences of good sleeping habits. Method: Qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Collected data were analyzed by phenomenographic analysis method. Results: One main theme, four categories and ten subcategories were identified. The main theme of the phenomenographic analysis is that good sleep is a process with different possibilities. The categories, with associated subcategories, extend over four different parts of the day. The results show what shift workers experience as good sleep and what contributes to good sleep. Conclusion: The results of this study show that good sleep is a process with different possibilities that extends throughout the day. The results highlight the opportunities for good sleeping habits among shift workers and highlight the participants' own experiences. The results contribute to the health-promoting perspective by raising awareness of the factors that promote good sleep. This makes it possible to create supportive environments and provide knowledge to make healthy choices regarding sleep.