Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att granska de resultat som kan uppnås genom att elever lär av varandra, samt att genom utifrån tidigare forskning kunna identifiera effekterna av kamratrespons och kamrathandledning inom kooperativt lärande, för utvecklingen av elevers skrivförmåga inom svenskämnet i åk. 7–9. För att besvara detta syfte har följande frågor formulerats; Hur främjar kamratrespons inom kooperativt lärande elevers skrivutveckling och vilka metoder, strukturer och strategier används? För att nå syftet har en systematisk litteratustudie använts för att identifiera och sammanställa relevant litteratur. Resultaten visar att kamratrespons, genom strukturerad och målinriktad ömsesidig feedback, bidrar positivt till elevers lärande både socialt och kognitivt oavsett strategi och åldersgrupp. Lärarens roll i att organisera, vägleda och stödja är central, och bildandet av heterogena grupper understryker vikten av socialt samspel. Studien framhäver behovet av övning och användningen av kriterielistor för att underlätta feedbackprocessen. Kamratrespons inte bara förbättrar skrivfärdigheter utan bidrar även till kritisk textbedömning, vilket är fundamentalt för akademisk och professionell framgång. Denna metod förbereder elever för livslångt lärande, förbättrar kommunikationsförmågan och stärker deras självständighet, ansvarstagande och samarbetsförmåga. Framgången med kamratrespons strategier och strukturer beror på dess implementering och syfte.

The purpose of this study has been to explore how a class of year 8 students from a school in the middle region of Sweden experience peer assessment on written assignments in the Swedish subject as well as their feelings towards peer assessment and their opinion of how well it works as a tool for learning. To answer this question an observation of a peer assessment session concerning a debate article was conducted. This was followed up by a focus group interview with five students during which peer assessment was thoroughly discussed. The purpose of the observation was for the researcher to gain insight into how the class worked with peer assessment. It also served as a foundation for the interview. The study shows that the students see many benefits with peer assessment, mainly, they appreciate giving response. Receiving responce was often viewed as a difficulty, both as the receiver and giver as the students wanted to avoid hurting others. They also felt that they were unable to be completely honest to their peers and that were sometimes hard to rely on the feedback they got. The students asked for more exercises in peer assessment, mainly in the earlier years, in order to gain the positive effects described by the literature.

The purpose of this study was to find out more about upper secondary school students ́ experience of peer response to media productions, eg movies and digital stories. We also explored how they learn peer response, how they use it and how peer response affects students’ choice of content for the media productions that they produce. The methods that we have used is an unstructured lesson observation, combined with discussions in two focus groups with 1st and 2nd grade students enroled at the Arts program at a secondary school in a metropolitan area in Sweden. The results of the study show that students experience peer response as positive but emphasises the importance of the teachers’ attitude and expertise as essential both to the students learning process as well as to their experience of giving and receiving feedback from a fellow student. The students find it difficult to be completely honest when they give response to a friend. The teachers’ response always outweighs the response from a fellow student and the students in this study do not use the peer response to revise and improve their media productions. The study shows that the students do not adapt the content of their media productions due to the fact that classmates will assess the result. They perceive media productions as something per definition accessible to the public, that is, the products will be showcased in public, for example, published on the internet. The students relate to this fact as they select content to their media productions. / Syftet med denna studie har varit att ta reda på mer om gymnasieelevers upplevelser av kamratrespons på medieproduktioner, t.ex. filmer och digitala berättelser. Vi har också undersökt hur de lär sig kamratrespons, hur de använder sig av den och på vilket sätt kamratrespons påverkar elevernas val av innehåll till de medieproduktioner som de producerar. Metoderna som vi har använt oss av är en ostrukturerad lektionsobservation i kombination med diskussioner i två olika fokusgrupper med elever från årskurs 1 och 2 på det Estetiska programmet på en gymnasieskola i ett storstadsområde. Resultatet av studien visar att eleverna upplever kamratrespons som någonting positivt men framhåller att lärarens attityd och expertis är avgörande för såväl övning som upplevelsen av att ge och ta emot respons från en kamrat. Eleverna upplever att det är svårt att vara helt ärlig när de ger respons till en kamrat. Lärarens respons väger alltid tyngre än kamraters och eleverna i studien använder sig heller inte av kamraternas respons för att omarbeta och förbättra sina medieproduktioner. Studien visar att eleverna inte anpassar innehållet till sina medieproduktioner utifrån vetskapen om att klasskamraterna kommer att ge respons. Eleverna uppfattar medieproduktioner som per definition publika, d.v.s. produkter som kommer att visas upp offentligt, exempelvis publiceras på internet och detta faktum förhåller sig eleverna till när de väljer innehåll till sina medieproduktioner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i årskurs 1-6 arbetar med kamratrespons vid bedömning av elevtexter i ämnet svenska. Ytterligare ett syfte med examensarbetet är att få kunskap om vilka möjligheter och svårigheter det finns med arbetssättet kamratrespons samt att ta reda på hur de intervjuade lärarna tror att eleverna upplever kamratrespons. Utgångspunkten är Vygotskijs teori om sociolkulturellt lärande i socialt samspel. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare från tre olika skolor använts. Lärarnas beskrivningar av arbetssättet överensstämmer med vad som framkommer i litteraturen. Framför allt används kamratrespons i svenskans skriva-delar. Den vanligaste metoden är Två stjärnor och en önskan. De möjligheter och svårigheter som lärarna lyfter stämmer i stort sett överens med vad som framkommer i litteraturen. Av intervjuerna framgår att ett positivt klassrumsklimat är det viktigaste för att kamratrespons ska fungera. Av studien framgår att det finns en skillnad mellan lärarnas tankar och det som framkommer av litteraturen. De intervjuade lärarna framför att det är svårt att hitta fungerande responspar, vilket inte framgår av litteraturen. Den lyfter endast att det är bra att byta responspar ofta. / The purpose of the thesis is to investigate how some teachers in grades 1-6 work with peer responses when assessing student texts in the subject Swedish. Another purpose of the thesis is to gain knowledge about the possibilities and difficulties with the peer response method and to find out how the interviewed teachers believe that the students experience peer response. The starting point is Vygotsky's theory of social-cultural learning in social interaction. The study has used semi-structured qualitative interviews with five teachers from three different schools. Teachers' practice coincides with examples in the literature on how the work method can be used. Most importantly, peer response is used in Swedish writing. The most common method is two stars and a wish. The opportunities and difficulties that the teachers raise are broadly in line with what appears in the literature. What appeared in the interviews as the most important thing to make the peer response work was a positive climate in the group. The study finds a difference between the thoughts of the interviewed teachers and what appears in the literature. The interviewed teachers express that it is difficult to find effective response pairs. What emerged in the literature was instead that it is good to change response pairs often.

Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tidpunktens betydelse för kamratresponsens lärandeeffekter i samband med tekniklaborationer, samt undersöka vilka utmärkande mönster och responsformuleringar som är representativ för den undersökta elevgruppen. Grundskolelever i årskurs 7, nya till kamratrespons, har genomfört kamratrespons på ett grupparbete i ämnet teknik. För att utvärdera tidpunktens betydelse har hälften av eleverna genomfört kamratresponsen under grupparbetet, med möjlighet att dra nytta av återkopplingen under utvecklingen av arbetet. Den andra hälften genomförde kamratresponsen efter avslutat grupparbete, utan möjlighet att revidera sitt arbete. Utvärderingen har baserats på elevernas syn på kamratrespons och dess lärandeeffekter. För detta ändamål har en kvantitativ metod baserad på enkäter använts, i kombination med textanalys och klassrumsobservationer. Resultatet från analysen visar på att tidpunkten för kamratrespons har betydelse. Flertalet av eleverna, 70%, föredrog att genomföra kamratresponsen under grupparbetet. En klar majoritet av eleverna identifierade värdefull återkoppling, vilken de önskade dra lärdom av och nyttja i sin vidareutveckling av sitt grupparbete. Kamratresponsen från denna studie, baserad på ett öppet kollaborativt grupparbete i teknik, hade effekten att den i några fall kunde korrigera felaktiga hypoteser på elevernas arbeten. / The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of the timing impact of peer-assessment in relation to effective learning, and in addition analyse the themes and responses from the assessed students. Compulsory school students in grade 7, new to peer-assessment, have conducted peer-assessment on a group work in technology. To evaluate the timing impact half of the students have conducted the peer-assessment during the group work, with the opportunity to take advantage of the feedback during the development of their work. The other half conducted the peer-assessment after the completion of the group work, without the possibility to alter their work. The evaluation has been based on the students’ view. For this purpose, a quantitative method based on surveys, in combination with text analysis and classroom observations have been utilized. The result from the analysis shows that the timing for the peer-assessment does matter. The majority of the students, 70%, desired to utilise the peer-assessment during the group work. Most of the students identified valuable feedback and preferred to utilize the learning in their further development of the work. The peer-assessment in this study, based on an open collaborative group work in technology, detected instances of feedback with the power of correcting erroneous hypothesis of the students’ work.

I denna studie undersöks vilka förhållningssätt sju svensklärare i årskurs 7–9 har till användandet av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. I undersökningen intervjuas sju svensklärare som arbetar och/eller har arbetat på högstadiet. Detta är en kvalitativ studie där den metod som används är semistrukturerade intervjuer och det teoretiska ramverk som används är den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att svensklärarna använder formativ bedömning genom att synliggöra lärandet, använda sig av kontinuerlig skriftlig återkoppling samt att lärarna använder eleverna som resurser för varandra. Undersökningen skildrar hur svensklärarna använder sig av lärplattformar för att synliggöra lärandet för både lärare, elev och vårdnadshavare. Resultatet visar även att svensklärarna använder sig av kontinuerlig återkoppling med hjälp av tekniska hjälpmedel, att svensklärarna värdesätter att använda eleverna som resurser för varandra och att samtliga svensklärare har en förhoppning om att eleverna ska känna sig som ägare av sitt eget lärande. Studiens resultat åskådliggör även att svensklärarna planerar sin undervisning på ett sätt som tillåter eleverna att utveckla sin läs- och skrivprogression inom en treårsperiod. Svensklärarna använder sig av högläsning, skrivmallar och samarbete för att förtydliga lärandet. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6 samt att se vilka kamratbedömningsmetoder de anser gynnsamma för elevernas textarbeten. Detta är en kvalitativ studie som genomförs via semistrukturerade intervjuer. Både lärare och lärarstudenter intervjuas för att visa likheter och skillnader på både individ- och gruppnivå. Intervjuerna transkriberas och svaren bearbetas utefter en tematisk analys.  Resultaten visar att både lärarna och lärarstudenterna har en övervägande positiv syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6, men att lärarna kan se fler fördelar och förespråkar metoden mer än vad lärarstudenterna gör. De främsta positiva effekter de anser att kamratbedömning kan bidra till är gemensamt lärande och en utvecklad kritisk granskningsförmåga hos eleverna. De negativa effekter som framförallt betonas är att kamratbedömning kan generera generella och missvisande kommentarer som inte leder till ökat lärande samt att det kan ha en negativ inverkan på sociala relationer.  De metoder som lärarna och lärarstudenterna anser vara gynnsamma för elevernas textarbeten är ”two stars and a wish”, användandet av checklistor eller mallar med genrespecifika kriterier samt digital respons via inspelningsprogram och direktkommentarer i digital text. / The purpose of this study is to examine teachers' and teacher students' view on peer assessment for text work in grades 4–6 and to see which peer assessment methods they consider favorable for students' text work. This is a qualitative study with semi-structured interviews. Both teachers and teacher students are interviewed to show similarities and differences at individual- and group level. The interviews are transcribed and the answers are processed through a thematic analysis. The results show that both teachers and teacher students have a mainly positive view of peer assessment for text work in grades 4-6, but the teachers can see more benefits and they advocate the method more than the teacher students do. The main positive effects they see with peer assessment are common learning between students and a developed ability to critically review texts. The negative effects they emphasize are general and misleading comments between students that do not lead to increased learning and possible negative impact on social relationships. The methods the teachers and the teacher students prefer for students' text work are "two stars and a wish", checklists or templates with genre-specific criteria and digital peer review with recording programs and comments in digital texts.

No description available.

The aim of this study is to investigate the meaning-making expressed by pupils in upper primary school when they work with peer response while writing an explanatory and comparative text. The questions answered through the study concern, firstly, what pupils aim their written response at when they read texts, and secondly, what experiences the pupils highlight in the work of giving and receiving peer response. The theoretical foundation on which the study rests is dialogism (Bakhtin 1952–1953/1997). The pupils’ response work is considered in terms of the significance of dialogue for learning, in which language functions as a mediating tool (Säljö 2000). In the texts analysed in the study, there is an interaction between writer and reader, and there is a dialogue that can be related to earlier texts and the conventions developed there (Ajagán-Lester, Ledin et al. 2003, Evensen 1999). The empirical material for the study comes from a class with 23 pupils in grade 5. The material consists of pupils’ written response to classmates’ texts, pupils’ written reflections and six interviews with pupils about working with peer response. The result shows that the pupils are aware that they are writing for readers and that they must therefore think about how the reader is supposed to understand the text. The response is geared above all to the purpose and readers of the text and to how the content is organized. In cases where spelling and punctuation become an obstacle to an understanding of the text, there is also response about that. Pupils appear to be able to utilize their knowledge of text to give a response to classmates’ texts and to their own texts. The pupils also say that they will retain what they have learned in this writing project in future situations when they have to write texts. The double dialogue stands out as central. Interaction is important and the conventions are used to achieve what the pupils’ appear to have in focus: the reader’s understanding of the text. Through contexts where pupils meet in dialogue about text, meaning is created. In this study pupils in upper primary school state that response work and the resulting transactions lead to a knowledge of how to write texts, and through this meaning is created.

Peer response is used in classrooms around the world to involve pupils in the assessment methods. The intention is to examine the effects of the methods and tools teachers use in peer response by answering following questions: What methods do teachers use in peer response? How can teaching methods affect students ability to give and receive feedback on texts? To answer the questions and the purpose of the study systematic searches about methods in peer response and feedback were made for previous research in the form of articles, academic journals and books. This literature review includes an analysis of the findings in both international and Swedish research studies as well as a discussion about the methods used by the teachers and students in the studies. The findings show that teachers use different methods and tools to help pupils during peer response, for example checklists and example texts. Teachers are generally positive towards using peer response but not without worrying about elements such as social relationships. The most occurring finding is that pupils need time to practice giving and receiving peer response to elaborate the quality of their feedback. The conclusion based on the findings in this literature review is that the teachers' methods work as scaffolding in the process of using peer response, but we also identify the need for more studies, especially in a Swedish context. / Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka metoder lärare använder vid arbete med kamratrespons i svenskämnet samt vilka effekter dessa får på elevernas förmåga att ge och ta emot återkoppling genom att besvara följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder använder lärare vid kamratrespons? Hur kan lärares undervisningsmetoder påverka elevers förmåga att ge och ta emot respons på texter?  Arbetet grundar sig i det centrala innehållet för svenska i årskurs 4-9 där det står att elever ska få öva på förmågan att ge och ta emot respons på texter samt ett eget genuint intresse för kamratrespons från vår sida. För att besvara frågeställningarna och studiens syfte har vi gjort systematiska sökningar efter tidigare forskningar i form av artiklar och avhandlingar om formativ bedömning, kamratrespons och lärares metoder. Vi har avgränsat sökningarna efter studier så att de ska vara relevanta utifrån vårt ämnesdidaktiska fokus samt ålder på eleverna, där studier som behandlar kamratrespons given på texter inkluderas samt att åldrarna på de involverade eleverna motsvarar elever i åldrarna för svenska grundskolans årskurs 4-9. Resultatet vi har tagit fram från vår studie visar att lärare använder sig av verktyg såsom checklistor, exempeltexter och matriser vid kamratrespons och implementerar dessa på olika sätt. Vidare visade kvantitativa studier att lärares attityd gentemot kamratrespons generellt är positiv, dock inte utan oro för faktorer som påverkar, exempelvis sociala relationer och klassrumsklimat. Ett sådant genomgående moment är missförstånd mellan lärares intentioner av vald undervisningsmetod och elevernas tolkning av denna, samt hur eleverna använder de verktyg och hjälpmedel som läraren förser dem med. Övergripande visade studierna att träning och upprepning av kamratrespons är den tydligaste framgångsfaktorn i kamratrespons. Studierna som undersökte samma fokusgrupp vid upprepade tillfällen visade på tydliga förbättringar i elevernas förmåga att ge och ta emot respons. Utifrån kunskapsöversikten drar vi slutsatsen att lärarnas valda metoder och verktyg fungerar som stöttning för eleverna vid kamratrespons och hjälper eleverna att ge en mer utvecklad och specifik respons. Däremot är det oklart vilken metod som är mest effektiv då det inte skett en jämförelse mellan olika metoder på samma elever.