Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan. Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet. Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet.

<p>Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.</p><p>Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.</p><p>Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.</p>

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning. De intervjuade pedagogerna saknar i de flesta fallen adekvat litteraturvetenskaplig utbildning vilket upplevs som ett hinder i yrkesutövningen. Pedagoger-na  lägger en stor vikt vid att försöka välja litteratur som entusiasmerar och utmanar eleverna samt lockar dem till utvecklande diskussioner.

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish.   The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten. Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse. Undersökningen visar även att styrdokumenten är öppna för tolkning och skapar något av en paradox, då detta både anses som någonting positivt och negativ. Lärarna diskuterar också vad litterär kanon kan vara, och det faktum att det inte finns någon officiell sådan men en inofficiell eller lokal kanon som påverkar svensk­under­visningen.

Zugl.: Greifswald, Univ., Diss., 2008

Skönlitteraturen har en stor roll i svenskundervisningen. Vilka titlar eleverna läser i sin utbildning kan påverkas av skolans skönlitterära utbud. Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärare anser vara de främsta faktorerna som påverkar det skönlitterära utbudet i undervisningen samt hur lärarnas motiveringar stämmer överens med styrdokumentens riktlinjer. Denna fallstudie baseras på fyra kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska från olika gymnasieformer i olika kommuner. Undersökningens resultat visar utifrån lärarna perspektiv att skolans ekonomi, styrdokument och gymnasieprogram är faktorer som påverkar det skönlitterära utbudet. Skolbibliotek och arbetslag är andra faktorer som refereras till, dock inte lika homogent. Resultatet visar vidare att lärarnas motiveringar för det skönlitterära utbudet påverkas av ytterligare faktorer som lärarnas litteratursyn, skolans kultur och tolkningar av styrdokumenten.

Syftet med examensarbetet Väst är väst och möter gärna sig självt är att granska innehållet i tre läroböcker avsedda för gymnasiekursen Svenska 2, för att synliggöra de diskurser kring internationella författarskap som skapas däri. Läroplanen stipulerar att kursen Svenska 2 ska lyfta både svenska och ”internationella författarskap” och därtill avhandla relationen ”mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”. Samtidigt ska den svenska skolan utveckla elevernas ”förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, med anledning av det ”svenska samhällets international-isering och den växande rörligheten över nationsgränserna”. Detta examensarbete undersöker hur läroböckerna förhåller sig till värdegrunden i relation till sitt urval av internationella författarskap. Studien nyttjar Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och lutar sig mot postkoloni-alistiska och interkulturella teorier. Studien konstaterar att läroböckerna på marknaden konstituerar en kulturell kanon, som reproducerar den västerländska litteraturhistorien samtidigt som den reducerar utomeuro-peiska författarskap till fotnoter eller trivia i sammanhanget.

No description available.