No description available.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.

Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vad lärare anser utvecklar god läsförståelse hos elever, samt hur lässtrategier kan användas i undervisningen för att elever ska utveckla djupare förståelse för texter. I examensarbetet har vi valt att använda oss av två inriktningar för att nå vårt syfte, vi har valt att analysera kursplanen i svenska från olika läroplaner samt intervjua verksamma lärare. I tidigare forskning beskrivs den forskning som gjorts kring läsförståelse och lässtrategier samt vilka hinder som kan uppstå. Vi har även gjort en analys av kursplanen i svenska i läroplanerna från 2011 och från 2021 som implementeras 2022, som vi analyserar utifrån klassifikations- och inramningsperspektiv. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer som vi sedan kopplar till lärares erfarenheter och tankar kring läsförståelse, lässtrategier och kursplaner. Resultatet visar att det behövs många olika delar i undervisningen kring läsförståelse för att skapa en god läsförståelse hos elever. Lässtrategier är ett stöd i detta arbete och lärare är till viss del oeniga om hur och vilka strategier som bör användas i undervisningen. Det sociokulturella klassrummet står i fokus i alla intervjuer vilket visar lärarnas samstämmighet till vikten av ett klassrum där elever lär av och med varandra och därigenom utvecklar sitt tänkande. Läroplanen som implementeras höstterminen 2022 innehåller många ändringar gällande begrepp som förändrats och nytt innehåll som tillkommit i kursplanen för ämnet svenska vilket lärare tycker är bra, detta kommer dock inte förändra deras nuvarande arbetssätt.

This thesis aims to explore the possibilities and components of employing automated text classification techniques to classify collections of narrative fiction by genre, and also, what linguistic features are prominent in distinguishing genres of fiction. The historical traditions and current practices and theories in the field of fiction classification are outlined, along with central concepts of classification and genre theory. Linguistic features are also introduced, and hypothesized to carry capabilities of distinguishing genres of fiction. The thesis also reviews the foundations and current state of automated text classification, and reasons on what constitutes topical and stylistic features in relation to fiction. Knowledge gaps are identified between automated text classification and traditional fiction classification, and also, concerning the potentially genre distinguishing qualities of topical and stylistic features. The main experiment, around which the thesis is centered, is divided into two parts. The first part employs and evaluates kNN and SVM classifiers on a collection of fiction documents across four genres of fiction. In the second part, some feature selection methods are employed for inspection of distinguishing features across the collection. Findings suggest a potential of using automated techniques to classify fiction, and also illustrates feature patterns that are argued to distinguish each of the four different genres of fiction. Some suggestions for further research are also proposed.

To discover areas within the Swedish indexing system for children’s and youth literature that could limit the possibility to find books about a certain subject or of a particular type, and to identify factors that could complicate the development of Swedish subject headings and the genre/form system for children is the aim with this study. The research area is explored by analyzing information about the indexing process of books for children and youths in Sweden today, and information about the development of the specific indexing system. Specialist librarians connected to Svenska barnboksinstitutet have contributed to the empirical data and Mai’s domain-centered approach to indexing is used as a theoretical framework. Some areas within the indexing system that could have a negative impact on the quality and consistency of the indexing and thus reduce the searchability are shown. Using Lancaster’s suggestions about what could effect the indexing quality it is discussed that the indexing vocabulary, the document, the indexer and the “process” could contribute to the problems. Another finding that could cause inconsistency is the occurrence of subdomains within the nationwide domain. Factors that could complicate the development of the indexing system are also identified. These factors can be linked to historical and contemporary, cultural, linguistic and societal aspects, but also to the specific target group. The findings indicate that maintaining a system with updated, neutral indexing terms adapted to the needs of the target group requires a continuous and coordinated work, responsiveness, awareness of societal change, and linguistic sensitivity

Idag finns det stora mängder användar-skapat data i form av texter från spelomdömen till åsikter i mikro-bloggar som Twitter. Att analysera detta data kan vara utav värde för både företag och akademisk forskning men är väldigt omfattande. Med hjälp av attitydanalysen kan detta utföras automatiskt och spara resurser, men vilka algoritmer presterar bäst? Med hjälp av en förstudie och ett par kvantitativa tester kunde dem mest populära tillvägagångsätten inom attitydanalysen genom att analysera spelomdömen från plattformen Steam. I testning har det visat sig att maskininlärningsalgoritmer både presterar bättre och är enklare att komma igång i jämförelse med lexikonbaserade algoritmer som knappast uppnår tröskelvärdet för pålitlighet vid klassifikation av omdömen som positiva eller negativa. Men det är fortfarande viktigt anpassa attitydanalysen för just det specifika problemet eftersom båda dessa har sina brister eftersom båda dessa tillvägagångsätt hade en dålig prestation i förhållande till sarkastiska omdömen. / Today there exist a huge amount of user created content in the shape of text from game reviews to opinions in microblogs like Twitter. To analyze this data could be of value for both companies and data scientists but remains to be very daunting. With the help of sentiment analysis this could be achieved automatically and save resources, but the question remains which algorithms have the best performance? With the help of a study and a couple of tests the most popular approaches in sentiment analysis could be compared by analyzing game reviews from the platform Steam. Through testing it has showed that machine learning based algorithms have the best performance and are easier to start with in comparison to lexicon-based approaches, which barely even reach the threshold for reliability in classifying reviews to be positive or negative. But it’s still important to plan and consider which algorithm one chooses for sentiment analysis as both approaches have their flaws and had a weak performance regarding sarcastic reviews.

The main focus of this bachelor thesis concerns the discourses presented in texts on critical classification about marginalized groups. The text explores some of the difficulties that can stem from the idea that there is a possibility of objectivity within classification and cataloguing, as they are not a neutral occurrence but controlled by constructs such as ideological thinking and bias. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization should be based on flexibility, connectedness and inclusivity, our empirical material explores these questions regarding change in normative and oppressive structures. Apart from Olson, much inspiration is taken from Birger Hjørland, and his domain analysis, in the field that our analysis originates in. This study is based on a discourse analysis regarding four academic articles on the subject, authored by academic researchers and librarians. The aim of this bachelor thesis is to account for discourses that writers in the field of Library and Information Science formulate through the problems they present. The examined discourse show that existing universal systems such as Dewey Decimal Classification and Library of Congress Subject Headings tend to create and uphold marginalization of several social groups that could be included in alternative classification systems. The empirical evidence our discourse analysis uncovers solutions based on implementing nonhierarchical structures within classification. The authors have used gender theoretical concepts such as queer and intersectionality. The outcome of our work reveals dividing lines between a narrow perception of limitations of classification, and a broader approach towards possibilities.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka svensklärares arbete med hemmasittare. Detta görs genom att söka svara på följande frågeställningar:  Vad fokuserar svensklärare på och vilka avvägningar gör de i arbetet med hemmasittare?  Vilka framgångsfaktorer finns det när man jobbar med hemmasittares kunskaper i svenska? Undersökningens relevans motiveras med den betydelse både svenskämnet och fungerande skolgång har för elevers framtida utveckling. Det är därför intressant att se hur lärare  arbetar med att tillgodose kunskaper hos elever som är hemma större delen av sin skoltid. Metoden är en empirisk kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med fem svensklärare verksamma på mellan- och högstadiet. Intervjuerna analyseras utifrån ett antal teoretiska perspektiv, däribland Bernsteins teori om klassifikation och inramning. Även distansundervisning, bedömning och samtal diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv.  Resultatet  av intervjuerna visar att de avvägningarna som svensklärarna gör, när de utformar uppgifter för hemmasittare, är att de väljer bort uppgifter som handlar om samtal och muntliga redovisningar, ofta på bekostnad av en formativ bedömning. Fokus ligger istället på att eleverna ska få grundläggande kunskaper i svenska. De framgångsfaktorer som lärarna uppger är struktur, tydlighet, resurser och flexibilitet. Två av  lärarna i undersökningen har kunnat ge sina elever godkänt betyg i svenska. Det rör sig om tre elever som samtliga går på högstadiet. I två av dessa fall har det  funnits stöttning av assistent eller specialpedagog.

Att vara ombytt i idrott och hälsa är en självklarhet för många medan andra gör allt i sin makt för att inte använda något annat än sina vardagskläder på lektionerna. Lärare i ämnet har olika metoder för att få sina elever att delta ombytta på lektionerna, men de saknar stöd i styrdokumenten för att kunna kräva ombyte. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare i idrott och hälsa resonerar om och förhåller sig till elever som inte byter om i anslutning till lektioner i idrott och hälsa. I studien har nio lärare i idrott och hälsa deltagit och svarat på frågor om hur de resonerar kring sina elevers ombyte, varför de tror att eleverna inte byter om, hur de arbetar för att få eleverna att byta om, och på vilka sätt elever utan ombyte får delta på lektioner. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att deltagarna anser att det är positivt och viktigt att deras elever byter om inför lektioner i idrott och hälsa och att lämpliga skor är det viktigaste att ha då det höjer säkerheten och förbättrar rörelsekompetensen bland eleverna. Vidare menar lärarna att de saknar riktlinjer från styrdokumenten om hur de ska förhålla sig till sina elevers ombyte samt att det finns en mängd faktorer som gör att elever inte byter om och att dessa faktorer är svåra att komma underfund med. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är problematiskt med elever som inte byter om i anslutning till idrott och hälsa och att det finns en mängd faktorer som måste åtgärdas för att underlätta för elevers ombyte.