Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande. / Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen.</p> / <p>Abstract</p><p>I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.</p>

The purpose of this study was to highlight and analyze the interaction between recreation instructors and class teachers during ordinary school time. The study is based on a qualitative method in form of semi-structured interviews and observations in three different schools. We have used the positioning theory and complemented it with Goffman´s theory and professionalization theory for analysis of interviews. One of the conclusions of the study was that the recreation instructor often ends up in a subordinate position towards the class teacher. However, there was a difference regarding the professional role of the experienced towards unexperienced recreation instructor. This happened both intentionally and unconsciously from roles that can be difficult to break out from.

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen. / Abstract I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka ett antal lärares uppfattningar beträffande samarbetet mellan SvA-lärare och klasslärare. Studien syftar även till att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter som de tycker sig se i det samarbetet. Studien har genomförts på fyra olika skolor i samma kommun, med syftet att få en ett bredare perspektiv på hur samarbete kan se ut i praktiken mellan SvA-lärare och klasslärare. Även om aktuella styrdokument framhåller samarbete som ett krav för att utveckla såväl undervisning som verksamhet påvisar forskningen flera problematiska aspekter som påverkar samarbetet mellan lärare. Arbetet med vår kunskapsöversikt har visat att tidigare forskning inom området är begränsad. Den​ forskning som finns påtalar samarbetet, utifrån ett mer övergripande perspektiv, genom att belysa såväl samarbetets positiva aspekter som utmaningar. Mot denna bakgrund ser vi ett behov av forskning som syftar​ till att belysa lärares uppfattningar av hur samarbetet ser ut i praktiken. Studien undersöker hur samarbetet mellan klasslärare samt SvA-lärare kan se ut i praktiken och hur de önskar att ett samarbete ska se ut. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien belyser vikten av ett samarbete för att öka SvA-elevers möjlighet att tillgodose sig samma innehåll som den ordinarie undervisningen. Samtidigt pekar lärarna på flera utmaningar med ett samarbete, bland annat brist på tid vid planering, disponering av förtroendetid och fysiska avstånd. Resultatet analyseras med hjälp av Communities of Practice (CoP) vilken är en social teori om lärande som undersöker gruppens struktur och innehåll.

I denna kvalitativa intervjustudie lyfts klasslärares arbetssätt för elever med svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Syftet är att öka kunskapen om vilka arbetssätt som klasslärare använder inom läsutveckling för elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån klasslärares perspektiv där de alla arbetar i klasser med flertalet elever som läser svenska som andraspråk. Genomförandet av denna studie har skett med semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har fokuserat på att ge svar på vilka arbetssätt som klasslärarna använder, vilka utmaningar de ställs inför samt om ett ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare skulle vara gynnsamt för elevernas läsutveckling. Datan har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärande i sociala sammanhang och dess olika verktyg har legat till grund för analysen. Resultaten pekar på att arbetssätten som ansågs skapa möjligheter till stor del skedde i sociala sammanhang. Detta upplevdes gynnsamt för SVA-elevers läsutveckling av klasslärarna.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.