The purpose of this study was to investigate if preferences for high- and low context communication differed significantly between individuals from individualistic and collectivistic cultures, living in a multicultural environment. A quantitative survey was used as method and the survey was answered by 150 students at Jönköping University and Uppsala University. Two self-assessment scales, obtained from previous studies were used to measure the degree of the two cultural dimensions and communication styles. Two multiple regression analyzes were performed to investigate the connection between collectivist cultures preference for high context communication and individualistic cultures preference for low context communication, that has been found in previous studies. Two ANOVAs were also performed to investigate differences in communication style depending on sex and length of stay in Sweden. The results partly confirmed previous research, reporting a significant link between high degree of collectivism and high context communication, as well as a higher preference for high context communication among women. / Syftet med föreliggande studie var att ta reda på om preferensen för hög- och lågkontextuell kommunikation skiljde sig signifikant åt mellan individer från individualistiska respektive kollektivistiska kulturer i en mångkulturell miljö. En kvantitativ enkätundersökning användes som metod och enkäten besvarades av 150 studenter vid Högskolan i Jönköping och Uppsala universitet. Två självskattningsskalor hämtade från tidigare studier användes för att mäta graden av de två kulturdimensionerna och kommunikationsstilarna. Två multipla regressionsanalyser utfördes för att undersöka det samband mellan kollektivistiska kulturers preferens för högkontextuell kommunikation och indvidualistiska kulturers preferens för lågkontextuell kommunikation som påvisats i tidigare studier. Det gjordes även två variansanalyser för att undersöka skillnader i kommunikationsstil beroende på kön, och vistelsetid i Sverige. Resultatet bekräftade delvis tidigare forskning, då det visade ett signifikant samband mellan hög grad av kollektivism och högkontextuell kommunikation, samt en högre preferens för högkontextuell kommunikation hos kvinnor.

This thesis analyses the literature debate in the overlooked Swedish magazine Samtid och Framtid 1944–1949. The magazine was first published at the end of World War II on the initiative of publisher Johan Hansson. After an interesting start, the terms of the debate in the magazine were changed after a power struggle on the editorial level. Thus, the magazine never became the influential arena for literary discussions that it first had potential of becoming. With its initial focus on how to construct a new post-war world, the debates in the magazine, however, provide an interesting material for an investigation of attempts to renegotiate the position of literature in society. This is conducted through a perspective that focuses on the debaters’ use of metaphors, but also their specific experiences of the past and their expectations on the future. Central oppositions between aesthetic and committed ideals are highlighted, but also between individualism and collectivism. It is also demonstrated that the debates successively turned more concrete, not least focusing on the very influential Swedish literary generation of the 1940s.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism. / <p>Godkännandedatum 2013-09-20</p>

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Tidigare forskning visar att karriärval påverkas i och av olika kulturer på olika sätt. Samhällen präglas av ett individualistiskt och kollektivistiskt kulturellt tänkande, vilket även det har förmåga att påverka karriärval på olika sätt. Enligt flera forskare finns ett behov av att som vägledare vara medveten om hur karriärval påverkas i och av andra kulturer. Hur karriärval påverkas i och av andra kulturer är dock kunskap som saknats på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Det här är problematiskt, eftersom det utan denna kunskap finns en överhängande risk för att som vägledare påverka vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet. Med sikte mot att som vägledare i ett västerländskt land och med ett eventuellt individualistiskt kulturellt tänkande löpa mindre risk för att påverka vägledningsprocessen, undersöker examensarbetet karriärval i en kollektivistisk kultur. Det icke västerländska land med en kollektivistisk kultur som undersöks är Turkiet. Studiens syfte är att redogöra för hur turkiska universitetsstudenters karriärval påverkats av och kan förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. Frågeställningarna som behandlas för att uppfylla syftet är: Vilka påverkansfaktorer framträder i turkiska universitetsstudenters karriärval? Hur kan framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur? Studien bygger på en kvalitativ metod och på sex intervjuer. Teoretiska begrepp som kulturella värden, habitus, kapital, handlingshorisont och position används för att analysera resultatet. Resultatet visar bland annat att familjen och tankar om en framtida ekonomi är framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval. Mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur, kan dessa framträdande faktorer förstås genom individers skäl till att utföra kulturella värden i karriärvalen. / Previous research shows that career choices are influenced in and by different cultures in different ways. In addition, societies are characterized by an individualistic and collectivistic thinking, which also could influence career choices in different ways. According to several researchers, there is a need as a career counselor to be aware of how career choices are influenced in and by other cultures. How career choices are influenced in and by other cultures, however, is knowledge that has been missing throughout the Program of Study and Career Guidance. This is problematic, because without this knowledge, there is an imminent risk of influencing the career guidance process with the counselor’s own cultural thinking. With a starting point of being less of a risk to influence the career guidance process as a career counselor in a Western country and with a possible individualistic cultural thinking, this final thesis examines career choices in a collectivist culture. The nonWestern country with a collectivist culture that is being examined is Turkey. The aim of the study is to give an account of how Turkish university students’ career choices have been influenced by, and can be understood based on, Turkey’s collectivist culture. The questions addressed to fulfill the aim of this study are: What are the prominent factors influencing Turkish university students’ career choices? How can prominent factors influencing Turkish university students’ career choices be understood in the light of Turkey’s collectivist culture? The study is based on a qualitative method and on six interviews. Theoretical concepts as cultural values, habitus, capital, horizon of action and position are used to analyze the result. The result shows, among other things, that the family and thoughts about a future economy are prominent factors influencing Turkish university students’ career choices. In the light of Turkey’s collectivist culture, these prominent factors can be understood by individuals’ reasons for carrying out cultural values in their career choices.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen har dock gjorts med hjälp av sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever i skolår åtta, i vilka informanterna har fått besvara och resonera kring ett antal frågor som har berört skolans kollektivism/individualism och elevinflytande.Sammanfattningsvis visar resultaten av undersökningen att det råder en viss ambivalens i de signaler som eleverna tar emot från skolan angående frågor som rör kollektivism/individualism, detta delvis i enlighet med läroplanens ambivalens. Individualismen tycks emellertid vara den dominerande inriktningen i praktiken. Direktiv i styrdokument och verbala signaler från lärare uttrycker att samarbete är önskvärt, men eftersom undervisningen i praktiken sällan tycks arrangeras för ett äkta samarbete och lärarna inte själva samarbetar med varandra blir signalerna om samarbete överskuggade av budskapet att det är säkrast att satsa på det egna lärandet. / A qualitative survey on collectivism, individualism and student influence in Swedish schools. The aim of this thesis is to obtain an image of which signals the interviewed students apprehend that school sends to them concerning collectivism and individualism. Do the students apprehend their school as mainly collectivist or mainly individualist? Further more it will be examined what kind of decisions the students apprehend to influence upon at school.The thesis offers a general view of some scientific investigation of relevance. Briefly, the result of the six qualitative scientific interviews with 8th grade students shows that there is a certain ambivalence in the signals which the students claim to receive from their school considering collectivism and individualism. In practice, individualism seems to dominate their school, though. The survey also shows that the interviewed students seem to have very little influence on their every day reality at school.

Sambandet mellan kultur och personlighet har studerats i stor utsträckning och tidigare forskning har visat på en koppling mellan kulturdimensionen individualism-kollektivism och personlighetsdimensionen idiocentrism-allocentrism. Den föreliggande studien undersöker förhållandet mellan individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism bland internationella studenter i Sverige. 215 internationella studenter (M = 23 år, åldersintervall 19-44, 120 kvinnor, 94 män, 1 annat) gavs definitioner av individualistiska och kollektivistiska kulturer och ombads att bedöma sin ursprungskultur. De uppmanades sedan att uppskatta sig själva utifrån 22 frågor avsedda att mäta idiocentrism-allocentrism. Slutligen uppmanades de att ange sitt huvudskäl till att studera utomlands genom att välja ett av sju alternativ i en flervalsfråga. Data analyserades med one-way ANOVA's och oberoende t-tester. Resultaten visade på ett samband mellan kulturell bakgrund och idiocentrism-allocentrism i den förväntade riktningen. Vidare demonstrerade resultaten inte en koppling mellan geografisk bakgrund och idiocentrism-allocentrism. Slutligen visade resultaten varken en koppling mellan huvudorsaken till utlandsstudier och idiocentrism-allocentrism, eller mellan huvudorsaken till utlandsstudier och kulturell bakgrund. Av dessa resultat drogs slutsatsen att när det gäller individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism så påverkar kultur personlighet. Resultaten tyder vidare på att det kanske inte är lämpligt att likställa geografiska enheter som nationer med kultur, då subkulturell mångfald kan påträffas inom dessa enheter. Slutligen tyder resultaten på att internationella studenter skiljer sig åt för gällande skäl till utlandsstudier oavsett personlighet och kulturell bakgrund, även om vidare forskning krävs gällande internationella studenters motivation. / The association between culture and personality has been widely studied and previous research has shown an association between the culture dimension of individualism-collectivism and the personality dimension of idiocentrism-allocentrism. The present study investigates the relationship between individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism among international students in Sweden. 215 international students (M = 23 years, age range 19-44, 120 women, 94 men, 1 other) were given definitions of individualist and collectivist cultures and asked to assess their culture of origin. They were then asked to rate themselves on 22 items intended to measure idiocentrism-allocentrism. Finally, they were asked to state their main reason for studying abroad by choosing one of seven options given in a multiple-choice item. One-way ANOVA's and independent t-tests were carried out for data analysis. The results showed an association between cultural background and idiocentrism-allocentrism in the expected direction. Further, the results did not demonstrate an association between geographical background and idiocentrism-allocentrism. Finally, the results did not demonstrate an association between main reason for studying abroad and idiocentrism-allocentrism, nor between main reason for studying abroad and cultural background. It was concluded that in the case of individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism, culture does influence personality. Further, the results suggest that it may not be appropriate to equate geographical entities such as nations with culture as cultural diversity may be found within such entities. Finally, the results indicate that international students differ in their reasons for studying abroad regardless of personality and cultural background, although further research regarding the motivation of international students is needed.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare. / The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.

This thesis examines the treatment of ideological matters in Andrej Platonov’s 1930 novel Kotlovan. The examination is based on Ol’ga Meerson’s theory of non-estrangement, which is applied to the depiction of ideology in Kotlovan. The specific themes examined are collectivism and materialism, which were viewed in the early Soviet period as important aspects of Marxist-Leninist ideology. The findings suggest that both collectivism and materialism are core issues in Kotlovan. Contrary to what one might suppose, however, these themes are not treated primarily in the famously dissonant and often ideologically coloured language of the surface of the text. Rather, the treatment of ideology seems to be conducted on a deeper level, where these issues are veiled by means of non-estrangement. By hiding away these core issues, the text requires the reader to accept them as given premises of the reality described in the text, in order to be able to proceed with the reading process. / Объектом исследования предлагаемой работы выступает повесть А.П. Платонова Котлован. Предметом же исследования является трактовка в тексте Котлована вопросов идеологической тематики, а более точно – коллективизма и материализма, воспринимаемых в качестве важнейших составляющих марксизма-ленинизма. В представленной работе применительно к идеологической тематике исследуемой повести использована разработанная Ольгой Меерсон теория неостранения. Результаты исследования указывают на центральную роль коллективизма и материализма в повести Котлован, которые при этом обсуждаются не столько на уровне платоновского специфического, нередко идеологически подкрашенного языка, сколько в более глубинном пласте текста, скрытые методом неостранения. Именно эта скрытость центральных тем в тексте заставляет читателя принимать их за данность изображаемой в Котловане действительности.

This thesis’s main purpose is to understand the recent debate in Sweden concerning the vaccine passport that was caused due to the recent spread of the corona virus. The focus is on what a variety of arguments and positions from different public political debaters have taken in a number of issues regarding vaccine passports. If they have been ideologically consistent regarding their previous ideologic positions in other debates in Sweden. First the thesis describes the three main ideologies used (liberalism, socialism and conservatism) and outlines their main positions. By doing so, the thesis can later compare what Swedish opinion leaders have argued in regards to the vaccine passport and therefore find out if they are relatable to their main ideology.  This has been made possible by the implementation of the design of an Ide whose purpose is to investigate and try to understand why different sides of this debate think about how they think about vaccine passports along with if it seems consistent.. The result points to that it can indeed be found ideological inconsistencies in some varieties. For example, if opinion leaders affiliated with the liberal ideology finding the vaccine passports useful might seem to clash with the main positions of the liberal ideology.