Bakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i hälsa

Bakgrund Endometrios är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Vanliga symptom är smärta, rikliga blödningar samt infertilitet och genomsnittstiden för att få en diagnos är sju till åtta år. Ojämställdhet mellan kvinnor och män har lett till att vårdens kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor är lägre än kunskapen om de sjukdomar som män i större utsträckning drabbas av och att kvinnor får färre vårdinsatser än män. Denna ojämlikhet och kunskapsbrist är en orsak till att diagnostisering av endometrios är fördröjd. Syfte ​Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios​. Metod ​​​En litteraturöversikt med elva inkluderande artiklar från fyra kontinenter, publicerade under åren 2010–2023. Resultatet granskades, sammanställdes systematiskt och en kvalitetsgranskning efter Fribergs mall gjordes. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Upplevelsen av symptom, Upplevelsen av ovisshet, kunskap och okunskap samt Upplevelsen av fertiliteten med relaterade underkategorier: Smärta, blödningar, relationer och arbete samt (O)kunskap hos vårdpersonal, (O)kunskap hos omgivningen, Ovisshet och (O)kunskap hos kvinnan.​ Sammanfattning ​Symptomen kvinnorna upplever normaliseras ofta av samhället när kvinnor med endometrios i själva verket upplever att sjukdomen har negativ inverkan på deras livskvalitet. Mer kunskap behövs för att kunna hjälpa dessa kvinnor och framtida generationer. Sjuksköterskans roll är en viktig del av utvecklingen av omvårdnaden för dessa kvinnor.​ / Background Endometriosis is a chronic and inflammatory disease that affects approximately one in ten women of childbearing age. Common symptoms are pain, heavy bleeding and infertility, and the average time to get a diagnosis is seven to eight years. Inequality between women and men has led to health care's knowledge of diseases that mainly affect women being lower than knowledge of the diseases that men are affected by to a greater extent, and that women receive fewer care interventions than men. This inequality and lack of knowledge  is one reason why the diagnosis of endometriosis is delayed.​ Aim The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis.​ Method A literature review including eleven articles, from four continents, published between the years: 2010–2023. The results were systematically reviewed and compiled. A Quality Review was made according to Friberg's template. Results The results identified three main categories: The experience of symptoms, the experience of the uncertainty, knowledge and ignorance and also the experience of fertility. The subcategories were: pain, bleeding, relationships, employment  and the ignorance by health personnel, ignorance by others and the uncertainty in the woman.​ Summary ​The symptoms women experience are often normalized by society, meanwhile women with endometriosis experience that the disease has a negative impact on their quality of life. More knowledge is needed to be able to help these women and future generations. The nurse's role is an important part of the development of care for these women.​

No description available.

Background: Risk factors related to class,gender and sexuality have been identified, emphasizing the importance for health care staff to attain tools to provide individualized healthcare from an intersectional perspective. Purpose: Our purpose was to identify ways to improve equality in modern day Swedish healthcare from an intersectional perspective. Method: General literature review based on 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, that were analyzed using Polit and Beck’s nine-step model. A content analysis was conducted, from which categorizing and meaningful units were condensed and coded intothemes and subthemes. Results: We identified two main themes, with three and two subthemes respectively. The first main theme was education, with subthemes knowledge of power and privileges, knowledge of implicit bias and insight into the life situation of vulnerable groups. The second main theme was personal treatment, with sub themes respect and sensitivity to individual needs and open communication and participation. Our findings show that education about intersectionality, as well as how health care staff treat and meet with patients, both play an important role in the creation of a more equal healthcare. Conclusion: Health care institutions must adjust their work after current circumstances. The right tools are needed for health care staff to be able to properly meet and treat patients belonging to minority groups. Education about intersectionality is one way to detect and address existing power structures and their influence on individuals, in order tobetter formulate and implement solutions for a more equal health care. / Bakgrund: Riskfaktorer för att exponeras för ojämlikhet i vården kan vara på grund av klass, kön, etnicitet och sexualitet, detta har bland annat härletts till otillräcklig kunskap hos vårdpersonal. Det är av vikt att vårdpersonal erhåller de verktyg som krävs för att vårda individer personcentrerat och jämlikt. Syftet: Syftet med studien var att beskriva olika sätt att främja jämlik omvårdnad ur ett intersektionellt perspektiv. Metod: Allmän litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserats genom Polit och Becks niostegsmodell. En innehållsanalys upprättades där kategorisering och meningsbärande material togs ut för att sedan kondenseras och kodas till teman och subteman. Resultat: I studiens resultat identifierades två huvudteman med tre respektive två subteman, nämligen temat utbildning med subteman kunskap om makt och privilegier, kunskap om ”implicit bias” och insikt i utsatta gruppers livssituation samt huvudtemat bemötande med subteman respekt och lyhördhet inför individuella behov och öppen kommunikation och delaktighet. Resultatet redogör för att utbildning om intersektionalitet, såväl som vårdpersonalens bemötande, spelar viktiga roller i strävandet efter jämlik vård. Slutsats: Hälso- och sjukvård måste anpassa sin verksamhet efter rådande behov. Utbildning om intersektionalitet är ett tillvägagångssätt med vilket man kan förklara och förstå strukturella maktordningar och vilket inflytande de har på individen, detta för att lättare kunna formulera och implementera lösningar som kan verka för att minska ojämlikheten i vården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios och PMDS använder sig av sociala medier för att söka information, samt hur sociala medier kan verka som stöd för dessa kvinnor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att kvinnor använder sociala medier som informationskälla på olika sätt, samt att majoriteten av kvinnorna har ett högt förtroende för informationen de tar del av. Resultaten visar även att sociala medier har en stor betydelse för kvinnornas gemenskap och identitetsskapande. Kampen för erkännande tolkades olika av intervjupersonerna, för vissa är det en pågående kamp och kampen att älska sig själv är en pågående process. Slutsatsen utmynnas i att alla kvinnor som deltagit i studien uppger att de känner sig missförstådda av vården och samhället, samt att endometrios och PMDS måste uppmärksammas mer.

Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.

Bakgrund: Primärvården har en viktig preventiv och kurativ funktion där många av befolkningens hälsobehov kan tillgodoses. Med sin breda kompetens har primärvården bäst förutsättningar att tillgodose patienters vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. En tillgänglig och välfungerande primärvård för hela befolkningen kan bidra till en mer jämlik hälso-och sjukvård på befolkningsnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka tillgängligheten till läkare på vårdcentraler i Landstinget Dalarna under en tidsperiod som inkluderade förändringar av primärvården motiverad av ekonomiska svårigheter inom landstinget. Metod: Studien hade en icke-experimentell kvantitativ design som undersökte geografisk jämlikhet utifrån tillgänglighet till läkare, samt eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare över en femårsperiod. Statistiska analyser med oberoende t-test, Mann-Whitney U-test och Kruskal-Wallis test användes för att utforska geografisk jämlikhet ur flera aspekter (p<,05). Eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Tillgängligheten till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna visade stora procentuella skillnader inom och mellan vårdcentraler. Under femårsperioden hade Landstinget Dalarna generellt lägre tillgänglighet än riksgenomsnittet och jämförelselandsting. Resultatet visade signifikanta skillnader (p<,05) gällande tillgänglighet på kommunnivå, men studien hittade inget geografiskt mönster för tillgänglighet. Tillgänglighet utifrån vårdcentralernas socioekonomiska sammansättningar mätt via CNI (Care Need Index) kunde inte påvisa samvariation mellan tillgänglighet till läkare inom primärvården och CNI, vilket kan bero på att CNI kompenserar för socioekonomiska skillnader. Slutsats: Studiens resultat visade varierande tillgänglighet till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna. För att uppnå en mer tillgänglig och jämlik primärvård för samtliga invånare i Dalarnas län bör regionala skillnader reduceras och tillgängligheten till läkare i landstinget bör förbättras generellt. / Background: Primary health care has an important preventative and curative role, where many of the population's health needs can be met. An accessible and well-functioning primary health care can reduce health inequities in the population. Objective: The purpose of the study was to investigate accessibility for medical consultations in primary health care centres in Dalarna County Council. The study explored accessibility during a period of time when changes were made in primary health care due to financial difficulties in the county council. Methods: The study had a non-experimental, quantitative design that examined geographic equality based on accessibility to medical consultations, and relationships between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations over a five-year period. Statistical analysis with independent t-test, Mann-Whitney U-test and Kruskal-Wallis test examined geographic equality from several aspects (p<,05). Associations between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations was investigated using Spearman's rank correlation coefficient. Results: Accessibility to medical consultations in Dalarna County Council varied within and between primary health care centres. During the five-year period, Dalarna County Council generally had lower accessibility than the national average and a comparative county council. The result showed significant differences (p<,05) regarding accessibility at the municipal level, but no geographic pattern for accessibility was found. This study did not find correlations between socioeconomic composition and accessibility to medical consultations, which may be because CNI compensates for socioeconomic differences. Conclusion: This study found variations regarding accessibility to medical consultations within Dalarna County Council. In order to achieve a more accessible and equal primary health care for all residents in Dalarna, regional differences should be reduced and accessibility to medical consultations should be improved in general.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar. / Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

Trots att medellivslängden i Sverige ökar så kvarstår skillnader och förutsättningar för en god hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Sverige står för att främja en jämlik hälso- och sjukvård men studier visar att hälso- och sjukvården trots det inte är helt jämlik. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av jämlik vård bland yrkesverksamma i hälso- och sjukvården i region Gävleborg. Metoden som användes i studien var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet bestod av nio yrkesverksamma, där fem hade daglig patientkontakt och fyra samordningsansvar. Analys av det insamlade materialet genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att yrkesverksamma ser jämlik vård som ett stort begrepp som kräver mer diskussion och arbete. Det visar även en förhoppning om att normer och fördomar inte ska påverka i bemötande eller behandling, trots det tror flera respondenter att det spelar in. Respondenterna anger vårdmöten med tolk, kulturella skillnader, förebyggande arbete och kommunikationssvårigheter som områden där mer arbete behöver läggas för att tillgodose en jämlik vård. Slutsatsen är att upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mycket, det krävs tydliga riktlinjer och arbetssätt för varje enskild enhet i deras arbete med jämlik vård. Vidare krävs även en klar bild av vad regionen och chefer anser att jämlik vård är, samt hur enheterna ska arbeta för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. / Even though life expectancy in Sweden is increasing, differences and conditions for good health between different groups in the population remain. Sweden stands for promoting equal health care, but studies show that health care in Sweden is not completely equal. The purpose of the study was to investigate experiences of equal care among health care professionals in the Gävleborg region. The method used in the study was a qualitative study design with an inductive approach where semi-structured interviews were used. The sample consisted of nine professionals, where four had coordination responsibilities and five daily patient contact. Analysis of the collected material was performed with a qualitative content analysis. The results showed that professionals see equal care as a major concept that requires more discussion and work. It also shows a hope that norms and prejudices would not affect the care staff's behavior or the choice of treatment, despite this, several respondents believe that it can affect both the care meeting and the choice of treatment. The respondents state care meetings with interpreters, cultural differences, preventive work, and communication difficulties as areas where more work needs to be done to achieve equal healthcare. The conclusion is that the experiences and thoughts about equal healthcare vary a lot, clear guidelines are required for each individual unit in their work with equal care. Furthermore, there must also be a clear picture of what the region and managers believe that equal care is, and how the units should work to promote equal health and medical care.

The introduction of welfare markets in publicly financed healthcare system has together with digital innovation of healthcare delivery led to a rapid growth of direct-to-consumer telemedicine services. In Sweden, the rise of such digital doctors has sparked a debate and there are indications that these developments might affect the overreaching goals of Swedish healthcare delivery on equal terms and according to need. This thesis examines the emergence of the new digital healthcare market and the political debate surrounding these developments, in order to answer the overreaching question of what these developments mean for equity in health in the Swedish healthcare system. This is done by describing developments on the digital healthcare market in Sweden and by conducting an idea analysis of the political parties’ views on these developments. Findings indicate that healthcare providers have great influence on the digital healthcare market in Sweden at the expense of public actors. Results from the idea analysis shows that political parties mainly discuss health equity in relation to the digital healthcare market in line with social or liberal egalitarian ideas of health equity.