51 |
"Vi måste anses som något mer än resurser" : En studie om hur lärare i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet tolkar samverkan utifrån deras uppdrag / "We must be considered as something more than resources" : A study about how pre school teaachers, elementary school and leisure school teachers interpreters cooperation based on their professionJonsson, Victor, Kårling, Robert January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.
|
52 |
“Men vad är egentligen samverkan?” : En studie kring klasslärare, fritidslärare och outbildad fritidspersonals förståelse och beskrivning av samverkan i deras verksamhet. / “But what is collaboration, really?” : A study of class teachers, leisure-time teachers and uneducated leisure-time personnels understanding and description of collaboration in their workplace.Gustafsson, Matilda, Hennings, Samuel January 2023 (has links)
Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.
|
53 |
Samverkan - ett samarbete på olika vilkor. : En vetenskaplig essä om samverkan i grundskolan mellan fritidshemslärare och klasslärare.Anar, Orhan, Mårdh, Sofia January 2023 (has links)
Syftet med denna vetenskapliga essä är att skapa en bredare och djupare förståelse kring problematiken med samverkan mellan fritidshemslärare och klasslärare. I läroplanen finns brister om vad samverkan ska innehålla och hur den bör utformas och vår gemensamma uppfattning är att det fortfarande finns brister i hur arbetet med samverkan sker. Denna vetenskapliga essä vilar på en hermeneutisk metod, vilket beskrivs som en lära för tolkning och metoden används för att skapa förståelse för våra erfarenheter och dilemman. Vi är två studerande till grundlärare i fritidshem som skrivit essän, vi delar liknande arbetslivserfarenhet inom skolvärlden och liknande uppfattning om problematiken kring samverkan. Fritidshemmet skall komplettera skolan, men i det vardagliga arbetet har vi under många år erfarit hur klasslärarens behov och önskemål har prioriterats under skoltiden och vi som fritidspersonal fått lämna våra arbetsuppgifter för att agera därefter. Erfarenheten vi besitter i samband med teorier och olika synsätt från forskare ger oss förutsättningar att tolka våra dilemman och genom dessa olika perspektiv reflektera över tolkningen av begreppet samverkan samt varför bristfälliga samarbeten uppstår mellan klasslärare och fritidspersonal. Vidare visar vår undersökning på hur vi kan samverka utifrån ett pedagogiskt synsätt snarare än att agera hjälpredor och assistenter åt klassläraren. Vi undersöker även vilka faktorer som skapar en problematisk samverkan samt vilka möjligheter som finns för en godtagbar struktur för samverkan, en struktur som pedagogerna följer och en struktur som ledningen ansvarar över. Resultatet visar på att det behöver skapas tid, samhörighet, samt gemensamma mål mellan pedagogerna för att samverkan skall fungera. Vi har med denna essä skapat oss en större förståelse för begreppet samverkan, fått insyn i klasslärarens perspektiv samt insett att samverkan inte vilar på oss enskilda individer att utföra utan att man som en enhet behöver samarbeta för att nå gemensamma mål för eleverna. / The purpose of this scientific essay is to create a broader and deeper understanding of the issues surrounding collaboration between after-school care teachers and class teachers. There are gaps in the curriculum about what collaboration should include and how it should be designed, and our common understanding is that there are still gaps in how collaboration is carried out. This scientific essay is based on a hermeneutic method, which is described as a doctrine of interpretation and is used to create understanding of our experiences and dilemmas. We are two people who have written the essay and we share similar work experience within the school world and similar understanding of the issues of collaboration. The leisure-time centre should complement the school, but in daily work we have experienced for many years how the class teacher's needs and wishes have been prioritized during school time and we as after-school care staff have had to leave our work tasks to act accordingly. The experience we possess in connection with theories and different viewpoints from researchers gives us the conditions to interpret our dilemmas and through these different perspectives reflect on the interpretation of the concept of collaboration and why inadequate collaborations arise between class teachers and after-school care staff. Furthermore, our study shows how we can collaborate from a pedagogical perspective rather than acting as helpers and assistants to the class teacher. We also investigate what factors create problematic collaboration and what opportunities there are for an acceptable structure for collaboration, a structure that the teachers follow and a structure that the management is responsible for. The result shows that time, solidarity, and common goals need to be created between the teachers in order for collaboration to work. With this essay, we have created a greater understanding of the concept of collaboration, gained insight into the class teacher's perspective, and realized that collaboration does not rest on us as individuals to perform, but that we need to cooperate as a unit to achieve common goals for the students.
|
54 |
Förutsättningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : <em>1 + 1 = </em>3 <em></em><em>Nya insikter om förhållandet mellan tal, lärare och ledning</em>Hultman, Caroline, Abrahamsen, Maria January 2010 (has links)
<p>I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat.</p><p>Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.</p> / <p>With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.</p>
|
55 |
Förutsättningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhållandet mellan tal, lärare och ledningHultman, Caroline, Abrahamsen, Maria January 2010 (has links)
I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen. / With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.
|
Page generated in 0.04 seconds