Smart homes are based on connecting different parts and components of the household through sensors and the use of the internet. The interconnection of the household enables control and remote control of the home. The factors behind consumer adoption of the smart home have been studied but there are still questions regarding the value propositions of smart homes. This study presents material that can provide insights into what value propositions young adults demand in smart home products. The methods used to produce the study results were, a survey and a questionnaire. The results from the survey showed that smart voice assistants were appreciated by the participants. However, all the participants believed the functional value of the smart voice assistants was limited. After participating in the survey, they felt no real need for the smart voice assistant in their home. The results from the questionnaire’s 112 answers showed that a large majority of the respondents did not own a smart voice assistant. Many did however, express a positive opinion towards voice assistants and were open to the purchase of a smart voice assistant in the future. The small number of respondents that did own a smart voice assistant were all satisfied with their purchase of a smart voice assistant

Introduktion: I dag är det många äldre som vårdas i hemmet med avancerad hemsjukvård. En ökning av antal äldre personer i samhället kommer sannolikt leda till ökat antal patienter med central venös infart i prehospital vård.Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av befintliga centrala venösa infarter vid prehospital vård. Forskningsfrågorna var hur sjuksköterskorna upplevde användning av central venös infart och deras upplevelse av vad som påverkade valet av venös infart.Metod: Metoden som användes var deskriptiv kvalitativa design med semistrukturerade intervjuer av tjugo sjuksköterskor som arbetade inom Ambulanssjukvården i Region Dalarna. Samtliga sjuksköterskor hade arbetat mer än fem år inom ambulanssjukvård. Analysen av intervjuerna genomfördes genom innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att de intervjuade sjuksköterskorna upplevde osäkerhet, bristande erfarenhet och bristande stöd. Detta var avgörande för deras upplevelse av centrala venösa infarter. Det fanns skillnader i sjuksköterskornas kunskap avseende hantering av centrala venösa infarter. En annan faktor var en tydlig och stark vilja hos de intervjuade att inte göra fel och att inte skada.Slutsats: Slutsatsen av studien visade att Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och ett kunskapsstöd i form av behandlingsriktlinjer samt möjligheter att öva. / Introduction: Today, numerous elderly people are cared for at home with advanced home health care. An increase in the number of elderly people in society is likely to lead to a rice in the number of patients with central venous access in prehospital care.Purpose: The purpose of the study was to investigate nurses' experiences of existing central intravenous inline in prehospital care. The research questions were how the nurses experienced the use of central venous access and their experience of what influenced the choice of venous access.Method: The method was based on descriptive qualitative semi-structured interviews with twenty nurses working in Ambulance Care in Region Dalarna. All nurses had more than five years work experience in ambulance care. The answers of the interviews have been compiled through a content analysis.Results: The result presented that almost all the nurses interviewed perceived their own insecurity or uncertainty with their colleagues when it comes to managing central intravenous catheters. There were differences in knowledge among the nurses to manage central intravenous catheters.Conclusion: The conclusion of the study showed that the Nurses wanted more knowledge and the results showed that the interviewed nurses experienced uncertainty, shortage of experience and of support. This was crucial for their experience of central venous entrances. There were differences in the nurses' knowledge regarding the management of central venous entrances. Another factor was a distinct and strong will of the interviewees not do mistakes and not to hurt knowledge support in the form of treatment guidelines and opportunities to practice.

Introduktion: Adekvat andning är grundläggande för liv. Att kunna utföra luftvägshantering är därför en kunskap sjuksköterskan måste besitta. I regionen där studien genomförts kan anestesisjuksköterskeresurs medfölja ambulans vid larm om andnings- eller luftvägsproblematik. Denna resurs har tidigare nyttjats per automatik från larmcentral, men har nu övergått till att nyttjas först på ambulanspersonalens begäran. Hur denna förändring upplevs av sjuksköterskan i ambulansen är tidigare inte undersökt. Syfte: Belysa sjuksköterskan i ambulansens upplevelse av luftvägshantering samt upplevelsen av stöd från anestesisjuksköterskan prehospitalt. Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyserades med induktiv innehållsanalys. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes på en ambulansavdelning i södra Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor aktivt verksamma inom ambulanssjukvården. Resultat: Sjuksköterskan i ambulansen upplevde generellt trygghet i luftvägshantering efter som det övas frekvent. Anestesisjuksköterskans stöd var dock viktigt vid avancerad luftvägshantering. Rutinförändringen, gällande att anestesisjuksköterska endast medföljde på ambulanspersonalens begäran, upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen som positivt. Detta skapade fler tillfällen att få möjlighet till luftvägshantering vilket i sin tur skapade ökad trygghet. En annan positiv upplevelse av rutinförändringen var att anestesisjuksköterskeresursen nu kunde nyttjas när den verkligen behövdes. Få tillfällen för samövning mellan anestesisjuksköterskan och sjuksköterskan i ambulansen upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen ej ge personlig kännedom för anestesisjuksköterskan, vilket i sin tur påverkade teamkänslan. Deltagarna menade även att det ofta var ”extra händer” som efterfrågades istället för viss kompetens. Slutsats: Luftvägshantering kräver regelbunden övning för att upprätthålla kompetens och känsla av trygghet. Anestesisjuksköterskan bör dock fortsatt finnas att tillgå som stöd vid avancerad luftvägshantering. Rätt resurs ska användas vid rätt tillfälle, vilket sjuksköterskan i ambulansens ansvarar för att så sker. För att möjliggöra en god teamkänsla inom vårdteamet krävs samövning och personlig kännedom. / Introduction: Adequate breathing is essential for life. Being able to perform airway management is therefore a knowledge the nurse must possess. Within the prehospital care in the region the study is carried out there is an anesthesia nurse resource in the event of respiratory problems. This resource has previously been used automatically from dispatch, but now this resource is only used on request from the ambulance staff. How this change is experienced by the nurse in the ambulance has not been investigated earlier. Purpose: Illuminate the nurse in the ambulance’s experience of airway management and the experience of support from the anesthesia nurse prehospital. Method: Qualitative interview study that was analysed with inductive content analysis. Fifteen semi-structured interviews were conducted in an ambulance department in southern Sweden. The participants were nurses with an active employment in ambulance care. Result: The nurse in the ambulance generally felt comfortable in airway management as it was frequently practiced. However, the support of the anesthesia nurse was important in advanced airway management. The routine change, regarding the fact that the anesthesia nurse was only included at the request of the ambulance staff, was perceived by the nurse in the ambulance as positive. This created more opportunities for airway management, which in return increased confidence. Another positive experience of the routine change was that the anesthesia nurse resource could now be used when it was really needed. Few opportunities for joint practice between the anesthesia nurse and the nurse in the ambulance were experienced by the nurse in the ambulance as not giving personal knowledge to the anesthesia nurse, which in return affected the team spirit. The participants also said that it was often ”extra hands” that they requested instead of certain skills. Conclusion: Airway management requires regular practice to maintain competence and confidence. However, the anesthesia nurse should continue to be available, as support for advanced airway management. The correct resource must be used in the right situation, which the nurse in the ambulance is responsible for ensuring. To enable a good team spirit within the care team, joint practice and personal knowledge are required.

Organizations depend on IT for the successful completion of many organizationalactivities. In this paper, we aim to contribute to the research field and the awareness of the opportunities and limitations data storage puts on value creation with Business Intelligence. Thus, the research question asked in this thesis is: Which opportunities and limitations does data storage put on the value creation with Business Intelligence? A case study was conducted on an IT-organization along with two expert interviews in order to answer the research question. Semi-structured interviews were held with developers and an IT-architect of the IT-organization. We conclude that there might be situations where data storage affects BI-systems, but there are factors such as BI-maturity, time and budget that play a big part in how the value that an IT-organization aim to create can be realized. We identified that a migration to a graph database could be applied to the IT-organization for a more effective and optimized value creation through the BI-system. This due to the advantages with graph databases in relation to the type of data that the IT-organization is working with.

Under det senaste decenniet har användandet av smarta mobiltelefoner ökat med 73%. Det ökade användandet har förändrat journalistiken, och allt fler journalister använder idag mobiltelefonen som ett arbetsverktyg. Begreppet Mobil Journalistik är sprunget ur detta skifte i arbetssätt, och innebär att journalister använder mobiltelefonen som ett verktyg för att samla in, bearbeta, producera och publicera nyheter från fält.  Mobiltelefoner har även förändrat hur människor konsumerar nyheter, och många tar idag del av nyheter flera gånger per dag. Detta har lett till att nyhetsorganisationer ställts inför nya utmaningar, med högre krav på att nå publiken snabbt. Att främja mobil journalistik ökar möjligheten att möta dagens digitala publik, eftersom nyheter kan offentliggöras i snabbare takt och till lägre kostnad. Samtidigt saknas det forskning som beskriver hur ett mobilt arbetsverktyg bör utformas för att stödja det journalistiska fältarbetet. Denna studie undersöker hur journalister upplever processen att rapportera nyheter från fält, och hur ett mobilt publiceringsverktyg kan underlätta den processen. Genom intervjuer utforskas upplevelserna hos sex journalister som på olika sätt arbetar med att rapportera nyheter från fält. Fokus har varit att identifiera olika typer av kognitiv belastning som arbetet innebär, och som bör tas i beaktning vid utformandet av ett publiceringsgränssnitt.  Resultatet visar att journalisterna i dagsläget är beroende av en dator eller en andra part för att kunna publicera sitt nyhetsmaterial, eftersom deras nuvarande publiceringsverktyg endast finns tillgängligt för datorer. Detta leder till att nyhetsmaterial skickas in till redaktionen genom olika kommunikationskanaler, för att redigeras och publiceras av kollegor som arbetar skrivbordsbundet.  Tid går till spillo när kollegorna behöver hitta, bearbeta, och slutligen publicera det inkommande materialet, och leder till att nyheten når konsumenterna senare än vad som är önskvärt.  Journalisters arbetsmiljö är varierande och dynamisk, och det finns ett uppdämt behov av ett mobilt arbetsverktyg som är enkelt att navigera i. Konkreta designförslag för hur ett mobilt gränssnitt kan utformas för att underlätta nyhetsrapportering från fält har tagits fram med stöd av vedertagna designprinciper. Det vore av intresse att användartesta framtagna designförslag för att studera upplevelsen av dem, samt om de kan appliceras i en kontext utanför den som inkluderas i denna studie. / Over the past decade, the use of smartphones has increased by 73%. With the increased use, journalism has changed, and many journalists use their mobile phone as a tool in their journalistic work. To use a mobile phone as the primary tool to collect, process, produce and publish news from the field is included in the concept Mobile Journalism. Mobile phones have also changed people’s consumption patterns, and it is common today to consume news several times per day. This has led news organizations to face new challenges, with higher demands on reaching out to the consumers rapidly. Promoting mobile journalism increases the opportunity to meet today's digital audience, as news can be published at a faster pace and at a lower cost. At the same time, there is a lack of research that describes how a mobile publishing tool should be designed in order support journalistic field work. This study examines how journalists experience the process of reporting news from the field, and how a mobile publishing tool can facilitate that process. Through interviews, the experiences of six journalists who report news from the field in are explored. The focus has been on identifying different types of cognitive load that the work entails, and that should be considered when designing a publishing interface. The results show that journalists depend on either a computer or desk-based colleagues to be able to publish their news material, since their current publishing tool is desktop-based. News material is therefore sent in through a number of communication channels, to someone in the editorial office to react on.  Time is wasted when colleagues need to find, process, and finally publish the incoming material, leading to the news reaching the consumers later than is desirable. Journalists’ work environment is both varied and dynamic, and there is an unmet need for a mobile working tool that is easy to navigate. Concrete design proposals for how a mobile interface can be designed to facilitate news reporting from the field have been developed with the support of established design principles. It would be of interest to user test the design proposals to study the experience of these, as well as whether they can be applied in a context outside the one included in this study.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

This is a qualitative interview study that looks into teacher’s conceptualization of existential questions and their experiences with working with such questions in religious studies at upper secondary school. Previous research indicates that existential questions are often left behind in religious studies and that teachers feel unsecure when working with such questions in the classroom. Also, the term “existential questions” is not easily defined regarding meaning and scope and can therefore be understood in a variety of different ways. The purpose of this study has therefore been to investigate upper-secondary school teachers’ conception of what an existential question could be, what their experiences are with working with them in their teaching, and what they consider to be ideal when teaching about existential questions. Seven upper-secondary school teachers, currently teaching religious studies in the regions of Jönköping and Västra Götaland, have been interviewed from an inductive and explorative approach. The results of the study indicate that teacher’s conceptualization of existential questions differ significantly, and that teachers also have vastly different experiences regarding their student’s desire and capacity for conducting conversations about existential questions. The result also indicates that there exists a number of explanations as to why upper-secondary school teachers find it problematic to work with existential questions in their teaching. These include, among others, a lack of time, a polarized conversational climate in society, where questions without simple answers are avoided, ideological oppositions in the classroom and a lacking amount of background knowledge among students. What teachers seem to long for the most in their teaching of existential questions is a greater amount of time, cross-disciplinary cooperation and authentical encounters that could make even the big questions in life feel more relatable and less estranged by students. / Detta arbete grundar sig i en kvalitativ intervjustudie som genomförts för att undersöka lärares förståelse och erfarenheter av existentiella frågor inom religionskunskapsundervisningen. Tidigare forskning indikerar att existentiella frågor ofta bortprioriteras i undervisningen och att lärare känner sig osäkra inför att arbeta med sådana frågor i klassrummet. Begreppet ”existentiella frågor” är inte heller helt enkelt att definiera, varken gällande mening eller omfattning och kan därför förstås på olika sätt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka gymnasielärares förståelse av vad existentiella frågor kan vara, vad de har för erfarenheter av att arbeta med dem i sin undervisning, samt hur deras idealbild för undervisningen kring existentiella frågor ser ut. Sju gymnasielärare som idag undervisar i religionskunskap i Jönköpings- och Västra Götalandsregionen har intervjuats utifrån en induktiv, utforskande och explorativ ansats. Studiens resultat indikerar att lärares förståelse av vad existentiella frågor är, skiljer sig markant åt och att lärare även har vitt skilda upplevelser av sina elevers vilja och kapacitet för att föra samtal kring existentiella frågor. Resultatet indikerar även att förekommer ett flertal förklaringar till varför gymnasielärare finner det problematiskt att arbeta med existentiella frågor i undervisningen. Dessa inkluderar bland andra tidsbrist, ett alltmer polariserat samtalsklimat där frågor utan givna svar inte ryms, ideologiska motsättningar i klassrummet och en bristande förkunskapsnivå hos elever. Det lärarna främst tycks önska i undervisningen kring existentiella frågor är mer tid, ämnesöverskridande samarbeten och autentiska möten som kan göra även de stora frågorna mer relaterbara och mindre främmande för eleverna.

Pendling in till stadens centrum orsakar trafikköer och dålig luft samtidigt som fordonstrafik står för en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i Sverige. Pendelparkeringar representerar ett mer miljövänligt alternativ men det utnyttjas inte till fullo. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur användandet av pendlarparkeringar kan främjas, som ett led i ett mer hållbart resande inom Gävle kommun. Studiens mål är att skapa ett kunskapsunderlag som kan guida kommunen att främja utvecklingen i praktiken. Examensarbetet utgick från aspekter kopplat till pendlarparkeringar, framtagna i förstudien till detta arbete. Studien syftar till att svara på forskningsfrågorna Hur har de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna arbetat med (de sedan tidigare utpekade) aspekterna kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att främja användandet av pendlarparkeringar? och Hur ser potentiella användare av pendlarparkeringar i Gävle kommun på vikten av kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att motivera deras användande? Examensarbetet består av två olika metoder, en enkätundersökning för potentiella användare och en intervjustudie med de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna. Två kommuner deltog via videosamtal och resterande fyra deltog via mail. Både kommunerna och respondenterna av enkäten ansåg att billig parkeringsavgift och bra biljettsystem var viktigt för att bilburna skall välja att använda pendlarparkeringar. Samtliga kommuner tryckte även på vikten av god tillgänglighet till kollektivtrafik samtidigt som respondenterna i enkätundersökningen tyckte att turtätheten i kollektivtrafiken var viktig. Aspekter som kostnad, tid och bekvämlighet är val som prioriteras högt medan miljö inte får lika stort fokus. Studien visar på att individer gör val efter det som gynnar dem själv. / Commuting into the city center causes traffic jams and bad air at the same time as vehicle traffic accounts for one of the largest sources of greenhouse gas emissions in Sweden. Shuttle parking represents a more environmentally friendly alternative but it is not fully utilized. The purpose of this thesis is to investigate how the use of commuter parking can be promoted, as part of a more sustainable travel within Gävle municipality. The aim of the study is to create a knowledge base that can guide the municipality to promote development in practice. The degree project was based on aspects linked to commuter parking, developed in the feasibility study for this project. The study aims to answer the research questions How have the six randomly selected Swedish municipalities worked with (the previously designated) aspects cost, behavior, time and accessibility to promote the use of commuter parking? and How do potential users of commuter car parks in Gävle municipality view the importance of cost, behavior, time and accessibility to justify their use? The degree project consists of two different methods, a survey for potential users and an interview study with the six randomly selected Swedish municipalities. Two municipalities participated via video calls and the remaining four participated via email. Both the municipalities and the respondents of the survey considered that cheap parking fees and a good ticket system were important for car users to choose to use commuter parking. All municipalities also emphasized the importance of good accessibility to public transport, while the respondents in the survey thought that the frequency of public transport was important. Aspects such as cost, time and convenience are choices that are given high priority, while the environment does not receive as much focus. The study shows that individuals make choices based on what benefits them.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

I mars 2020 drabbades världen av en pandemi kopplat till viruset Covid-19 (SARS-CoV-2). I Sverige som i resten av världen har sjukvårdspersonalen varit tvungna att jobba under hög belastning i stressiga arbetssituationer som resultat av denna pandemi. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som spelade roll för att vårdpersonalen skulle orka med det stressiga jobbet under en ovanlig situation som covid-19 pandemin. Till denna studie valdes kvalitativ design med en tematisk induktiv analys. Resultatet visade att kollegornas stöd, tydliga instruktioner från närmaste chefer, känslan av stolthet för att kunna klara av situationen tillsammans med andra samt personliga strategier var positiva faktorer som hjälpte vårdpersonalen att kunna klara av arbetet. Medan sjukvårdspersonalen upplevde att stöd från högre ledningen och samhällets ansvar inte var tillräckligt. / In March 2020, the world was hit by a pandemic linked to the Covid-19 (SARS-CoV-2) virus. In Sweden, as in the rest of the world, healthcare professionals had to work under high load in stressful work situations as a result of this pandemic. The purpose of this study was to investigate what factors played a role in the care staff being able to cope with the stressful job during an unusual situation such as the pandemic. For this study, qualitative design with a thematic inductive analysis was chosen. The results showed that the colleagues' support, clear instructions from immediate managers, the feeling of pride in being able to cope with the situation together with others and personal strategies were positive factors that helped the care staff to cope with the work load. While the health care staff felt that support from senior management and the responsibility of society was not enough.